tisdag 3 juli 2012

Publicering, samt ny på bloggrullen

Det sa 'plopp' i brevlådan för några timmar sedan, och se: senaste numret av Clarté! Inte nog med det, ungefär en kvadratdecimeter där upptas av ett resonemang som jag plitat ned om tyska Piratpartiets ekonomiska synpunkter. För den som möjligen tycker att ämnet låter bekant så kan det bero av att tre inlägg här på bloggen innehåller mina översättningsförsök av dessa punkter. Här finns det tredje och sista, med länkar till de två föregående. 


En skarp penna som då och då figurerar i Clarté förs av den fackliga aktivisten Frances Tuuloskorpi. Hon har en egen blogg, och jag har lagt in den på bloggrullen till höger. Följande fina film har inte Frances gjort, men jag fiskade upp den på bloggen:

 

Det finns en viktig sak som Frances framhåller, och det är arbetslöshetens baksida: på många arbetsplatser är man helt enkelt underbemannade samtidigt som mängder av människor går arbetslösa. Om det är arbete man är ute efter så finns det mängder av arbeten, men de tillsätts inte. Utan att förklara mig djupare vill jag hävda att här har vi ett argument för Modern Penningteori (MMT, Modern Monetary Theory). Det är inte brist på folk och resurser, men det påstås att det är brist på pengar. Men staten kan på nolltid och praktiskt taget utan kostnader trolla fram de pengarna och se till att exempelvis sjukhusen får tillbaka städare, biträden, undersköterskor etc. Sprider sig medvetenheten om den möjligheten kan den till slut explodera som en jättelik politisk bomb.

5 kommentarer:

Hannu Komulainen sa...

"Det är inte brist på folk och resurser, men det påstås att det är brist på pengar.Men staten kan på nolltid och praktiskt taget utan kostnader trolla fram de pengarna..."

Men utgår du då inte ifrån att det inte bara "påstås" att det är brist på pengar,utan också från att det verkligen är detta som är problemet? Är det en enkel teknisk fråga?

Det finns ett gammalt skämtsamt förslag att riksdagen borde stifta en lag som förbjuder arbetslösheten. Det är ju inget skämt i ett socialistiskt system men i ett kapitalistiskt inser alla genastdet komiska i förslaget.

Björn Nilsson sa...

Teknisk fråga? - Nja, snarare politisk. Man kan besluta sig för handlingskraft respektive handlingsförlamning. Dessutom kan skämt förvandlas till allvar. Riksdagen kan besluta om att ofrivillig arbetslöshet förbjuds genom att en generell arbetsgaranti införs. Eftersom det aldrig kommer att fattas pengar med vår typ av penningsystem (var får bankerna sina bolånekrediter ifrån, exempelvis!?) är finansieringen inget problem när beslutet väl fattats. Och som framgår av Frances T:s påpekanden så kan man börja med att fylla på med personal på underbemannade arbetsplatser.

Hannu Komulainen sa...

Ja, arbetslösheten är en politisk fråga, men också en fråga om ekonomiskt system. Kapitalismen fungerar inte utan arbetslöshet, som Marx visade i "Kapitalet"...

Det behöver knappast skapas nya pengar för att öka resurserna i den offentliga sektorn. Ankarloo visade i "Välfärdsmyter" hur goda den svenska statens finanser har blivit. Det finns ingen statsskuld längre om man räknar med inte bara finansiella skulder utan också finansiella tillgångar.

Björn Nilsson sa...

Jaha, då kan man dra slutsatsen att det blir väldigt jobbigt för kapitalismen om man fattar politiska beslut som går den emot ...

Angående pengar så kan man ju i stället säga 'betalningsmedel'. Och de måste ju in på något konto någonstans till att börja med, så att man kan flytta ettor och nollor från det offentliga kontot till privata diton. Kanske måste ta en titt på vad Ankarloo har att säga också.

Jan Wiklund sa...

Man behöver inte vara så modern. Redan Wigforss ansåg det vara "dårhusmässigt" att "spara" på så vis att man lät folk gå arbetslösa. Och Keynes var inte snällare han:

"1800-talet överdrev in absurdum måttstocken “lönsamhet” som kriteriet på om något borde göras eller ej av private eller kollektiva intressenter. Hela livsföringen gjordes till en parodi på en bokförares mardröm. Istället för att använda de oerhört ökade tekniska och materiella resurserna till att bygga ett gott samhälle byggde artonhundratalet slum; och de ansåg det vara rätt och lovvärt att bygga slum eftersom slum, enligt lönsamhetstestet, betalade sig medan det goda samhället skulle ha varit en dåraktig extravagans som enligt ekonommodets idiotiska språkbruk skulle ha pantsatt framtiden – fast hur byggandet av det goda samhället skulle ha kunnat göra framtiden fattigare är omöjligt att se innan man har fastnat i falska analogier från en irrelevant bokföring." Se vidare https://www.mtholyoke.edu/acad/intrel/interwar/keynes.htm