Försenad födelsedagsgratulation

Om Marshall McLuhan hade levat idag (vilket inte är fallet, han avled 1980) hade han nu varit 100 år och en månad och en dag. Han föddes 31 juli 1911. Jag beklagar min glömska och skickar ut födelsedagsgratulationerna i cyberrymden så här i efterhand. När jag nu läst lite mer om mannens liv på alltid lika (o)tillförlitliga Wikipedia framgår att mannen blev katolik. Påminner mig förresten om Peter Nilsons fantastiska science fictionroman i två delar (Rymdväktaren och Nyaga)  där katolska kyrkan hade en datacentral - kvantdator minsann! - på Månen. Månne sitter McLuhan på Månen nu och blickar ner på Jorden och noterar hur människornas centrala nervsystem allt mer distribueras i de globala nätverken - just som han förutsåg?

Jag har läst McLuhans Media och Gutenberggalaxen, men tydligen finns det mer intressant att hugga tänderna i. I vissa avseenden var han före sin tid. Eller om man säger att han tidigt kunde se konsekvenser av TV, kommunikationssatelliter, radio och annat elektroniskt, konsekvenser som påverkar alla nivåer av samhället. Hans tes att "mediet är budskapet" uppfattar jag som en nyare version av vad Marx kom fram till redan på 1840-talet, nämligen att typen av teknologi har stor betydelse för hur samhället ser ut på alla nivåer.

Jag tar en repris på det här citatet från 1964 (kursiveringarna är mina). Ny teknik gör att saker kan göras allt snabbare, exempelvis att mångfaldiga och skicka runt information, och detta omvandlar allt som kommer i kontakt med rörelsen:

Den elektriska hastigheten fordrar organisk strukturering av hela den globala ekonomin, i lika hög grad som den gryende mekaniseringen i det tryckta ordets och det förbättrade vägnätets form ledde till att man allmänt antog den nationella enhetens princip. Vi får inte glömma att nationalstatsidén innebar en mäktig innovation och revolution som under renässansen utraderade många lokalt särpräglade regioner och lojaliteter. Denna revolution var nästan i sin helhet en funktion av den ökade informationshastighet som de lösa trycktyperna hade åstadkommit. Nationalstaternas maktsystem skar sig ofta bjärt mot de traditionella myndigheter och de kulturella grupperingar som sakta hade vuxit fram i skilda regioner. Mångnationssystemet hade länge stått i vägen för Europas ekonomiska enande. Den gemensamma marknaden kunde inte komma till stånd förrän efter andra världskriget. Krig betyder accelererade sociala förändringar, på samma sätt som en explosion är en accelererad kemisk reaktion och rörelse inom materian. När nu den elektriska hastigheten styr det industriella och sociala livet, blir explosioner i form av kraschartade kriser någonting fullt normalt. Å andra sidan blir "krig" av gammaldags modell lika outförbara som att hoppa hage med grävmaskin.

Kvantdatorn - framtidens supergrej?

För en del år sedan läste jag framlidne astronomen och författaren Peter Nilsons märkliga men dystra (tror jag - slutet var väl ... tja? inte helt uppåt i alla fall) roman i två delar, Nyaga och Rymdväktaren. Tryckta i ett märkligt format, ungefär som små tjocka kataloger, för övrigt. Det var nog där som jag första gången stötte på något som kallades "kvantdator". Nilson hade en lista med förklarade termer i slutet av Rymdväktaren, och där beskrevs kvantdatorns funktion och förklarades att den kanske kunde vara något som kommer i framtiden.

Den traditionella datorn jobbar med ettor och nollor. Kvantdatorn använder något som kallas qubits och som kan vara ett och noll och båda sakerna samtidigt - på ett sätt som jag inte begriper, men kvantfysik är inte världens lättaste fält. Bland annat så har kvanta ett sätt att uppföra sig som inte stämmer med vad vanlig hygglig materia gör. Dessutom blir den väldigt liten. Summan av kardemumman är dock att en kvantdator skulle vara ohyggligt mycket snabbare än en vanlig digital-jobbare, och dessutom kunna ta hand om mycket större datamängder. Enda nackdelen är väl att man inte kommit så långt att man kunnat bygga någon fullskaleenhet ännu.

Jag fick tag på en relativt lättbegriplig artikel från Caltech om kvantdatorer. Den är dock sedan år 2000, och man får anta att en del hänt sedan dess. Det viktiga är väl att åtminstone komma in i ämnet så man förstår vad som är på gång. Frågan är också: vem, och för vilka syften, kommer den här grejen att användas? Nöjesbranschen brukar ju vara snabbt ute när det kommer nyheter, militären, storbolagen? Styrning av totalintegrerade konstruktions- och produktionsprocesser? Eller skulle man kunna tänka sig att tekniken blev ett hjälpmedel i en ny demokratisk värld? Om inte annat så kanske den kunde byggas i cyberrymden, och så släpper vi inte in några negativa figurer.