En skeppssimulator vid Fraunhofercentrum för marin logistik CML i Hamburg gör det redan i dag möjligt att styra stora fraktfartyg automatiskt med autopilot, kameror och gps-stöd.
Fartyg kan köras utan besättning. Redarna vill inte ens betala för lågavlönade asiater om det blir billigare utan besättningar. Samma möjlighet att köra utan besättning gäller för flygplan och tåg, självstyrande bilar kommer. Transportsektorn kommer inte att tömmas på folk, men behovet av arbetskraft minskar. Hur länge dröjer det innan taxibilar blir förarlösa, för att ta ett exempel? Eller lastbilar?
 |
| Framtiden för den bemannade handelsflottan? |
7 kommentarer:
I en del franska städer har man kört t-bana utan förare sen 70-talet. En lista på förarlös t-bana kan ses på http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_driverless_trains
Men i det teknikfientliga Stockholm kan man möjligen tänka sig att testa 2020 på en linje, se http://www.metro.se/nyheter/klartecken-for-forarlosa-tag-pa-roda-linjen/EVHmfr!n0UlPBqf3I1dk/
Man kan fråga sig varför. men Reinfeldt vill ju ha fler långavlönade. För vår del ligger framtiden i kulier, inte teknik, om nuvarande byk får bestämma - se http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/visst-behover-sverige-skapa-fler-laglonejobb_7888050.svd.
Jag antar att det finns några som räknat på kostnaden för att införa förarlösa tåg och kommit fram till att det inte är värt pengarna. Men: OM man hade byggt t-banan idag, då hade man säkert valt förarlösa tåg så som Köpenhamn gjorde innan Metron öppnade 2002.
När gäller förändring av infrastruktur är lagstiftningsvägen för landbackens transporter det bästa sättet att tillgripa för att uppnå förändringar. Då fastställer man ny standard, nya normer m.m. som gäller. Hade man inte infört ny lagstiftning efter stormen Gudrun hade nog inte elbolagen grävt ned så många elledningar på landsbygden för nu fanns det tvingande skäl till att inte återgå till det gamla.
OBS att det är skillnad på infrastruktur såtillvida att det är enklare att rationalisera på båtar (där infrastrukturen enbart består av skeppet: transportlederna, vattenlederna, är gratis i det här sammanhanget) än säg järnvägssystemet där även spår och omgivning (stationer, tekniska installationer) ingår. Ska man köra förarlösa tåg kräver det nya tekniska installationer på banan jämfört med båtar vilket ökar investeringsbehovet, då drar sig trafikföretagen för att göra detta.
Håller just på att läsa Andre Gunder Franks bok Reorient, som handlar om hur Europa "gick om" Kina och Indien i slutet av 1700-talet. Det hela berodde bl.a. på att europeerna mekaniserade. I Kina och Indien "lönade det sig inte" att göra detta för att lönerna var så låga. Helt rationellt - men det ledde till att lönerna blev ännu lägre och till att europeerna la under sig hela världen.
Kapitalister avskyr att behöva ägna sig åt produktion. De ägnar sig helst åt pappersspekulation. Det är alltid politiska rörelser som tvingar dem att göra något vettigt. Nu kunde det t.ex. vara dags att investera i bland annat automatisk t-bana. Och en massa andra saker.
Reinfeldt trodde alltså att vi inte hade industriarbeten kvar i Sverige. Och då blir ju politiken därefter, speciellt med ministrar som Lööf. Därmed blir viljan att hugga tag i möjligheterna i den tekniska utvecklingen mycket begränsad (och inte har 'oppositionen' något att komma med i detta ämne vad jag förstår). Och det är det som ledartanten på Svenskan inte verkar inse. Hela mentaliteten blir fel, det blir uppgivenhet och trötthet.
Annars är ju moderna kommunikationssystem en väldigt intressant sektor att investera och experimentera i. Inte bara vad det gäller förarlösa tåg. Det finns entusiaster som jobbar med den här sektorn, men hur mycket stöd får de från Rikets Herrar?
I det ekonomlabb som tjejen doktorerade vid, så utvecklades på 90-talet teorier om "tjänstesamhället" av framstående ekonomer. En teori som menade att ett samhälle faktiskt kan bli rikt på att skura varandras dass. Rajrajs regeringsperiod har varit ett enda långt teknokratiskt experiment.
'Ekonomlabb' låter ganska skumt. Håller man på med oetiska experiment eller släpper ut giftiga ämnen i naturen?
Om 'samhället' definieras som den härskande promillegruppen är naturligtvis även ett skräpsamhälle bra! Det är frågan om vem som gör definitionerna.
Jag tycker att när de kallade verksamheten för "labb" så är de nästan lite väl ärliga med vad som försiggår. De är teknokraterna bakom det som sker i samhället. Deras avhandlingar tillhör de avhandlingar som återfinns i riksdagsbiblioteket.
Skicka en kommentar