Jag skrev tidigare litegrann om tröskeleffekter. Alltså när en process drivs så långt att det sker ett omslag och den kommer att se helt annorlunda ut. Omslaget kan ske ganska lugnt och odramatiskt, men det kan också hända att processen "skenar". Tänk på en buffelhjord som går på savannen och betar fredligt. Plötsligt blir den skrämd och rusar iväg i vansinnig fart och trampar ner allt och alla som råkar vara i vägen.
Det är just skenande processer som är det verkligt oroande med klimatförändringarna. Om världens temperatur ökar i jämn och inte alltför snabb takt torde problemen vara visserligen svåra men ändå möjliga att parera. Skulle däremot vi nå fram till en brytpunkt, en tröskel, som vi kliver över och orsakar att krafter släpps lösa som vi inte kan handskas med därför att det som varit tidigare väderextremer blir normalt ...
Minns den gamla historien om "Trollkarlens lärling". Lärlingen började mixtra med trollformler som han inte riktigt behärskade. I den tecknade versionen ( Musse Pigg i rollen som lärling) kommer trollkarlen tillbaka och räddar situationen. Men det verkliga livet är ingen tecknad film. I det verkliga livet kan vi inte backa tillbaka över tröskeln om vi väl har passerat den. Jag undrar vad dagens "klimatförnekare" säger om de finns kvar då? - Förmodligen kniper de käft för att inte råka illa ut.
En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar