Stöd till mjölkbönder - där men inte här?

Enligt denna tweet från Nyhetsbyrån Nya Kina får tyska mjölkbönder 100 miljoner € som stöd i besvärliga tider. Jag vet faktiskt inte om det är mycket eller lite pengar i sammanhanget, hur mycket skillnad det gör för den enskilde producenten. Men stöd är det ju i alla fall.

#Germany allocates 100 mln euros in emergency aid to support #dairy farmers  (file pic) https://t.co/yJlpaICzYh pic.twitter.com/7wdyIG5rbQ

— China Xinhua News (@XHNews) 31 maj 2016

Annars kunde man ju tänka sig att de gårdar som inte lönar sig i god liberal anda helt enkelt skulle få gå i konkurs. Men så icke. När läget blir besvärligt blir liberalerna inte så liberala längre.

Man kan ju jämföra med läget i Sverige:

I nästa vecka, den 1 juni, sänker Arla priset på mjölk ytterligare. Priset till bönderna kommer att hamna på en historiskt låg nivå: 2,30 kronor för en liter mjölk.

Bland orsakerna nämns läget i den europeiska mjölkproduktionen, inklusive (nog inte helt förvånande) sanktionspolitiken som nog skadar EU mer än Ryssland:

Anledningen enligt Arla är att det globalt sett produceras mer mjölk än vad som efterfrågas. I Europa beror överskottet mycket på Rysslands embargo på europeiska mejeriprodukter och att Kina importerar allt mindre mjölk, men också på att EU har avskaffat mjölkkvoterna - det vill säga reglerna om hur mycket mjölk varje land fick producera.

Det fanns alltså någon sort plan, men den avskaffades. Kan man gissa att det är de mindre enheterna som slås ut, om nu inte de enskilda staterna tar andra beslut? - Och det är ju faktiskt inte så dumt, om man tycker att andra värderingar än rent marknadsekonomiska är viktiga. En landsbygd som lever och kan försörja sig själv, exempelvis.

Äldre bönder, färre gårdar

Här är ett par intressanta diagram från Eurostat på Twitter:

 

Det första visar att arealen av brukad jord i EU varit i stort sett oförändrad från 2003 till 2013, men att antalet gårdar sjunkit med ungefär en fjärdedel.

 

Och här ser vi ett åldersproblem. Nära tredjedelen av bönderna är 65 år eller äldre. Lägger man till att fjärdedelen är mellan 55 och 64 så ser vi att över hälften av bönderna börjar bli till åren komna. Påfyllningen med ungdomar är inte så stor, sex procent är yngre än 35.  

Om vi antar att lantbruket ("jordbruk med binäringar" som man sade förr) i Sverige koncentreras och förgubbas kanske medborgarlön/basinkomst vore ett hjälpmedel för att vända trenden, för att ge fler människor möjligheter att verka på landsbygden. Jag gjorde en kort notering om det till en post på Eddy Nehls blogg.

Jordbruket ingen otvetydig välsignelse

At a broader level of analysis, it is difficult to distinguish the effects of different aspects of the adoption of agriculture - not merely a changed diet, but a settled way of life, greater concentrations of population, differential access to resources, and so on. Nevertheless studies of skeletal pathology in many areas are beginning to form a pattern, suggesting that the adoption of agriculture (and its accompanying effects on group size and permanence of settlement) commonly led to increased rates of chronic stress, including infection and malnutrition. (Colin Renfrew, Paul Bahn Archeology, femte upplagan 2008, sidan 460.)

Intressant anmärkning. Övergången från samlar- och jägarekonomi av rörlig natur till fast bosatta jordbrukare var inte automatiskt ett steg framåt. Snarare kunde det leda till att många levde sämre. Och ända ses detta som en av de stora händelserna i människans historia: jordbruksrevolution, och sedan den industriella revolutionen. Vad händer med nästa omvälvning, den som enligt Marx skall göra att människans förhistoria tar slut och vår verkliga historia börjar? Börjar också den med en period av elände och förfall?

Gubbe på hällristning från bronsåldern. Ser ut som han plöjer med ett årder draget av två oxar med rejäla horn

Och så här kunde ett årder se ut, en klumpig anordning av grovt trä. Med den kunde man göra en fåra i jorden. Används fortfarande i potatisodling. Annars kör man med en plog. Skillnaden mellan årder och plog är att den senare inte bara gör en fåra utan också vänder jorden.

Fyra tunnlann ... men nu maskinellt?

En lämplig illustration till texten nedan kan ju vara Peps Perssons 'bedevise' som finns på Spotify. Den handlar om att det minsann inte är så lätt att skörda sockerbetor för hand ...

Skulle 'mer folk i jordbruket' vara en lösning på problemet med brist på arbete? Man kan ju tänka sig att en massa människor lika gärna skulle kunna arbeta i 'modernäringen' som att vara arbetslösa eller undersysselsatta. En debattartikel i Ny Teknik stör dock den bilden. (Obs, debattartikel alltså, partsinlaga - men med intressanta synpunkter.) Jag saxar några meningar som just handlar om arbete, om hur mänskligt arbete kan ersättas med maskiner:

I Danmark testas robotar som rensar ogräs mellan sådda rader med en precision på 2,5 centimeter.  ...
Även Sverige ligger långt fram. Smartplanes förarlösa flygplan kan kartlägga klorofyllhalt. Medins Maskin och Gårdshjälp har en helikopter som dokumenterar dränering. ... Gothia Redskaps maskin kan rensa ogräs genom sidkorrigering utifrån kameror som ser de gröna plantorna.

Redan i början av 1900-talet var det upprörda känslor med rasistiska övertoner när storbönderna tog in utländska arbetare (från Galizien i nuvarande Polen/Ukraina) för att arbeta på fälten i Sydsverige. Delar av arbetarrörelsen ville ha bort utlänningarna, andra ville ha samarbete mot den gemensamme motståndaren. Hur det har låtit på senare år vet vi. Ibland hittar man en bonndj-l som gömmer några polacker i en lada. Samtidigt verkar svenskens ambition att förstöra ryggen genom att streta på åkrar och i trädgårdsland inte vara över sig.

Är lösningen att de gamla manuella jobben av typen handrensning och handplockning mekaniseras? Kan små robot-lantarbetare kan göra att även mindre områden kan bli lönsamma att utnyttja, att man kan få 'mosaiklandskap' där skogar, ängar, åkrar, våtmarker, betesmarker, bostäder etc. kan vara mer hoprörda med varandra än vad som är möjligt med storskalig maskindrift? (Kan man göra små robotdammsugare som sköter sig själv och eventuellt kan rymma kanske det går att göra små maskiner för jordberedning, sådd och skörd som också kan sköta sig helt själva och vara förbunda till yttervärlden genom 'sakernas internet'.) - Jag har en känsla av att det kan fungera, men inte enligt kapitalistiska värderingar. Men vill man ha en levande landsbygd, bättre krisberedskap och mindre tryck mot storstadsområdena, kan det här vara något att fundera på. Folk behöver inte slita ut sig på att rensa ogräs - annat än kanske i det egna trädgårdslandet. De kan sätta sig med termos och smörgås vid åkerkanten och koppla av medan flitiga maskiner kilar runt och gör jobbet.

Lyckad jordreform i Zimbabwe?

År 2000 genomfördes en ganska förvirrad jordreform i Zimbabwe, där storjordbruk ägda av vita övertogs genom landockupationer och marken delades ut till svarta zimbabwier. De som skulle ha ägt marken om inte kolonisatörerna kommit på 1800-talet och knyckt den för egen del kan man anta. Länge har reformen setts som misslyckad och Zimbabwe fått tjänstgöra som avskyvärt exempel på vanskötsel, särskilt bland liberaler. Vad det gäller rapporteringen från landet bör man generellt vara misstänksam i och med att det ofta handlar om historier som slussas genom västliga nyhetsorgan, och deras objektivitet kan vara tveksam.

Men nu rapporterar FN:s nyhetsbyrå IRIN om en ny undersökning som ger ett annat perspektiv: de svarta småbönderna har fått det bättre genom jordreformen. Kortsiktigt var den rörig och ibland våldsam, på sikt ser det bättre ut. Produktionen ökar efter en del svåra år. Man får förmoda att detta ytterligare uppmuntrar människor i exempelvis Sydafrika och Namibia som vill ha motsvarande reformer där.

Här verkar det växa som tusan. Vad kan det vara - majs?

Jag undrar om inte det stora hotet mot Zimbabwe nu är (om vi bortser från att några kolonialister får för sig att landet måste "befrias från diktatorn") är förändrat klimat i södra Afrika? Majs är en stor del av skörden i flera av länderna därnere numera, och slås majsskördarna ut av dåligt väder kan det bli besvärligt.

Sommarjobbare och blomster

Det här kan man väl säga är en sommarjobbare: en larv som hängde och dinglade på sin tråd när jag tog en promenad för några dagar sedan. Undrar vad som blir av den? En elegant fjäril månne? Men i fotoögonblicket bara fullt sysselsatt med något jobb där på den osynliga tråden. Bilderna blir ännu bättre om du klickar upp dem i större format!




Här är en annan sommarjobbare, gul och trind, fullt sysselsatt på sitt blad och det var bara att sticka ner kameran och ta en bild. Jag har inte lärt mig alla finesser på nya kameran ännu, men för att vara en liten fickkamera tycker jag att kvaliten blir bra. Tolv megapixlar gör väl sitt till!




Nu blommar det vildsint på sina ställen, även bland gräsen. Är dålig på botanik och vet inte vad det är för sort, men jag antar att oavsett sort så tycker nog inte pollenallergiker om den här synen.

Dock så vore vår kultur otänkbar utan gräs - tänk på vete, korn, havre och råg exempelvis, eller ris och andra grässorter som gjort att mänskligheten kunnat förvandlas från små grupper av jägare och samlare till en mångmiljardsamling (som kommer att ta kål på sig själv om den inte skärper sig!).

Det finns en del tänkare inom arkeologin som tror att jordbrukets ursprung kom när människor upptäckte att sädeskorn under vissa omständigheter kunde förvandlas till alkoholhaltiga drycker, öl med andra ord! För att få mer bira började man organisera odling av vissa sädesslag, exempelvis vete som växer vilt i bergen från Turkiet till Iran. Fast detta är en hypotes som är svår att bevisa.




Och vad är det här för blomma, fotograferad på Varvsgatan för några dagar sedan? När jag kollade i en flora påminde den mest om strandloppört, men det är en växt som verkar finnas närmast i Danmark, så jag är tveksam. Någon läsare som kan upplysa om det?


Från Konfliktportalen.se: kamratwot skriver Expropiera hela skiten, Johan Frick skriver Ni lurar inte mig, Jinge skriver Patenträtten, Anders_S skriver Inte rimligt att länspolisen ska betala för speciella insatser

Mikroekonomi på buffelnivå

Det kom en intressant nyhetspost från IRIN, FN:s nyhetsbyrå, som visar hur världsekonomin fungerar nu såväl på den stora nivån (makro) som på den lilla (mikro). Särskilt på mikronivån, men den är ju basen för det mesta annat i ekonomin och följaktligen värd att titta närmare på.

Bönder i Thailand har varit på gång att modernisera driften med traktorer och inköpta kemiska gödningsämnen. Men nu är det som bekant allt dyrare med bensin, och högre bensinpris driver upp priset på många andra varor. Det blir dyrt, kanske till och med för dyrt, att hålla igång med traktorer. Finns det en utväg? Ja, en del bönder går tillbaka till de gamla vattenbufflarna i stället. Bufflarna går på annat bränsle än importerad bensin, de lägger av en blaffa då och då som kan användas som gödsel, och de går att sälja om bonden behöver pengar. Till skillnad från traktorer kan bufflar också föröka sig vilket är ett ytterligare plus för bönderna.

Intressenter ända upp på kungahusets nivå har redan tidigare puffat på för att öka användningen av bufflar men det tycks som om de höga bensinpriserna har hjälpt till att snabba på den här utvecklingen.

Och hur kan man sätta in det här i ett mikroekonomiskt sammanhang som sedan blir makro? Många tusen bönder tar beslut att inte köpa traktor, eller de kommer inte att skaffa en ny traktor när den nuvarande är utsliten. De kommer också att dra ner på inköpen av konstgödsell. Varje sådant beslut taget för sig verkar oskyldigt och obetydligt, men summerar man dem kommer det att skicka iväg massvis med signaler genom det ekonomiska systemets nerver. De företag som tillverkar, säljer och underhåller traktorer kommer att känna av minskande efterfrågan. Samma med de som tillverkar och säljer kemisk gödning. Jag antar att de här företagen oftast ligger utanför områdena där risbönderna finns. Däremot kan man tänka sig att buffeluppfödning och handel med ekologisk buffelskit drivs lokalt och kommer att få ett uppsving.

Om man tar ett steg vidare och ser mångmiljontals bönder i Tredje världen som byter traktorer och bilar mot åsnor, kameler, bufflar och vad man nu tar till innebär det att möjliga marknader för maskintillverkare kan få sig en knäck. Å andra sidan finns möjligheter att återskapa lokala ekonomier som blir mindre känsliga för vad som händer på världsmarknaden, och som på köpet blir ekologiskt hållbarare. Om man inte ser mekanisering och ökad kemikalieanvändning som ett absolut krav för jordbruket är den här utvecklingen faktiskt inte så dum. Åtminstone för de här thailändska bönderna går det kanske att undkomma den prischock som nu ställer till oreda i världsekonomin. Men vad händer i industrierna som tillverkar traktorer och kemiskt gödsel?

Allt går igen - privatisering då och nu, men kanske också reduktion ...?

Jag läser just en artikel om svensk ekonomisk historia ("Egalitarianism in the process of Modern Economic Growth: The case of Sweden" av Martin Andersson och Christer Gunnarsson). Där får vi veta att vår tids argument om privatiseringens fördelar förekom redan på 1600-talet i Sverige. På den tiden hade staten/kronan dåligt med pengar och gav i stället bort många av de jordbruk man ägde till adelsmän som belöning för olika tjänster. Men tydligen fanns det även folk redan då som påstod att gårdarna skulle skötas bättre om de drevs av privata intressen:

A nowadays familiar argument in favour of privatisation was forwarded, namely that crown land would be more efficiently employed by private owners than by the crown. Dismantling of crown property thus contributed to a huge concentration of wealth in the hands of the aristocracy.

Det som hände var inte att den del av den svenska jorden som adelsmännen tog över plötsligt sköttes bättre. Där gick ju samma bönder och jobbade på samma sätt som tidigare. Däremot kunde adeln bygga stora palats och stoltsera med sina rikedomar - ända tills kung Karl XI, med stöd av större delen av folket, slog tillbaka och med den stora reduktionen såg till att staten återfick sin förskingrade egendom - med råge. Ett exempel att lära av!

Karl XI - tog tillbaka den statliga egendom som företrädarna hade förskingrat

Medusa!

Skylten "Reklam nej tack" och det minskande postflödet i största allmänhet gör att kvaliten på det som verkligen ramlar ner i brevlådan har höjts några snäpp de senare åren. En riktig höjdare ploppade ner på hallmattan för en stund sedan, nämligen nr 2/2007 Medusa, den fina lilla tidskriften som förser oss med gamla nyheter från antikens värld. Fru Medusa själv, en dam inte bara med skinn på näsan utan också ormar i håret, kan ses här till vänster. (Jag har knyckt bilden från hemsidan www.tidskriftenmedusa.se - tror inte att redaktionen tar illa upp!)

Varför skall nätuppkopplade nutidsmänniskor vara intresserade av antiken, av Rom och Grekland och äldre kulturer i Medelhavsområdet? Kanske därför att en stor del av vår kultur och kulturföremål kommer därifrån. Tag ett glas vin och skåla för demokratin! I den meningen finns två ord som är grekiska, nämligen vin och demokrati. Och inte kan du undkomma genom att prata engelska - det språket är packat med ord som tagits över från latinet! Hade romare och inte nutida svenska byggbolag fått smälla upp kåkarna i Södra Hammarbyhamnen hade det blivit byggen som stått sig i århundraden (minst), inte hus där man byggt in mögel och förfall redan från början. (Hur i h-e kan någon ha kommit på idén att sätta in gipsplattor i väggarna till våtutrymmen!?!)

Nå, för att återgå till den lilla tidskriften med det stora innehållet och den vördnadsbjudande (eller skräckinjagande) beskyddarinnan. Här kommer artiklar om många årtusenden och om olika områden som nog inte bara borde intressera den som tycker om antik historia och arkeologi. Den första artikeln exempelvis handlar om det första jordbruket i Grekland 7000-8000 år f.Kr (det står inte i artikeln, men det där var flera tusen år innan de "klassiska" grekerna dök upp i området). Jag antar att även ekonomer/ekonomhistoriker, folk som sysslar med klimatfrågor och ekonomisk geografi har en del att hämta här.

Homeros och hans kända epos är ett evigt ämne för diskussion - exempelvis om mannen i fråga existerat och hur mycket historisk sanning man kan få fram ur Odysseen och Iliaden. Det behandlas i en artikel som vi får anta inte avslutar debatten. Men där finns ideer som inte låter orimliga.

Vad som kan hända om vulkaner behagar bråka är en fråga som är aktuell i vår tid också. Det var väl för några årtionden sedan som vinterhimlarna här i Stockholm, och förmodligen Jorden runt, lyste upp i de mest fantastiska färger när solen stod lågt på morgonen och kvällen. Det berodde på vulkanstoft i atmosfären, från några ungefär samtidiga utbrott. Medusa har två artiklar om detta: dels Thera i den grekiska övärlden som verkligen exploderade, dels Vesuvius som kanske snart "will blow the top" och ödelägga Neapelområdet. Då kanske Pompejis utgrävningar försvinner under vulkanaska igen? Theras explosion orsakade en tsunami, men intressant nog tror forskarna inte längre att det var just den som ödelade den minoiska kulturen på Kreta.

Den sista stora artikeln handlar om Themistokles, den store grekiske härföraren och politikern, och hans värsting-ungdomstid. Och sedan finns det recensioner av några böcker jag gärna skulle vilja läsa.