Saltsjöbadsanda version 1 och version 2

Werner Schmidt ... ifrågasätter idén om Saltsjöbadsavtalet 1938 som begynnelsen på en svensk Sonderweg av socialdemokratisk hegemoni. I sig avspeglade avtalet snarare den tyskvänliga elitens samhällssyn, influerad av fascistiska korporativistiska idéer. Det är först i och med efterkrigstidens antifascistiska samhällsutveckling - baserad på det andra världskrigets faktiska utgång - som avtalet fick en helt annan, och socialdemokratisk, betydelse. Schmidt konstaterar att efterkrigstidens saltsjöbadsanda inte var 1938 års saltsjöbadsanda.

Numera talas det väl knappt om Saltsjöbadsanda över huvud taget. Begreppet torde vara nära nog bortglömt. Därför kanske det inte är så konstigt att citatet ovan kommer från en recension i Historisk Tidskrift 1/2014. Avtalet har blivit historia! Recensionen gäller en bok redigerad av Håkan Blomqvist och Werner Schmidt som heter Efter guldåldern: arbetarrörelsen och fordismens slut. Uttrycket Sonderweg är tyskt och brukar användas när man diskuterar om Tyskland haft en 'särskild väg' i sin historia och skiljer sig från andra länder. Men här är frågan om socialdemokratin gjort att vårt land utvecklats på ett avvikande sätt, bland annat genom avtalet mellan arbetsgivareföreningen och landsorganisation i Saltsjöbaden 1938, ett avtal som skulle göra slut på det protesterande och strejkande trettiotalet. (Min gissning är att det som gör Sverige i viss mån speciellt fanns till hands när socialdemokratin växte fram, och att partiets framgång berodde av att man skickligt anknöt sig till det speciella som redan fanns.)

Med en nutida socialdemokrati på dekis tror jag inte ovanstående hänvisningar till fascism orsakar några speciella reaktioner. De orkar nog inte bry sig längre, eller är alltför begränsade för att läsa akademiska tidskrifter om historia. Annorlunda var det omkring 1970 när några radikala teatermänniskor antydde att LO:s ordförande inte var riktigt nykter när Saltsjöbadsavtalet skrevs under. Det blev upprörda protester - mannen var ju nykterist! Hade någon då satt likhetstecken mellan det av socialdemokraterna hyllade avtalet och tyskvänlighet och fascism - ja, då tror jag fullständig hysteri hade utbrutit! Men det fanns en period under trettiotalet när de italienska fascisterna var intresserade av utvecklingen i Sverige. Kanske inte så underligt, när idéer av typen 'arbetsdomstol' importerades till Sverige från Italien under trettiotalet.

Det där med att förkrigs- och efterkrigstid hade olika betydelser gäller inte bara Saltsjöbadsavtalet. Man kan ju notera hur socialdemokraterna kapade såväl skotten i Ådalen som de spanienfrivilliga för egen del, trots partiets negativa roll när dessa händelser inträffade. Historien är ett slagfält som olika intressen försöker få grepp över - man vill behärska det förflutna för att kunna behärska framtiden (och eventuellt sopa undan fula grejor man gjort själv).