Historiska övningar

Historia är ett av mina stora intressen. Jag vet inte när det började. Kanske var det redan när jag med nyförvärvad läskunnighet i slutet av 1950-talet insöp Heidenstams "Svenskarna och deras hövdingar". För många av oss historieläsare är det helt enkelt bara roligt att veta "hur det var förr", eller att ta det hela som spännande berättelser ur verkligheten. Många undersöker också sin egen bakgrund genom släkt- och hembygdsforskning. Men historia är också ett ideologiskt slagfält. Den som vill behärska framtiden måste också försöka få så många som möjligt att godta sin egen version av det förflutna. Och därmed är vi åter inne på Forum för levande historia och den växande oppositionen med Forums kampanjer. Här skriver ett antal forskare (varav jag mött några själv):

Som professionella forskare med historien som arbetsfält känner vi en växande oro över att historieämnet görs till slagfält för ideologiska regeringskampanjer och att den öppenhet, kritiska hållning och tolerans som Forum för Levande Historia var avsett att stimulera hotas.

Hela uppropet är värt att läsa, det finns här.


Det här känns som ett initiativ i rätt tid, innan vi får en historieskrivning som är helt styrd av vilka som för tillfället sitter vid makten. Med tanke på vad som hänt ute i världen under det senaste århundradet borde även Allianspartierna vara tacksamma för en sådan korrigering innan de ställs till ansvar för folkutrotningar Jorden runt. Visserligen kan man tro att de inte vill kännas vid ett och annat, men om inte de vill göra detta varför skall andra angripas för saker de inte kunnat påverka?

Kan man jämföra X och Y?

I ett gästinlägg på Jinges blogg skrivs att man skall jämföra sionism med nazism. I och för sig är utsagan intetsägande. En jämförelse innebär inte att olika företeelser plötsligt blir lika, det innebär bara att man studerar dem och försöker göra någon sorts omdöme om lik- och olikheter. X och Y kan ju faktiskt vara olika. Att jämföra är inte lika med jämställa, fast den olyckliga glidningen ofta görs.

Varför är det fel att jämställa nazism med sionism? Man kan dels hävda att de är unika rörelser var och en för sig, dels att de har saker gemensamt med en mängd andra rörelser, -ismer och tendenser. Om man godtar det första påståendet är de ju inte lika därför att de är olika. Om man godtar det andra påståendet har de så mycket gemensamt med andra att man lika gärna kan jämföra sionism och nazism med Jim Crow-rasismen i USA:s sydstater eller det gamla apartheidsystemet i Sydafrika, med fransk kolonialism i Västafrika eller något annat. Elitistiska drag och extremt våld finns överallt. Man måste också inse att sionismen fortfarande är en rörelse i utveckling medan vi för nazismen har facit i hand och vet hur den slutade.

Det finns något som skiljer ut nazismen från allt annat. Det är inte rasism, våld, krig och plundring, inte ens folkmord - detta hittar man även hos demokratier. Men det finns en särskild företeelse som gör att den tyska nazismen är unik även i jämförelse med USA, Israel, Japan, Storbritannien, Frankrike, Belgien, Sovjet och andra stater som under 1900-talet ägnat sig åt fruktansvärda övergrepp. Det är förintelselägren, de institutioner som byggdes och verkade under några år och sedan revs och skulle försvinna ur historien. (Observera att förintelselägren var precis vad termen säger medan koncentrationsläger kunde vara vad som helst där man tvångsvis samlade människor utan att ha som enda syfte att döda dem omgående.) Det handlade i Tyskland om att en stat vars resurser var ansträngda på grund av ett enormt krig ändå satte in krafter på att utrota ett antal miljoner människor som ingen rimligen kan ha trott utgjorde ett hot. (Man kanske kan ta folkslakterna i Rwanda och Burundi som sentida motsvarigheter till vad nazisterna höll på med, men de hade inte den tyska tekniska nivån. Offren var dessutom afrikaner och har därmed ur mångas synpunkt inte särskilt högt värde.)

Just förintelselägren gör att jag anser det är fel att jämställa sionismen med nazismen fullt ut. Nazismen har drag som gör den helt unik. Det innebär inte att sionismen är anständig med sin diskriminerande syn på palestinier och andra araber, men den har lyckligtvis en rätt lång väg att tillryggalägga innan man är framme vid Sobibor eller Treblinka. Därmed har jag gjort en jämförelse och funnit att de två inte kan jämställas. Andra kan tycka annorlunda, men jag anser att nazism-jämförelsen är felaktig och skadlig när den dras in i alla möjliga sammanhang där den inte hör hemma. Om man skall jämföra Nazityskland och England exempelvis kan det gå så länge man bara tar upp "vanliga" koncentrationsläger som båda makterna drev, men tar man hänsyn till förintelselägren blir de ojämförbara. (Ett av mina tidigare blogginlägg handlade för övrigt om att jag ansåg det vara fel att jämföra Saddam Hussein med Hitler.)

Någonstans skall det ju börjas ...

Några yngre förmågor med anknytning till Nationalsocialistisk Front mördar en handikappad man i Upplands Väsby. Ynglen i Rödeby i Blekinge gav sig på folk som inte var tip-top vad det gäller personlig hälsa. Jag har inte sett något om politisk inriktning där, men är det inte så att det finns en ansamling av nazi-influerade personer i trakten av Karlskrona? Att nynazister i Tyskland har givit sig på handikappade människor är ingen nyhet.

När de riktiga gamla nazisterna i Tyskland gjorde sina första insatser med planmässigt mördande riktades det mot utvecklingsstörda och handikappade, mot människor som inte kunde försvara sig och som ibland inte förstod vad som hände med dem (det fanns dock en del som förstod att nassarna var på gång för att döda dem). Man kan läsa om detta i Gita Serenyis bok om Franz Stangl. De lärospån Stangl gjorde där kunde senare omsättas i massomfattning i förintelselägren som han administrerade. De s.k. barmhärtighetsmorden orsakade dock opposition, vilket också lärde förövarna att hålla förintelselägren hemliga.

Vi kan dock se ett mönster såväl i Tyskland som Sverige: man börjar med de som har sämst förmåga att försvara sig, så trappas det upp ... .

De svenska händelserna stöds inte av någon massrörelse och jag undrar om ens de mest opportunistiska politikerna vågar gå ut att stödja övergrepp av den typen. Det finns gränser, men de är inte överdrivet snävt dragna. När nazistfigurer överföll ett musikarrangemang ordnat av Ung Vänster uppträdde vissa lokalpolitiker på ett sätt som kan få en att undra om de möjligen gärna använder nassar som stormtrupper för politiska uppdrag de själva inte vågar utföra. Att fördöma attacken och delta i ett offentligt möte till stöd för demokratin hade inte varit så svårt att genomföra för de borgerliga politikerna i Farsta. Det klarade de inte av. Därmed ger de indirekt stöd även för de individer som anser att sjuka och handikappade gott kan utrotas. För de har ju inte sagt ett entydigt nej till politiskt våld med sjuka motiveringar, vilket de borde begripa utan att någon säger det till dem.