(I och för sig har jag aldrig riktigt förstått kopplingen mellan denna öppna hand och den strid som fördes med vapen i hand, men det kan bero på att jag är okunnig helt enkelt.)
Hur som helst, här vid la Mano samlades socialdemokrater, kommunister och anarkister för att hylla femhundra svenskar (varav de flesta, kanske nära alla, var kommunister) som stred inte bara mot spanska fascister och deras tyska och italienska allierade, utan i praktiken också mot den "nonintervention" från Europas demokratier som beredde vägen inte bara för Franco utan för det världskrig som lurade i kulisserna. Låt oss minnas dessa kämpar med tacksamhet, såväl de som stred av djup politisk övertygelse som de som var mer av äventyrare.