Ett brev betyder så mycket ...

En oklar bild, men kanske det är tåget på väg från kusten upp till Leopoldville (som numera heter Kinshasa)?

Som många andra i min ålder samlade jag frimärken i barndomen. Många har säkert kvar en osorterade "hela världen-samling" hemma från den tiden. Ett fåtal blev verkligt intresserade och gjorde det nödvändiga: specialiserade sig på något mindre område inom filatelin. Men jag tror att frimärkssamlandet utan någon speciell inriktning var bra för man fick en massa vetande om olika förhållanden världen över så att säga på köpet. Om olika länder och människor, djur, natur och annat. Här är några exempel.

Det översta märket ser i stort sett bara trist och kladdigt ut, men det är värre än så. Etat Independant du Congo - Kongofristaten. Bara namnet borde framkalla rysningar av olust, för det här är föregångaren till Belgiska Kongo, det jättelika område i centrala Afrika som inte var en koloni utan ett privatföretag som drevs av kung Leopold av Belgien. Den som vill läsa mer kan studera Kung Leopolds vålnad av Adam Hochschild. Kongo plundrades på elfenben och rågummi och annat för att dra in vinster till firman, och metoderna ... . Folk stympades och mördades i mängder om inte varorna levererades snabbt nog, och under denna kolonialera tog det lång tid innan massakrerandet hann utvecklas till en internationell skandal. Kongofristaten avvecklades och blev belgisk koloni. Vanskötseln fortsatte, och följdverkningarna av detta ser man ännu.

Belgiska Kongo, inhemsk skulpturkonst.

Det ena märket är stämplat i Leopoldville, det andra i ett ställe som ser ut att sluta med ADI. Matadi, hamnstaden, kanske?

Nederst är två fina märken från en annan kolonial skapelse. Här heter den Ruanda-Urundi. Fram till Första världskriget ingick det här området i Tyska Östafrika (nuvarande Tanzania), sedan tog belgarna över.

Här har vi kafferbufflar och impala-antiloper, men som bekant befolkas området också av hutus och tutsis. När den belgiska kolonin avvecklades uppstod i stället de två små staterna Rwanda och Burundi. Så gick det ett tag, varpå några av 1900-talets värsta massmord utlöstes. Verkningarna kändes över hela centrala Afrika, med återverkningar i Uganda och Zaire/Kongo Kinshasa. Av de tre-fyra miljoner offer som krävts i dessa krig står Rwanda och Burundi för en miljon (siffrorna är ganska runda, så jag undrar om man vet hur många offer som egentligen har krävts). Huvudansvaret faller på totalt oansvariga inhemska politiker, men man kan inte bortse från hur motsättningar mellan hutus och tutsis användes av kolonialmakterna i det kända splittra-och-härska-spelet.

Kionga och Tyska Ostafrika - revisited

Jag har skrivit en del om Tyska Ostafrika (i form av dess lilla blindtarm Kionga med vidhängande portugisiska ockupationsfrimärken söder om Rovumafloden). Här är från min samling ett frimärke stämplat den 6 december 1912 i Tyska Ostafrika, dock på en annan plats som börjar på M och slutar NGE. Motivet är den tyska kejsarens lilla båt vid namn Hohenzollern.

Alla de tyska kolonierna hade frimärken som såg ut så här, man bytte bara namnet på landet däruppe. Praktiskt. Två år senare utbröt Första världskriget, engelska trupper ryckte in, men tyskarna lyckades på något sätt klara sig. En tysk truppstyrka finns kvar i Östafrika ända till krigsslutet 1918.

En liten del av Tyska Ostafrika togs alltså över av Portugal medan Belgien fick de mer kända områdena Ruanda-Burundi i väster. De är numera de självständiga staterna Rwanda och Burundi och har det tvivelaktiga nöjet att vara kända för några av de värsta folkslakterna under 1900-talet. Samt för bergsgorillor, för att ta något positivare. En del av skulden för massmorden torde ligga på tidigare kolonialmakters tilltag att främja tutsis framför hutus och därigenom skapa en farlig splittring. Men det kan knappast ursäkta de lokalpolitiker som fick grannar att hacka varandra i småbitar på 90-talet.

Sedan spillde konflikterna i de här små länderna över till grannen i väster, Zaire/Kongo, och det blev inte bara en, utan två, tre, kanske fler, miljoner döda i ett virrvarr av konflikter och krig. Jag undrar bara hur man räknar offer i ett land som i slutet av 90-talet fortfarande led av den dikatoriske stortjuven Mobutus långvariga vanstyre? Den killen byggde aldrig några vägar (för då skulle det vara lättare för fiender att få tag på honom) - brydde han sig om något så världsligt som folkbokföring?

Jaha, det var en vandring från Indiska oceanens vita stränder in till de stora sjöarna i centrala Afrika. Ganska mollstämd dessutom. Får hitta något annat frimärke som ger positiva vibrationer i stället. Återkommer.