torsdag 28 juni 2018

När man funderar över "svenskhet"

Notera:

Sjukhus. Bråk. Grupperingar.

I dessa dagar pratas det om svenskhet. Vad är en svensk? Får man överhuvud taget prata om vad det är att vara svensk, och vem som är det, utan att någon meddelar att det leder till ett förintelseläger någonstans? (Jo, alla vet ju att det inte leder till några läger någonstans, möjligen till förvar för några som skall förpassas ur landet, men har man brist på argument så ...)

Här har vi ett fenomen som inte varit känt i Sverige tidigare. Visserligen har galningar, fyllon och narkomaner ställt till oreda på sjukhus ibland, men de har då inte anlänt i mängd - "grupperingar". Det har varit en och en, personer med personliga problem. Svenskar stormar inte sjukhusens akutmottagningar gruppvis, slåss, hotar personal etc. Det är inte svenskt att göra så. Skall vi då ändå utdela svenskhetsdiplom till människor som uppträder på det sättet?

Från den som förstår skillnaden mellan medborgarskap och etnicitet, och att det traditionellt finns flera etniska grupper med medborgarskap i detta land, kanske denna invändning kommer: "Men det är ju inte bara etniska svenskar som inte slåss gruppvis på sjukhusen, de andra erkända minoriteterna gör det ju inte heller! Så det kan ju inte vara särskilt svenskt att inte samla ihop ett gäng och slåss på närmaste akut."

Det stämmer. Men eftersom svenskar inte gör så (vare sig de är födda etniska svenskar eller medborgarsvenskar), så är det osvenskt att göra så om man är i Sverige. De som utbrister om något vad som helst att "det är så härligt osvenskt" bör nog fundera på vad de i själva verket önskar sig.

I själva verket är det väl o-europeiskt att slåss på sjukhus. Jag har i alla fall inte hört att sådant förekommer på annat håll i vår världsdel. Problemen kommer längre bortifrån. Fast där slåss man väl normalt inte heller på sjukhusen heller? Men just i Sverige blir problemet något för svenskar att ta hand om. Och jag tror inte akutmottagningsslagskämparna blir svenskar även om de råkar ha svenskt medborgarskap. Medborgarskapet är en administrativ notering. Den säger inget om den registrerades personlighet. Personligheten beror av flera bakgrundsfaktorer som man kan kalla etnicitet, kultur, social miljö etc. Detta innefattar en mentalitet där skrik, hot och handgripligheter är accepterad inom gruppen.

Vi svenskar (alltså vi som vill erkänna oss som svenska medborgare och "av svensk stam" som för min egen del kan kallas "nordisk") kan väl sträcka på ryggen, hänvisa till mycket fint i vår bakgrund, avvisa de som fjäskar för det utländska, och kräva att sjukhuspugilisterna inte tillåts besudla vårt land med sina upptåg?

2 kommentarer:

Lennart Odhström sa...

Kan bara instämma. Det måste gå att kalla en spade för en spade. Dessa som slåss på sjukhus och skjuter och bombar borde förpassas ur riket på studs.Ingen vettig människa kan försvara dessa nötter.

Björn Nilsson sa...

En del verkar kämpa som djur för att hålla kvar permanenta bråkstakare och kriminella i Sverige. Svårt att förstå värdet i att ha kvar serieförbrytare. Folk kan inte utvisas pga att det är farligt i hemlandet, men att de är farliga själva, för svenskar, är mindre intressant.