Rimlighetskontroll och återställningsknapp

En sak som jag funderat på: varför kan man inte kräva rimlighetskontroll och återställningsmöjligheter vad det gäller politiska beslut? Jag har skrivit om systemförfall på bloggen ibland, som när infrastrukturen faller i bitar utan att det sker kraftfulla åtgärder. Oförmåga att rätta uppenbara fel borde nog dras in under samma kategori som att missköta samhällets infrastruktur.

Antag att några politiker med ringa kunskaper i ekonomi men djup förankring hos snikna väljare säger: nu sänker vi skatterna! Det är bra för ekonomin, för det höjer sparandet och vi har lärt oss att sparande är lika med investeringar, och ökande investeringar kommer att höja sysselsättningen och tillväxten och därmed vara bra för hela ekonomin och oss alla!

Och så gör man det, de rika får mer pengar ... men inget händer! Varför? Kanske för att de rika har använt pengar till slösaktig konsumtion eller till spekulation som inte bidrar till några produktiva investeringar. Kanske för att det finns inbyggda fel i teorin som säger att skattesänkningar leder till sparande som leder till produktiva investeringar. Kanske för att det är dåligt med lönsamma investeringsmöjligheter eftersom kapitalet redan halvt om halvt sågat av den gren det sitter på och dödat sin egen efterfrågan.

Då kan man tänka sig, för det första rimlighetskontroll: bara de som verkligen investerar produktivt bör åtnjuta en skattesänkning. De som slarvar bort pengarna eller använder dem där de inte skulle placeras skall inte ha något.

Och sedan återställning: fungerar inte skattesänkningen (eller vilken åtgärd det nu rör sig om) får man trycka på "reset"knappen hur mycket odågorna än skriker och backa en bit.

Man skulle kunna tillämpa det här på många områden. Elförsörjning, apotek, privatskolor, all möjlig utförsäljning av offentlig verksamhet och egendom, järnvägar ... Gudomliga lagar är givna av gudarna och kan inte ändras av människor, men människornas lagar och beslut kan ändras av människor. Om uppenbara felaktigheter som avslöjas av rimlighetskontroller inte orsakar ett rejält tryck på återställningsknappen har vi ett systemfel som måste åtgärdas. Om det inte görs riskerar vi att hamna i ett läge där faktiskt ingenting görs utan vi sitter i en kris och ett förfall som aldrig verkar ta slut.

Jag hörde en gång en vänsterledare (låt oss kalla honom "Lars") som klagade över att såld offentlig egendom är borta för alltid. Det bidrog till att min förståelse för att det partiet är väldigt långt under isen (och knappast kan kallas "vänster") tilltog högst betydligt. Jag trodde att vänsterns mål var att se till att vi har en välskött offentlig sektor som tjänar folket, och att det borde vara självklart att ta tillbaka det som förskingras, men så är det tydligen inte får alla. I alla fall inte för de som lever på sina riksdagslöner och kan se fram mot goda pensioner.

Spekulation - skumt

Jag fotograferade den här reklamskylten på pendeltåget igår. Den är skum ur flera avseenden.

Förr i tiden kunde man i tidningarna ibland se små annonser om bombsäkra system på stryktipset, sålda för en billig penning. Men: varför skulle någon som sitter på ett äkta bombsäkert tipssystem sälja det till andra, det vore väl smartare att ta hand om pengarna själv? Jaja, det kanske är en människovän som vill dela med sig. Men då kommer ju problemet att ju fler som använder detta bombsäkra system, desto fler måste dela vinsten som därmed blir sämre för alla. Eller skall vi säga att vinstutdelningen blir jämlikare? Här är det en snäll firma som vill dela med sig om kunskaper att handla med råvaror och annat (mot en smärre ersättning).

Skämt åsido så är det här inget skämt. Det handlar om något som normalt görs av folk som kan branschen, och man kan undra varför man gör reklam om det här för plebejerna som åker pendeltåg? Framgångsrika spekulanter tar sig nog fram på annat sätt. Det här verkar som det finns lite överskottskapital som skall satsas på att lura skjortan av vanligt dumt folk. Jag var inne och tittade på företagets hemsida, och visst varnar man för att det kan bli förluster - men jag tror faktiskt mer på en normal lågkonjunktur för att hålla folk borta från sånt här. När alla positiva indikatorer ser ut att gå upp i all evighet brukar försiktigheten glömmas bort. Eller som Karl Marx skrev 1847 (i Filosfins elände), nämligen om ...

... faser i de moderna folkens industriella liv, då alla människor gripes av ett slags rus att göra profit utan att producera. Detta spekulationsrus, som periodiskt återkommer, avslöjar konkurrensens verkliga karaktär, som söker undslippa den industriella tävlans nödvändiga betingelser.

Med andra ord: även om det krävs arbete för att skapa värden att fördela i samhället (det är detta som kallas politisk ekonomi) är det lätt hänt att många försöker hoppa över arbetet och gå direkt på fördelningen - till fromma för sig själva.

Det är sådant spekulanter kan syssla med. Företaget skriver mycket om CFD utan att förklara vad det betyder (hittade det inte i alla fall, men jag har en känsla av att mystiska förkortningar kan imponera på en del människor). Dock hittade jag en förklaring på ett annat ställe: Det betyder ”contract for difference”, och är "ett avtal om att reglera mellanskillnaden av inköpspriset och försäljningspriset på ett finansiellt instrument", enligt Privata Affärer.

(Det finns en annan CFD-förkortning. Den betyder Computational Fluid Dynamics och ingår i något avancerat som heter fluidmekanik. Knepig matematik för tekniker alltså. Jag minns att innan IT-bubblan sprack köpte mäklarfirmor på Wall Street över avancerade matematiker från astronomi och fysik. De skulle jobba med knepiga modeller för att urskilja aktier som var lite för högt eller lågt värderade, och så skulle man göra jätteaffärer med dessa och dra in pengar i massor. Ja, tills krisen bröt ut och fonderna rasade ... .)

För en stund sedan intervjuades tidigare vice Riksbankschefen Villy Bergström på radion, och han pekade på hur de senaste årens lågräntepolitik gjort att kapitalet letar överallt efter investeringar med god avkastning och därmed skapar de kända "bubblorna". IT, fastigheter - nu kanske det är råvaror man är inne och fifflar med.

Att försöka dra folk vid näsan är omoraliskt, men när man blandar in det mest grundläggande vi behöver - maten - är det ännu mer lågstående. Revolutioner har utlösts när det blivit dåligt med maten, tänk på det. Frankrike 1789, Ryssland 1917. Den senaste tiden har det varit upplopp på grund av allt dyrare mat i flera länder. Möjligen skulle man kunna gissa att ökad spekulation i råvaror inklusive matvaror skulle driva upp produktionen och därmed dra ner priserna, men jag ställer mig tvivlande till det. Det skulle förutsätta raka och snabba rör mellan konsumenter och producenter, utan så mycket inblandning av folk som egentligen inte är intresserade av vad som produceras. Hur mycket av spekulationspengarna kommer att landa på vetefälten i form av investeringar hos behövande småbönder, hur mycket hamnar hos redan subventionerade storbönder som egentligen inte behöver några extra påslag - och ligger förresten inte en del odlingsområden pyrt till på grund av klimatförändringarna?