Bra och mindre bra tidskrifter

Jag läser tidskrifter med olika inriktningar, beroende av intressen som envisas med att spreta åt olika håll. En som jag åtminstone läst en del tidigare är American Economic Review, men trots att nationalekonomi kan vara intressant är AER oftast inte särskilt rolig (det finns andra tidskrifter som ges ut av American Economic Association, men det kan vi bortse från just nu även om de ibland ger trevligare läsning). Varför är AER trist? Kanske för att innehållet inte handlar om vetenskap utan mer om karriärmarkeringar i den nya affärsinriktade universitetsvärlden? Detta är ungefär vad som hävdas i en artikel på den kritiska sajten Real-World Economics Review Blogg: Economic Journals - what are they good for?  "... academic journals have less and less to do with actual scholarship. They’ve become the marketplace of the new corporate university." Good for nothing alltså. I alla fall om det är nyskapande ekonomisk forskning man är ute efter.

Jag tycker det ofta är trevligare att framhäva det positiva och vända ryggen åt det negativa, man känner sig lite gladare då. Och som trevligt exempel framhäver jag den lilla pigga tidskriften Medusa ("svensk tidskrift för antiken") som damp ner i brevlådan i fredags. Det finns en hemsida också. Det senaste numret handlar om etruskerna, ett märkligt folkslag som många tycker är fascinerande. Jag har haft dem uppe i olika sammanhang, som här och här (där jag avslöjar etruskernas sanna ursprung) och skrivit om ett par böcker härhttp://bluffo.wordpress.com/2009/02/08/etruskerna-tva-bocker-furuhagen-och-haynes/.

Det väsentliga är i alla fall att vi får en stunds angenäm läsning med sakuppgifter, jordnära som en etruskisk fåraherde i en grå (grå? 'spännande' kanske är bättre ord?) urtid och utan något tugg om att etruskerna skulle vara 'mystiska' på något sätt. Det som är egendomligt är väl att de har ett språk som många forskare inte tycker liknar något annat, men jag har en känsla av att den gåtan också håller på att lösas av andra flitiga forskare. Annars är de väl inte mer mystiska än andra forntida folk - vi vet ju i själva verket mer om etruskerna än många andra folk i urtiden. Etruskerna har ju lämnat en del skriftliga bevis efter sig (och där man lär sig tolka dem bättre och bättre) vilket de flesta andra dåtida folk inte gjorde.

Det speciella med etruskerna var att de vid rätt tidpunkt råkade bo på rätt ställen i mellersta Italien, och att de var väldigt bra på att ta vara på de lokala förutsättningarna. Man odlade jorden som var synnerligen bördig, födde upp får och boskap på de fina betesmarkerna, samt utvann malm i bergen och smälte den förmodligen med träkol från de stora skogarna. Dessutom råkade man befinna sig på en knutpunkt för handelsrutterna mellan Medelhavsområdet och Centraleuropa. Inte undra på att åtminstone den etruskiska överklassen blev tjock och glad och kunde ägna sig åt mycket nöjesliv och prakt!

Medusa!

Skylten "Reklam nej tack" och det minskande postflödet i största allmänhet gör att kvaliten på det som verkligen ramlar ner i brevlådan har höjts några snäpp de senare åren. En riktig höjdare ploppade ner på hallmattan för en stund sedan, nämligen nr 2/2007 Medusa, den fina lilla tidskriften som förser oss med gamla nyheter från antikens värld. Fru Medusa själv, en dam inte bara med skinn på näsan utan också ormar i håret, kan ses här till vänster. (Jag har knyckt bilden från hemsidan www.tidskriftenmedusa.se - tror inte att redaktionen tar illa upp!)

Varför skall nätuppkopplade nutidsmänniskor vara intresserade av antiken, av Rom och Grekland och äldre kulturer i Medelhavsområdet? Kanske därför att en stor del av vår kultur och kulturföremål kommer därifrån. Tag ett glas vin och skåla för demokratin! I den meningen finns två ord som är grekiska, nämligen vin och demokrati. Och inte kan du undkomma genom att prata engelska - det språket är packat med ord som tagits över från latinet! Hade romare och inte nutida svenska byggbolag fått smälla upp kåkarna i Södra Hammarbyhamnen hade det blivit byggen som stått sig i århundraden (minst), inte hus där man byggt in mögel och förfall redan från början. (Hur i h-e kan någon ha kommit på idén att sätta in gipsplattor i väggarna till våtutrymmen!?!)

Nå, för att återgå till den lilla tidskriften med det stora innehållet och den vördnadsbjudande (eller skräckinjagande) beskyddarinnan. Här kommer artiklar om många årtusenden och om olika områden som nog inte bara borde intressera den som tycker om antik historia och arkeologi. Den första artikeln exempelvis handlar om det första jordbruket i Grekland 7000-8000 år f.Kr (det står inte i artikeln, men det där var flera tusen år innan de "klassiska" grekerna dök upp i området). Jag antar att även ekonomer/ekonomhistoriker, folk som sysslar med klimatfrågor och ekonomisk geografi har en del att hämta här.

Homeros och hans kända epos är ett evigt ämne för diskussion - exempelvis om mannen i fråga existerat och hur mycket historisk sanning man kan få fram ur Odysseen och Iliaden. Det behandlas i en artikel som vi får anta inte avslutar debatten. Men där finns ideer som inte låter orimliga.

Vad som kan hända om vulkaner behagar bråka är en fråga som är aktuell i vår tid också. Det var väl för några årtionden sedan som vinterhimlarna här i Stockholm, och förmodligen Jorden runt, lyste upp i de mest fantastiska färger när solen stod lågt på morgonen och kvällen. Det berodde på vulkanstoft i atmosfären, från några ungefär samtidiga utbrott. Medusa har två artiklar om detta: dels Thera i den grekiska övärlden som verkligen exploderade, dels Vesuvius som kanske snart "will blow the top" och ödelägga Neapelområdet. Då kanske Pompejis utgrävningar försvinner under vulkanaska igen? Theras explosion orsakade en tsunami, men intressant nog tror forskarna inte längre att det var just den som ödelade den minoiska kulturen på Kreta.

Den sista stora artikeln handlar om Themistokles, den store grekiske härföraren och politikern, och hans värsting-ungdomstid. Och sedan finns det recensioner av några böcker jag gärna skulle vilja läsa.