måndag 2 juli 2012

Reklamtrötthet

Här är ett citat från en som minns:
Jag minns hur tongångarna gick när reklamen skulle införas. Enligt mina gamla vänner i muf och msu så var det de bästa, roligaste och klokaste som någonsin gjorts. Reklam var kul. Reklam var bra. Alla länder hade rekam i teve utom Albanien. Nu låter det annolunda.
Jag minns liknande saker. En moderat-böna som kraxade något om att "reklam är frihet" exempelvis. Och Jan Guillou fick av någon anledning för sig att det skulle bli bättre möjligheter att göra bra TV-program om vi fick reklamkanaler. Möjligen missade han att syftet med kommersiella media i stort sett är att tillhandahålla läsare eller tittare för reklamköparnas annonser, inte att göra bra program.

Enligt en undersökning vars vetenskapliga soliditet jag inte vet något om är det numera bara 18 procent av svenskarna som uppskattar reklam, mot 44 procent år 2005. I och med att undersökningen gjorts på webben ser man omedelbart en tänkbar felfaktor, även om datoranvändningen ökar raskt i de flesta åldrar. Det är 18 procent av de som besvarar nätenkäter, och just den här enkäten, som har dessa åsikter. Men kanske ändringen från 44 till 18 också kan bero av att mängden 'vanliga hyggliga medborgare' raskt ökar bland datoranvändarna, och att inne-gänget som alltid skall vara först med allt nytt relativt sett har krympt? Det kan vara en av flera bidragande faktorer.

Det är klart att det finns en marginaleffekt med reklam. Utbudet av varor - ofta väldigt lika varandra - ökar oavbrutet. De som vill sälja något måste vräka på med allt högre "kom-och-köp"skrål för att höras, och så småningom blir man trött på skränandet och vill bara ha tyst och lugn omkring sig. Kanske en 'peak-konsumtion' spelar in också. Till och med den med rätta utskällda neoklassiska nationalekonomin antar att människans glädje i att konsumera mera är avtagande ju bättre man får det. Är du utsvulten men råkar ha lite pengar kan du köpa en falukorv utan att säljaren ens behöver göra reklam för den. Är du mätt och belåten, samtidigt som tio korvnasare skriker om att deras vara är störst och bäst och mest full av skumma kemikalier, kanske du inte tycker det är en vettig idé att köpa en korv till.

Vi blir inte automatiskt lyckligare av att ständigt köpa. Med tanke på vår världs begränsade resurser finns det snarare en risk att vi kommer att bli olyckligare om inte 'köpfesten' avslutas på ett snyggt sätt. Det är en politisk och nationalekonomisk utmaning att förklara det för den konsumerande allmänheten.


Man kan ju gå förbi och titta åt annat håll också ... i alla fall så länge man inte har reklampelare som börjar prata när folk närmar sig (kanske dumt att ge det tipset ...)

3 kommentarer:

martin sa...

Konsumtionsorgien kommer inte nå mättnad av sig själv, iaf inte utan enorma konsekvenser. Det räcker liksom med tanken som härskar här att alla skall ha en av varje grej, då tar det ett otrevligt slut innan alla ens är mätt. Nej, det måste aktivt byggas bort med bra system för att dela på saker, det har en naturlig lösning, men naturens lösningar är aldrig särskilt trevliga.

Anonym sa...

Björn, inte heller jag gillar reklam men på något vis måste de som gör intressant program få betalt.
Faktum är också att de allra flesta program du ser eller kan se görs av privata aktörer som givetvis vill ha betalt.
Eldorado

Lasse Strömberg sa...

Jag såg också i någon tidning att folket börjat tröttna på reklam i tv. Inte minst var man förbannad på TV4 reklamblock i halvtid under det nyligen avslutade fotbolls-EM och att filmer i TV4 ständigt avbryts av reklam.
De som ville ha reklam i tv gick helt enkelt på en nit.