HBT hos käftis

Att sitta på en bänk i solens sken och läsa är trevligt, exempelvis om det är tidskriften Forskning och Framsteg som ligger i knät. Eftersom såväl ankomsten av ett nytt nummer av FoF som solsken råkade sammanfalla i eftermiddags var det vad jag gjorde.

Jag har ibland klagat (ohört) på vänsterns oförmåga/ovilja att ta till sig vetenskapliga rön i olika ämnen och sedan använda dem i politiken. Man verkar mer intresserade av exempelvis HBT än att fundera på vad man kan göra med modern datateknik för att få en bättre samhällsplanering. HBT är klasslöst och trevligt för politiker ur mellanskikten, och kräver inget annat än att man yttrar rätt åsikter vid rätt tillfälle. Det innebär inte några risker att stöta sig med mäktiga intressen. De man stöter sig med kan lätt avfärdas som homofober och bakåtsträvare.

Men, för att föra detta slingrande resonemang vidare, så ger faktiskt en FoF-artikel i senaste numret utrymme några intressanta reflexioner just i det ämne som jag spolat: När tandhälsa börjar bli en klassfråga, satsar tandvården i stället på hbt-certifiering, säger en rubrik. Här finns inledningen av artikeln, resten får man läsa i pappersformat.

Det handlar om att Folktandvården i Uppsala utbildar personalen för att kunna bemöta patienter (eller heter det "kunder" numera?) som är HBT. Visserligen känner tandvårdsdirektören inte till att det skulle vara något problem inom detta område, men man utbildar i alla fall. HBT-certifieringen kostar 1750 kronor per person medan en vanlig tandundersökning kostar 640. Reportern påpekar att alla har inte råd med det. Han skriver att:

... tandhälsa handlar alltmer om klass. Ensamstående föräldrar, förtidspensionerade, långtidsarbetslösa, hemlösa och psykiskt sjuka drabbas av sämre tandhälsa.

Och så frågar han den ansvarige för utbildningen vid RFSU:

Går vi från klasspolitik till identitetspolitik även inom tandvården?

- Vi pratar ju inte direkt om vem som har råd att fixa tänderna, men jag tror att det hänger ihop ... Alla ska få ett bra bemötande, det handlar ju även om att ha respekt för psykiskt sjuka.

Men de kommer ju sällan till tandvården, de har ju inte råd?

- Jo det är ju en ekonomisk fråga. Det kan jag ha synpunkter på, men det ligger utanför mitt mandat att uttala mig om.

Det gör inget, jag har mitt eget självpåtagna mandat. Men egentligen behövs inte så mycket läggas till, jag skulle tro att den vakna läsaren kan lista ut lämpliga slutsatser själv. Man kan ju räkna ut att även om HBT-personer nu skall lyftas fram så gäller det inte HBT-personer som råkar vara fattiga. De åker in i samma underklass med dåliga tänder som alla de andra - och då försvinner de ur de vackra frasernas värld om "respekt", "värdigt bemötande" eller vad man nu kan hitta på.

Dessa uttrar (som ser rätt sura ut, tycker jag) har inget att göra med den här bloggposten. Men jag tyckte det skulle vara trevligt med en bild här för att lätta upp texten.

När jag nu gör gratisreklam för FoF så kan jag peka på ytterligare några artiklar i senaste numret som kan ha intresse ur vänstersynpunkt:

• Bonusar gör mer skada än nytta. Psykologisk forskare som spolar bonusgubbarna.
• Apor sörjer sina döda. Schimpanser reagerar som människor på dödsfall bland anhöriga.
• Italienska forskare har utvecklat en tryckkänslig dräkt som är tänkt att fungera som skinn för robotar.
• Korrumperar makt? Eller är det makt som korrumperar?
• Kontorsarbete är jäkligt ineffektivt (jag vet, jag har jobbat där)
• Stora artiklar om stora dejtingsajter och små prinsessor
  

Spridda notiser

Det finns mycket att fundera över och kommentera dessa dagar. I Aftonbladet skriver en debattör att ”UD lämnar soldaterna i sticket!” Det är "våra pojkar" i Afghanistan som avses, och över huvud taget alla svenskar som kan befinna sig i området och som inte kan räkna på hjälp från den underbemannade ambassaden i Pakistan som också skall försöka sköta våra affärer i Afghanistan. Om UD struntar i svenskar är det väl inget konstigt. UD är knappast känt för att ingripa med kraft om svenskar i utlandet råkar illa ut, särskilt inte om "fel" sorts svenskar drabbas på "fel" ställe. - Det bästa man kan göra med svenskarna i Afghanistan är att ta hem dem snabbt som tusan, innan det händer något verkligt otrevligt igen. Vad det gäller de stackars afghanerna händer det otrevliga saker hela tiden. Enligt al-Jazeera:

As many as two hundred people have been reported killed or wounded in Nato-led air strikes in southern Afghanistan.

A spokesman for US-led forces said late on Thursday that the raids in Helmand province had targeted a meeting of Taliban commanders but local officials said about 50 civilians were among the casualties.

Talibanerna håller på att återta Aghanistan. Pakistan är en kärnvapenutrustad mina som kan explodera när som helst. För några dagar sedan provsköt man för övrigt en kryssningsmissil. Indien har också kärnvapen och missiler och det kan gå åt helvete i hela regionen. Risken finns att islamister och hindunationalister försöker bomba varandra sönder och samman utan hänsyn till konsekvenserna. Bofors är visst i farten och försöker kränga mer kanoner till Indien. Härliga tider!

Frånsett krig och atombomber: ungefär en tolftedel av Jordens befolkning bor vid Gangesfloden, från Himalaya genom Nepal och Indien ner till Bangladesh. Ganges mår inte bra. Växthuseffekten och kalhuggna skogar skadar källområdena och avrinningen uppe i bergen, längre ner är nedsmustningen våldsam. Just nu är det stora översvämningar som är tusan så mycket allvarligare än det där lilla broraset i Minneapolis i USA. Många dödsoffer, halva Bangladesh under vatten, armén sätts in för att evakuera drabbade människor i Indien ... . Åter al-Jazeera:

Heavy monsoon rains and floods have killed at least 200 people in South Asia, leaving up to 10 million marooned in their villages or homeless, officials say.

The Indian states of Assam, Bihar and Uttar Pradesh, along with neighbouring Bangladesh, are among the hardest hit areas.

Till Indiens alla problem kommer det faktum att man är vad Gunnar Myrdal kallade en "mjuk stat". Alltså en stat som inte orkar ingripa, som är för svag och för korrupt för att kunna ta tag i djupgående problem och driva igenom lösningar. Till de politiska och ekologiska problemen kommer våldsamt ökande skillnader mellan fattiga och rika som är grogrund för snabbt växande upprorsrörelser på landsbygden.

På tal om uppror så börjar, enligt en kulturartikel i Dagens Nyheter idag, det brittiska försvarsministeriet oroa sig för att på lite sikt kommer "medelklassen" (= det som jag brukar kalla "bättre betalda knegare") kanske att resa sig mot saker som den tycker illa om. (Tittade efter nyss, men artikeln av Stefan Jonsson - Hotet från medelmassan - verkar inte finnas på DN:s nätupplaga ännu. Hotet från medelmassan låter lika konstigt som om det vore Hotet från mandelmassan. Däremot hittade jag originalet till nedstående citat från den brittiska utredningen här, efter att ha gått ett varv via Monthly Review.)

The middle classes could become a revolutionary class, taking the role envisaged for the proletariat by Marx. The globalization of labour markets and reducing levels of national welfare provision and employment could reduce peoples’ attachment to particular states. The growing gap between themselves and a small number of highly visible super-rich individuals might fuel disillusion with meritocracy, while the growing urban under-classes are likely to pose an increasing threat to social order and stability, as the burden of acquired debt and the failure of pension provision begins to bite. Faced by these twin challenges, the world’s middle-classes might unite, using access to knowledge, resources and skills to shape transnational processes in their own interest.

Den här frågan borde vara lika relevant i Sverige som i Storbritannien. Jag tycker att medelklassen som engelsmännen skriver om här i själva verket ser ut som proletariatet hos Marx. Miljöhot, globaliseringens avigsidor, sänkta pensioner, ökade sociala klyftor, uppkomsten av ny slum och stora grupper som känner sig förfördelade i vårt "efterindustriella samhälle" - det borde vara en stor saftig köttbit för vänstern att sätta tänderna i. Men jag är pessimistisk. Vänstern överlåter nog det här med varm hand åt Sverigedemokraterna med hänvisning till att man är fullt upptagen med att driva HBT-frågor och feminism!

HBT (ej att förväxla med HSB)

Det är mycket HBT dessa dagar. Vet man inte ens vad HBT är så är man förmodligen fördömd i de liberala kretsarnas ögon. Dock skulle jag vilja rekommendera en titt på bloggaren Katrine Kielos inlägg i saken, samt kommentarerna till hennes bloggpost. Där finns några välförtjänta åthutningar av den "vänster" som vill verka radikal och frigjord genom att hänga sig på HBT-arna men som samtidigt glömmer sin verkliga uppgift: att förändra världen.

HSB rimmar på HBT. Jag undrar om inte de som byggde upp HSB gjorde mer för att förändra och förbättra det svenska samhället än de här pop-rörelserna.