Om du minns och/eller förstår den här gamla vitsen ...
Maharishi kliver in till frisören i Falsterbo. Frisören frågar: Ragas eller klippas?
... så tillhör du den gyllene sextioåttagenerationen och Beatlesgenerationen och alla andra nyttiga och goda generationer som blomstrade just omkring 1968.
I så fall du också kanske förstår varför uttrycket "transcendental", livligt förekommande i vissa filosofiska skrifter, blir så rörigt för mig. För den där lille skäggige indiske skojaren med sitt skumma fnissande skratt spred ju sin indiska "vishetslära" under varumärket transcendetal meditation till mer eller mindre godtrogna västerlänningar (med feta plånböcker, misstänker jag). Detta innebär att så fort jag stöter på begreppet transcendens i olika varianter sticker det där indiska nyllet fram och rör till det för min förståelse.
I själva verket handlar väl transcendens ungefär om att man skall försöka ta sig förbi alla inlärda reaktioner och kunskaper och försöka nå fram till den första rena och ofördärvade impulsen - tror jag i alla fall. Men bara jag kan bli kvitt den lille yogi-pajsaren mentalt kanske det klarnar. Eller vad säger du om det, Fritz:

Tja, gamle Kant skulle kanske presentera det hela som "det rena förnuftet", men som legitimerad galning håller jag inte riktigt reda på det längre. Men sökandet efter det transcendentala kan ju också liknas vid mitt sökande efter exempelvis moralens genealogi. Det finns moraliska uppfattningar, men vad har de för historia och första ursprung, dass will man gern wissen!
Själv tycker jag Falstaff, fakir är roligare än M. M. yogi. Det gör du också om du har sinne för humor.
Tidigare inlägg där jag diskuterat/drivit med/hylla filosofi, Nietzsche etc:
1 2 3 4 5 6 7 8
