onsdag 14 december 2011

Vem skall ta över rodret?

Nu gör jag det igen: i stället för att knåpa ihop ett helt nytt blogginlägg tar jag och klipper och klistrar bland intressanta kommentarer till tidigare poster. Här är en sak som flitige läsaren och kommentatorn Martin skrev angående kapital och investeringar. Jag har kursiverat det viktiga:


Visst finns det brist, men den skulle kunna avhjälpas om inte toppen var upptagen med Facebook och satsar pengar på tjänsteproduktion istf produktion av beständiga saker. Vi fick stränga instruktioner om att ta bort allt om produktion i vår affärsplan, det vill ingen riskkapitalist höra talas om!


Och så fyller jag på med flitige läsaren och kommentatorn Jan:


Det brukar bli avtagande avkastning på kapitalet för vanlig produktion vart 50e år. Det är det som orsakar kondratievcyklerna. Då utbryter en våg av spekulation istället, som lönar sig bättre.


Här funderar jag på om 'orsakar' är rätt ord, men låt oss inte tvista om detaljer (?) utan i stället ta upp de stora häftiga frågorna. Eller den verkligt stora häftiga frågan, nämligen om det finns någon ny cykel (eller 'utvecklingsblock' som somliga ekonomer kallar det) som kan lyfta oss framöver? Med den frågan hänger en följdfråga, nämligen vilka samhälleliga grupper som kommer att styra detta eventuella lyft.


Riskkapitalisterna vill inte ta risker, spekulationskapitalet ödelägger de gamla industriländerna, det är en rasande snabb utveckling av vissa teknologier samtidigt som resurs- och klimatfrågor blir alltmer pressande. I och för sig skulle man kunna hävda att datateknik, bioteknologi, nanoteknik etc. kan lyfta oss i nya cykler, men om kapitalet hellre ägnar sig åt spekulation och inte bryr sig om de samhälleliga följderna av nya genombrott i vetenskap och teknik så måste rimligen andra grupper ta över rodret på skutan för att inte hela processen skall köra på grund. Eller har jag fel?

16 kommentarer:

Jan Wiklund sa...

Du har rätt. Det var inte riktigt samma grupper som styrde om tillnyktringen 1795, 1850, 1895 och 1945, som dom som hade vanskött samhället perioden innan. Det var outsiders inom den härskande klassen, kompletterade med nytt folk.

Pådrivna av folkrörelsemobiliseringar.

Och det är det sista som är nyckeln. Ingen kommer att nyktra till och styra om pengarna till produktion förrän det är enda alternativet till revolution.

martin sa...

Jag besitter inte Jans stor kunskaper om vad som hänt. Eller kunskaper i största allmänhet. När vi började vår resa för att försöka få vår uppfinning i mänsklighetens tjänst, vilket är vår dröm, så tänkte jag och min kompis så här: Det förstår väl varenda människa att produktion, jordbruk och naturresurser är de saker som skapar nytt välstånd, tjänster, börs och spekulation omfördelar bara det existerande överflöd som kommer ur dessa tre. Vi tänkte oss att i förhandlingar med statens investeringsorgan och med kapitalister som förstår hur välstånd uppstår, så skulle vår produktionsteknik och vår plan för produktion falla i god jord. För oss var det en självklarhet att produktion skulle locka staten och en viss del av kapitalet. Vi hade fel, de förstår, men de vill ha snabba pengar, att vara del av något stort är inte en drivkraft för många kapitalister och de som beslutar i statens investeringsorgan är noga skolade(indoktrinerade) i spekulationskapitalets sätt att tänka, de agerar likadant, vilket gör dem tämligen överflödiga imho.

Min tro om att ett skifte skulle kunna uppnås genom att övertyga en del av kapitalet att satsningar på miljöteknik och effektiv produktion. Skulle ge de kapitalister som vågar en annan väg till pengar och göra dem starkare emot spekulationskapitalet, de skulle bättra sina möjligheter i den interna striden. Visade sig att investeringskapital inte är entreprenörsmässigt(revolutionärt som är en annan ekonomisk term för entreprenör), det var samma förvaltningtänk där, samma skyttegravskrigstänkande.

Men än så länge har vi gått bet, inga kapitalister jag mött har varit villiga att gå över gränsen till "vår" sida och slå undan benen på de gammaldags produktionsbolagen och därmed basen för de övrigas spekulation och skapa värden utanför börsen.

Med vår sida avser jag inte en röd sida, utan vår sida i generationskriget. Att utmana de stagnerande jättarna som föräldragenerationen byggde och driva fram ett generationsskifte i industrin. Träffade yngre kapitalister som visade lite vilja att vara med och bygga något stort, men de saknade de nödvändiga musklerna och var allt för rädda för föräldragenerationen. Alla andra kapitalister/staten har alltid en 40-talist som man skall försöka övertyga. Nu snackar vi generationen som kallar 30+ för ungdomar, klart de inte lyssnar, deras arrogans är så stor att de inte förstår att deras barn nu är bättre än dem på allt! Därför är vi där vi är idag, bara en i raden av företag som skall tjäna pengar ovanpå den gamla produktionen.

Som du säger, miljö, klimat och ny teknik skulle kunna utlösa en ny guldålder liknande efterkrigstidens. Ett minskat oljeberoende skulle vara en rejäl vinst för närmast varje nation, men om detta skall hända går det inte att ha oljebolag i den högsta politiska ledningen.

Strategin nu från mig och mina kompanjoner är som följer. Dra igång verksamheten på kapitalets villkor, sko oss själva så mycket det bara går under resans gång och investera i våra egna idéer för att effektivisera(mitt ord för miljövänligt) produktion. Investera i våra egna idéer för naturresursextraktion(skrev gruvdrift först, men det ger fel bild i folks huvud), jordbruk och produktion. Men dit hinner vi aldrig innan helvetet brakar lös. Kanske lika bra, jag vill ju inte vara delaktig i att rädda kapitalismen, låt deras stagnerande tänkande kväva dem. Vi är redo att alliera oss med motkraften så snart den är stark nog, ja, vi är opportunister. Men hellre det är fas3, där jag varit om jag inte dagen efter jag nekades socialbidrag startade detta företag, den historien skulle en moderat älska även om det inte alls är moderatens slutsats man kan dra av den.

Jan,
hur såg generationsproblematiken ut i alla dessa spekulationskriser? Nu upplever jag att det är en yngre generation inom etablerade industrier som stångas emot en vägg. (Ibland önskade jag att jag satsat på min egen generations industri, data.) Var det kanske liknande situationer då?

Jan Wiklund sa...

Martin: Övertalning går nog inte, vinsten inom finanssektorn är mycket högre än inom produktionssektorn, delvis pga hur statliga regler ser ut. Under perioden 1945-1980 var det tvärtom, också beroende på statliga regler. Det här finns det en fotnot om i Ha-Joon Changs trevliga bok 23 things they don't tell you about capitalism, nånstans mot slutet.

Så mitt tips är att dessa måste ändras först.

Och det sker bara om det finns riktigt hotande rörelsemobiliseringar så att de som står för staten får ändan ur vagnen.

martin sa...

Jan,
övertalning funkar inte, den erfarenheten har jag nu. Därför har jag börjat inse att det finns ingen teknisk lösning på problemen. Det finns inget teknisk väg för oss att gå för att förverkliga visionen om effektiv produktion som inte slösar resurser och som är hållbar.

Nu har jag tagit vår teknik så långt det går i dagsläget. Jag har under uppbyggnadsfasen varit rädd för att ta bladet från munnen, hållit mig till att tala teknik och miljö, vetat min plats helt enkelt. Men jag måste faktiskt ta och börja tala politik, måste ta bladet från munnen och tala om vad som kan göras politikt, vad som jag tycker måste göras. Naturvetenskaparna och teknikerna kan inte längre stå vid sidan och låta politiken sköta sig själv. Det duger inte längre att bara beskriva verkligheten och sen får politikerna göra som de vill med dessa konstateranden, vi måste peka ut riktningen för en hållbar modernisering av ett stagnerande samhälle.

Vi kan inte längre nöja oss med att prata med politikerna. Var nyligen inbjuden i riksdagen och pratade med riksdagsledamöter, men som jag sa till kompisen idag "Det var som att tala med utomjordingar". Kan iofs ha att göra med att det mest var moderater, folkpartister och sverigedemokrater som intresserade sig för vad en företagare har att säga. För en M representant verkade det viktigaste vara att klistra etiketten stalinistiskt på det mesta, som om det var en sorts tics.

Mot bakgrund av det mötet insåg man snabbt att det inte finns någon genväg. Man måste tala med folk och finna organisationer som man kan alliera sig med för att få till stånd förutsättningarna som krävs för att vi skall kunna lösa dagens problem, för lösa dem kan vi, stor del av den teknik som behövs finns redan. Det duger inte längre att vänta på att politikerna skall sluta med sina sandlådestrider som helt missar poängen.

(Ursäkta mina långa och spretika kommentarer. Ursäkta mitt eviga jag perspektiv. Men jag är en hängiven Hunter S. Thompson beundrare. Därför skriver jag det mesta i Gonzo stil, man är en del av de skeenden man försöker beskriva och man försöker inte ge beskrivningen ett sken av universell giltighet eller objektivitet genom att extrahera ur sig själv ur storyn. Imho blir det mer sant än det falska fågelperspektiv tidningar ger beskrivningar av skeenden, fågelperspektivet kan heller inte ge samma förståelse.)

Anonym sa...

Mycket intressant att läsa vad du skriver Martin. Även om jag inte direkt kan räkna ut vad du försöker förverkliga får jag intrycket av att riskkapitalet agerar annorlunda i Sverige än i USA. Sent om sider har finns det faktiskt en hel del kapital i USA som numera inveterar i miljö och energieffektivare lösningar. Tyvärr är det väldig mycket fokuserat på elbilar och soleenergi fortfarande, men goda ideer får kapital.

Givetvis har du rätt i att de normala VC är ute efter pengar. Tumregeln säger att 9 av 10 start-ups misslyckas, vilket innebär att dom behöver 10 ggr pengarna i det företag som lyckas för existera. Ett av kriterierna dom anvönder sig av är hur har de som är involverade lyckats förut. Kanske något ologiskt men statistien visar att den som lyckats tidigare har lättare att få pengar till nästa försök.

Det finns också en hel del sk Angel investerare (finns begreppet i Sverige?) som investerar egna pengar till skillnad från VC.

I Sverige har jag rätt god kontakt med ett företag som intresserar sig för investeringar i miljövänlig-resurssnål produktion men ideen måste passa väl in i deras koncept för att dom skall vara intresserade och det kan jag inte avgöra om det gör med din beskrivning

Eldorado

martin sa...

Eldorado,
helt klart hade jag valt att stanna i USA så hade jag inte haft en lika tuff resa fram till VC. Men å andra sidan, vi har väl egentligen en större chans att lyckas efter promenaden i öknen än innan. Vi har VC i klart nu, men som sagt inte för produktion utan för tekniklicensiering. Vi tänker oss en andra finansieringsrunda om det kommer gå vidare till produktion och då kommer pengar sökas internationellt eller börs. Vi dominerar ändå bolagets framtid och egen produktion får vänta tills andra (våra nuvarande kunder) fixat proof of concept genom att använda vår teknik. Vi är killar av hårt virke, uppförsbacken får en att känna sig levande. Hata Machiavelli men använd honom... :)

martin sa...

Eldorado,
ingen mening med att vara kryptisk. Det handlar om kemikalieproduktion av alla de slag. Pilot-visionen i ett större projekt är att skapa en sluten fosforcykel inom kemisk processindustri. Alltså att se till att industrin har en nära 100%-ig retention av fosfor. På så vis kan industrin bidra till att minska fosforbristen.

Samtidigt minskar arbetsmiljöriskerna, minskar miljörisker genom att farliga processer och kemikalier inte kan få kontakt med varesig människa som miljö, på rent molekylär nivå genom att inget upptag sker i kroppen på exponerade arbetare, ingen transport i biologiska system vid spill. Ett problem med kemikalieproduktion är att kemikalierna man använder ibland flyger omkring och hamnar överallt i biologiska system. Helt onödigt och slösaktigt imho.

Björn Nilsson sa...

Är inte peak-fosfor nästa hot vid sidan av oljepiken?

martin sa...

Björn,
fosforbrist är å ena sidan tekniskt omöjlig. Det är brist på billiga källor att utvinna, utvinna med dagens metoder måste jag tillägga. Men den är ett dödligt hot, en råvaruinvesterare som nyligen övergav USA för singapore sa att vi kommer få se fram emot historiskt kraftigt ökande matpriser. (Låt oss se till att han får fel och han blir fattig på sin bubbla.)

Anonym sa...

Martin, då får jag ett lite hum om vad du håller på med, min kunskaper i kemi är tyvärr väldigt begränsade men jag får intrycket av att du vet vad du håller på med.

Jag önska väldigt mycket lycka till och hoppas få veta hur det går

Eldorado

Björn Nilsson sa...

Hur vore det med en renässans för torrdasset? Är inte det en förnäm källa för gödning, inklusive fosfor då?

martin sa...

Björn,
var inte en luddist nu. Vi behöver biogasen(atmosfären behöver den definitivt inte), det är bara en fråga om att extrahera ut kadmiumet ur rötslammet så kommer all näring ur din produkt ut på åkern igen. Ett tekniskt problem det också, jag har en del tankar om hur det skall gå till. Teoretiskt sett så skulle det öka fosforretentionen av fosfor i livsmedelscykeln för fosfor.

Eldorado,
när det gäller fosfor så vet jag vad jag snackar om. Jag har ett mycket intimt förhållande till detta grundämne. Utan tvekan det häftigaste grundämnet i naturen. Jag har haft förmånen att studera detta fantastiska grundämne under några av världens främsta experter på dess kemi.

I alla andra frågor är det inte alltid så att jag vet vad jag talar om. Men jag talar ändå, jag förväntar mig att min omgivning talar om för mig när jag har fel, gud skall veta att jag är van, efter ovanstående studier. :)

Björn Nilsson sa...

Ett rationellt alternativ kanske vore att gå till åkern direkt? "Bajsa hos din lokale bonde!" (Eller "på" om du inte gillar bonnlurken!)

martin sa...

Björn,
nja. Du bryter bara ned lite av den energi du stoppar i dig. Bajsar du på åkern så bryts en stor del av det du bajsat ut ned aerobt på åkern för att frigöra näringen. Det bidrar alltså till koldioxidutsläpp. Skiter du i en hög så får du dessutom anaerob nedbrytning vilken släpper ut metan i atmosfären. Jag föreslår att vi minskar även naturens utsläpp av växthusgaser.

Back to basics, den drömmen dog när vi blev 7 miljarder, då skiter jag i vad än Hans Rosling säger. Ultrarationella superstäder på obrukbar mark, det är en möjlig framtid för miljö och överlevnad, till stora delar uppvärmda av människans spillvärme. Fast jag tycker det är en bra idé iaf, pendling är djävulens påfund!

Anonym sa...

martin, en gång trodde jag att jag hade fel men det var ett misstag

Eldorado

martin sa...

Eldorado,
som forskare vet jag bara en enda sak. Allt jag vet och allt jag tror kommer visa sig vara fel på något sätt. (Borde kanske vara något som vi tar upp på grundutbildningar, bland annat civilingenjörer är väldigt arroganta i många fall.)