Kranar, kranar, överallt kranar

I Marievikskvarteret i Liljeholmen: en kran poserar mot grå himmel ...

... och där sticker en upp bakom husen i Gröndal.

En hel grupp kranar på Kungsholmen ...

... och när nattmörkret faller lyser kranljusen som ett tivoli över stadens centrum.

Här är några tankar som inte kommer att dras till sin fullbordan. Det blir bara några lösa funderingar. Och det som jag funderar över är detta:

Kan kranbeståndet säga oss något om tillståndet i ekonomin?

Svaret låter självklart: när mängder av kranar svingar sina armar över stan så händer det saker i ekonomin, den utvecklas och mår bra, det händer saker. Fast då kommer motfrågan om vilken aktivitet som helst är positiv. Är det bra bara det står en byggkran där?

Med andra ord: vad finns under kranarna, vad används de till? Byggs det hus som är produktiva eller nyttiga på annat sätt, eller är det strukturer som mest tjänar till att visa på överklassens präktighet? Finns kranen på ett bygge som är en länk i det ekonomiska kretsloppet, eller på en slutpunkt? Eftersom resurserna för kran och övriga byggaktiviteter kommer ur samhällets tillgängliga fonder är det intressant att veta om det rör sig om ett bygge som kommer att bidra med nya resurser, eller om det handlar om förintande av resurser. I själva verket kan båda företeelserna förekomma, och vi kan se dem som motsatta slutpunkter på en skala. Kranarna där det byggs billiga hyresrätter (o heliga utopi!) är kanske mer produktiva, och definitivt mer samhällsnyttiga, än kranarna i huset som byggs "för ett kundsegment som vill betala lite mer". Det första alternativet kan tyda på en hälsosam samhällsekonomi, det andra på en ekonomi där spekulation och slöseri tagit över.

Jo, det här kan nog utvecklas vidare - eller avvecklas, om idén är knasig.