Visar inlägg med etikett Apor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Apor. Visa alla inlägg

söndag 29 juni 2014

Apor gillar indiskt

Jo det stämmer som dom säjer: sydindisk fiolmusik med komp på tablas är skithäftigt! Då lyssnar apan! Men mbira från Zambia går bra det också! Bara musiken är afrikansk eller indisk så diggar vi. Sånt där västerländsk eller japansk smörja vill vi verkligen inte höra, då sticker vi hellre iväg till ett tyst ställe.

onsdag 14 november 2012

Lästips och jämförelseobjekt

Min uppmärksamme läsare Jan har skickat länken till en artikel (av hur många?)  som handlar om USA-generalen Petraeus som ertappats med att ge bekräftelse för det öknamn han fått i vissa kretsar: Betrayus. Jodå, han har förrått sin gamla fru till förmån för nya förmågor. Det är svikligt gjort!

En del sätter frågetecken för hela resonemanget. Hos Moon of Alabama visas ett före och ett efterfoto av en plats där generalens styrkor dragit fram. Killen är en slaktare. Han borde ställas till ansvar för det som är betydligt allvarligare än vänsterprassel. Han är ansvarig för oerhörda lidanden i Afghanistan och Irak, kanske också på andra ställen.

Andra tror givetvis att det inte alls är småsnaskig otrohet, utan någon sorts jättekonspiration för att dölja det ena eller andra ... men det vet jag inget om. Ibland är ju faktiskt folk rätt korkade och gör korkade saker, även om de befinner sig i höga samhällspositioner. Ju högre man klättrar desto tunnare blir luften, och syrebristen ger svindelkänslor och dåligt omdöme.

Den artikel som Jan tipsar om tar upp en annan aspekt: det kan vara så att vänsterprasslaren råkat ut för sitt eget system. FBI har, på kanske väldigt tveksamma grunder, gått igenom en ohygglig massa e-post som utväxlats mellan de berörda personerna. Generalen har således drabbbats av det övervakningssamhälle som han själv är en del av och försvarar med våldsamma medel, ett samhälle där polisen kan gå in och snoka var som helst mot vem som helst. 'Hut går hem' kan man nog säga i ett sådant fall. Gräver man en grop för andra ...







Nu över till något helt annat. Hur stora är de här aporna? - Det givna svaret är 'några centimeter', de är ju inte mycket längre än ett pekfinger. Men hur långt är fingret? - Antag att en apa placeras på en handmodell av hudfärgad plastfiber, och modellfingret är två meter långt! Då blir apan plötsligt rätt biffig! För vi vet ju inte vad som finns utanför bilden, vi drar bara slutsatser av vad som finns i bilden. Den del av handen som vi ser verkar vara en äkta hand som fortsätter via armen till en människa som förmodligen är normalstor. Men egentligen kan vi ju inte garantera det! - Tag detta som en varning för snabba och oförsiktiga slutsatser.

Undrar om inte det här ap-resonemanget och Petraeus-affären på något sätt hänger samman ...?

torsdag 13 september 2012

(Knappast) ny ap-art

Bland annat Svenskan skriver att forskare upptäckt en ny ap-art i Kongo. Nja, ny är den ju inte direkt. Inte nyare än att lokalbefolkningen känner till den och har ett namn: lesula. Det borde ha varit riktigare att skriva att en sorts markatta som tidigare inte beskrivits vetenskapligt nu har beskrivits vetenskapligt. Går man till originalrapporten talas det faktiskt om att den inte beskrivits tidigare. Men den som är på dåligt humör kan ju skälla detta som ett kolonialt sätt att se på världen. Eller bara lite slapphet i tänkande och formuleringar, om man är på bättre humör. - Ny eller gammal, den ser ju rätt trevlig ut i alla fall. Bilderna kommer från rapporten i PLoS One.

Finns det ett filosofiskt djup i dessa ögon, eller är han (?) bara korkad?


Vill man träffa Lesula på hemmaplan skall man bege sig till det inrutade området på vänstra kartan. Mitt i Kongo alltså.


söndag 8 maj 2011

Fundersam

"Hejsan, jag är bonono och bor i Frankfurt och känner mig väldigt fundersam just nu!"

Fler bilder än av den här tankfulle kamraten hittar man här. Man behöver ju inte förse aporna med mänskliga tankar och egenskaper, bilderna kanske mer är en spegel av vad vi själva är - men ändå (eller kanske på grund av detta?) är de fascinerande.

söndag 15 augusti 2010

Förskräckt apa


Ja, det är väl så här förskräckt man ser ut när civilisationen blickar en i vitögat (eller som jag själv, när jag för ett par dagar sedan lyckades sopa bort drygt tjoget av nyttiga och läsvärda kommentarer på den här bloggen). Svenskan berättar om en nyupptäckt (av den vite mannen då, antar jag) apart i Colombias djungler. Callicebus caquetensis har den kattstore lille gynnaren fått heta, eller mer populärt Caquetá-apan. Detta efter området i Colombia där man hittat den, markerat på kartan här.


Enligt artikeln är detta en art där man lever troget med sin partner livet ut och gärna sitter på en gren med hopslingrade svansar. Det låter sympatiskt, men typiskt nog hotas den lilla gruppen caquetás existens av skogsavverkning. Tidigare har det varit "oroligheter" i området, vilket jag antar innebär att det kontrollerats av FARC:s styrkor. Under de senare åren har gerillan förlorat mark, och det innebär väl att nya områden öppnas för exploatörer som inte bryr sig så mycket om apor och annat som inte går att göra pengar av så länge de springer fritt omkring i skogen.

Jag läste för övrigt för ett tag sedan att skogstäcket ökat i de områden i Indien som kontrolleras av den maoistiska gerillan, och på Filippinerna intresserar sig motsvarande grupp för naturvård och bekämpar skövling. En bra gerilla kan med andra ord vara en viktig miljövårdsfaktor.

(Nej, jag har inte rött skägg, är kanske bäst att tillägga.)

söndag 14 februari 2010

Apor och moral

Jag har just läst Primates and Philosophers av Frans de Waal, den kände forskaren. Han studerar mest chimpanser och capucinerapor som är lite speciella: de delar med sig till andra medlemmar i sin grupp, och ibland försöker de hjälpa varandra. Och så skall de hjälpa de Waal att eventuellt förstå mer av hur det mänskliga samhället fungerar. Om de visar rudimentära tecken på moraliskt beteende så kan detta ha funnits även hos de varelser som var förfäder både till de stora aporna och till oss människor.

I förordet skriver ett par andra forskare (min översättning):

Om våra närmaste släktingar verkligen handlar som om de vore goda, och om vi människor också handlar som om vi vore goda, uppmanar den metodologiska sparsamhetens princip oss till att anta att godheten är verklig, att drivkraften för godhet är naturlig, och att moralen hos människor och deras släktingar har en gemensam källa.

Det där är spännande forskning, och den ligger i tiden. Den hysteriska individualismen, och den ondska som ligger i att enbart behandla andra människor som medel för sina egna påhitt, har fått sig en rejäl knäck i och med finanskrisen. I förordet definieras godhet som att ta passande hänsyn till andra. Badness /ondska ses som en själviskhet som får oss att behandla andra illa genom att ignorera dem eller bara se dem som verktyg.

De onda försöker komma tillbaka, det gör de alltid, men de Waals forskning kan hjälpa till att hålla dem stången med starkare argument.



Här är en teckning som jag kopierat från boken. Den försöker visa hur mänsklig moralisk hänsyn till andra varelser kan bero av tillgången på resurser. Ju mer resurser, desto större moraliskt genomslag. Jag har lite funderingar på om detta är rimligt: den största känslan för andra varelsers väl och ve finns inte alltid hos de individer som sitter på de största resurserna. Dessutom kanske pyramiden borde vara formad som ett timglas: det är mycket vanligt att vi tänker på kretsen runt oss själva och att den måste få leva vidare. Nja, jag vet inte om den här figuren är riktig bra.



Ett av studieobjekten. Specialiteten hos denna chimpans är att fylla munnen med vatten vid ett obevakat ögonblick, och sedan smyga sig på och spruta ner oförberedda medvarelser. Skämtlynnet hos chimpanser är inte så intellektuellt präglat, om man säger så.

Verkar detta inlägg oklart? Det beror på att jag sitter och funderar på utformningen av en uppsats i filosofi där jag tänkte att våra håriga vänner skulle få vara med på ett hörn, och att de Waals apforskning skall få förklara lite av hur samhället fungerar. Uppsatsen är ännu ganska lös i formerna, men det kanske blir bättre.

lördag 21 juni 2008

Tre apor, varav en inte lyssnar


Jag "lånade" den här bilden från Pierre Gillys blogg. Den passar bra ihop med ledaren i Aftonbladet, betitlad EU måste skruva upp hörapparaten. Notera dock den mellersta apans aktiva beteende för att slippa lyssna. Den behöver egentligen ingen hörapparat antar jag. Resultatet blir dock detsamma: EU:s ledare är inte intresserade av några andra åsikter än sina egna och vad som nu kommer från den elit där de rör sig. De ser inte folk (annat än som undersåtar som man egentligen inte behöver se). Dessutom struntar de i folk i gemen och talar inte för deras intressen. Just nu sitter de förmodligen och funderar på hur de skall se till att det aldrig någonsin, någonstans i EU, kan tillåtas nya folkomröstningar.

fredag 2 mars 2007

Arga apor agerar aggressivt

En gång i tiden antogs väl schimpanserna vara fridfulla och raggiga bananätare. På senare år har den uppfattningen fått det ena slaget efter det andra. Följande är klippt ur Dagens Nyheter. Vad kan man kommentera ytterligare? - Tja, det är väl tur att de inte skaffat sig eldvapen i alla fall!

Apor jagar andra apor med spjut
Nya arkeologiska fynd visar att schimpanserna började knäcka nötter med hjälp av stenar redan för 4 300 år sedan. På senare tid har de även börjat jaga med spjut, enligt en ny rapport.

Schimpanser i Senegal har börjat jaga andra apor med spjut, enligt en forskningsrapport som publicerats i Current Biology. ...

De fann totalt 22 fall där schimpanserna tillverkade verktyg för att jaga mindre apor. Schimpanserna tillverkar spjuten genom att bryta loss trädgrenar, ta bort blad och grenar, och gnaga dem vassa. Sedan stöter de in spjuten i exempelvis tomma trädstammar för att komma åt mindre djur som befinner sig inuti stammen ... ."