Vad är "det svenska"?

Jag har haft World Values Survey uppe här på bloggen några gånger. Första var redan i februari 2009, när jag presenterade den här bilden:

För att sammanfatta väldigt kort: Internationellt sett är Sverige extremt vad det gäller sekularisering och individualism. I augusti förra året hade jag anledning att återkomma till vår "avantgardekultur".
Senast var i augusti i år, när inställningen till politik berördes.

Här är en intressant fråga som ställs i dessa internationella undersökningar:

Generally speaking, would you say that most people can be trusted or that you need to be very careful in dealing with people?

Jag har gått in på WVS sida och kört lite statistik. Av bilden ovan förefaller Sverige och Zimbabwe vara totala motsatser, så jag valde dem, samt världens folkrikaste land - Kina. Hur svarade folk på frågan om tillit under den senaste undersökningen som gjordes 2010-2014? Kan man lita på de flesta människor, eller måste man vara väldigt försiktig. Jo, så här:

	China	Zimbabwe	Sweden
Most people can be trusted	60,3	8,3	60,1
Need to be very careful	35,2	91,7	37,2

Likheten mellan Kina och Sverige får sägas vara slående, olikheten mot Zimbabwe detsamma. Men här är en intressant detalj till: första gången den här frågan ställdes var 1981, och då såg svaren för Sverige ut som följer:

Most people can be trusted		52.5%
Can´t be too careful		39.5%

Nu skall man nog inte dra för stora växlar på små procentuella förändringar, men är det uppåt åtta procentenheters skillnad kan det vara anmärkningsvärt. (Kina finns med första gången i en mätning 1990, tilliten var då obetydligt lägre än ovan.)

Här vill jag komma med en länk igen, till någon som irriterar somliga av mina läsare: Karl-Olov Arnstberg har skrivit en artikel om "statsindividualismen". Jag tror att den kan ha viss betydelse för att förstå hur ett land som är världens mest individualistiska samtidigt har en befolkning som har så stort förtroende för politiska ingripanden. Svaret kan vara att staten/det offentliga har stöttat individualistiska lösningar på livets problem och får då förtroende tillbaka, inklusive att ta ut väl tilltagna skatter.

Som alltid: man kan diskutera faktaurval och slutsatser, men samhällsvetenskap är ingen exakt naturvetenskap - och därmed ökar utrymmet för tolkningar av grunddata. Men om man kombinerar en hög nivå på förtroendet mellan människor, och stor tillit till politiska lösningar av samhälleliga problem kanske man har hittat en del av det där "svenska" som somliga påstår inte finns, eller placerar på fel ställe. "Det svenska" sitter inte i knätofsen, det sitter i huvudet. Och jag skulle nog påstå att det går tillbaka till tider långt innan någon visste vad en välfärdsstat kunde hitta på.

Blir politiken viktigare, och i så fall vilken politik?

Det här är en tabell jag tagit fram genom att lattja lite med World Values Survey. Har nämnt WVS för nära ett år sedan.

Samma frågor ställs i ett antal länder. En handlar om hur viktigt i livet människor tycker att politik är. Man kan ju undra över definitionen av 'politik', men så här ser svaren ut i en intressant tidserie för Sverige. Siffrorna är procent av de svarande, utom (N) längst ned som är antalet svarande. Det har hänt något intressant mellan första och senaste undersökningen: i första omgången ansåg 53 procent att politik är helt eller ganska oviktigt, i den senaste har den inställningen sjunkit till 37 procent. Samtidigt har de som anser politik mycket eller ganska viktigt ökat från 47 till 63 procent.

	Sweden
	1994-1998	1999-2004	2005-2009	2010-2014
Important in life: Politics
Very important	11	11	15	17
Rather important	36	43	47	45
Not very important	41	37	29	28
Not at all important	12	8	8	9
Missing; Unknown	0	0	0	0
No answer	0	0	0	0
Don´t know	0	0	0	0
(N)	1,009	1,014	1,003	1,206

Vad betyder detta? Är det partipolitiska intressen som växer, trots att de dominerande partierna står på samma nyliberala fläck och trampar allihop, skriker åt varandra och gör konstiga 'utspel'? Eller handlar det om intresse för samhällsfrågor som ligger utanför partisfären?  Om det är det senare som gäller så borde det vara intressant såväl för icke-parlamentariska medborgarrörelser som för renodlade partigrupper som har valt att arbeta utanför parlamentarismens ramar.

Om man kombinerar data som WVS tar fram (och som medger internationella jämförelser) med andra mer specifika svenska undersökningar borde det finnas mycket sociologiska grunddata för att utarbeta politik både för intressegrupper och partier. Stödet för välfärdsstaten är ännu väldigt stort i Sverige, det tycks som om tanken att politik är viktig lever och frodas - vad gör man av det? Kan det vara så att det är sverigedemokraterna som är skickligast att utnyttja detta för närvarande? Kan man tänka sig att några skärpta marxister tar sig an dessa data och skapar knivskarp klasspolitik? Eller någon annan grupp?

" ... en avantgardekultur"

I Forskning & Framsteg nr 4/2000 finns en artikel betitlad 'Sverige visar vägen enligt ny världskarta'. Tyvärr är själva kartan för otydlig på hemsidan för att återges men några slutsatser från artikeln (med sin måhända överdrivet positiva rubrik) kan återges.

Det rör sig om något som kallas World Values Survey. Forskare har intervjuat folk i ett sextiotal länder 1981, 1990 och 1996 och ställt frågor om hur människor ser på olika saker i livet. Hur ser "det svenska kynnet ut" enligt dessa intervjuer:

... en stark, näst intill helig betoning av personlig integritet och individuell autonomi tillsammans med starkt förtroende och stor respekt för andra.

Jag känner mig inte helt övertygad, men det kanske beror på att jag har alltför många svenskar i närheten. En del verkar inte särskilt integritetstroende, och med förtroende och respekt kan det vara si och så. Men det kanske kan skyllas på sociala media som understödjer asociala beteenden? Och artikeln säger också att det "svenska" egentligen också kan kallas "nordiskt".

De nordiska länderna ligger i en extremposition på den där kartan som alltså inte går att visa (har den nog på papper, men tidningen torde ligga långt under en massa andra grejor på ett rörigt ställe).

Deras extrema position längst upp till höger visar hur mönsterbildande och långt framme de nordiska länderna är, både i graden av modernisering och i graden av postmodernisering.
De nordiska länderna utgör en avantgardekultur, som har vuxit fram inom den skandinaviska välfärdsmodellen och de nordiska ländernas utveckling mot tjänstesamhällen.
- Det vore helt missvisande att sätta likhetstecken mellan kulturell förändring och "amerikanisering". Om några samhällen är typexempel på nutida kulturella förändringar är det de nordiska länderna och alltså inte USA som många skulle ha trott, menar kulturkartans upphovsmän.

Idag kanske vi inte skulle säga "mönsterbildande" med samma självkänsla, särskilt inte som mäktiga krafter försöker slå sönder det som kan vara just positivt mönster. Men jag tänker att för folk som vill göra politik av sociologiska undersökningar borde det finnas intressanta data att vrida och vända på i den här och andra undersökningar. Förutom "personlig integritet och individuell autonomi" antas vi ju ha "starkt förtroende och stor respekt för andra", och där borde man ju kunna koppla till undersökningar som visar ett stabilt stöd för välfärdssamhället i Sverige. När det nu pågår en utveckling som inskränker och trycker ner så många, och misstänkliggör oss alla, borde det finnas utrymme att bygga motstånd, "bara" man kommer på hur det skall göras!

Hej och hå, kommer någon nykläckt eller äldre politisk grupp våga göra hoppet ut i havet av användbara vetenskapliga data och leta efter godbitarna? 

Ytterligare ett par frågeomgångar har gjorts, 2000 och 2005, och ytterligare en uppges vara på gång. Undrar om Norden fortfarande tillhör "avantgardet"?

Världsvärden

Klicka på bilden så kommer du till World Values Survey hemsida och kan beskåda Inglehart-Welzel Cultural Map of the World

Kan man fråga folk på olika håll i världen om vad de tycker om viktiga frågor i livet, och sedan stoppa in resultatet per land i ett diagram? Tydligen tror Inglehart och Welzel det i alla fall.

Vad som är intressant för oss svenskar är att vi är mest avancerade där uppe i högra hörnet. Vi är världens avant-garde! Drar man slutsatser här kan det vara, att skall vi ombilda något slags EU (om det nuvarande kraschar tillsammans med finanserna) så bör det lämpligen bli med våra likasinnade grannar, tyskarna, holländarna samt schweizarna. Men Schweiz vill ju inte vara med förstås, men ett frihandelsavtal kan man väl tänka sig. Övriga kan organisera sig i någon klubb för mindre avancerade som inte är lika framskridna och likasinnade som vi!