I förordet skriver ett par andra forskare (min översättning):
Om våra närmaste släktingar verkligen handlar som om de vore goda, och om vi människor också handlar som om vi vore goda, uppmanar den metodologiska sparsamhetens princip oss till att anta att godheten är verklig, att drivkraften för godhet är naturlig, och att moralen hos människor och deras släktingar har en gemensam källa.
Det där är spännande forskning, och den ligger i tiden. Den hysteriska individualismen, och den ondska som ligger i att enbart behandla andra människor som medel för sina egna påhitt, har fått sig en rejäl knäck i och med finanskrisen. I förordet definieras godhet som att ta passande hänsyn till andra. Badness /ondska ses som en själviskhet som får oss att behandla andra illa genom att ignorera dem eller bara se dem som verktyg.
De onda försöker komma tillbaka, det gör de alltid, men de Waals forskning kan hjälpa till att hålla dem stången med starkare argument.
Här är en teckning som jag kopierat från boken. Den försöker visa hur mänsklig moralisk hänsyn till andra varelser kan bero av tillgången på resurser. Ju mer resurser, desto större moraliskt genomslag. Jag har lite funderingar på om detta är rimligt: den största känslan för andra varelsers väl och ve finns inte alltid hos de individer som sitter på de största resurserna. Dessutom kanske pyramiden borde vara formad som ett timglas: det är mycket vanligt att vi tänker på kretsen runt oss själva och att den måste få leva vidare. Nja, jag vet inte om den här figuren är riktig bra.
Ett av studieobjekten. Specialiteten hos denna chimpans är att fylla munnen med vatten vid ett obevakat ögonblick, och sedan smyga sig på och spruta ner oförberedda medvarelser. Skämtlynnet hos chimpanser är inte så intellektuellt präglat, om man säger så.
Verkar detta inlägg oklart? Det beror på att jag sitter och funderar på utformningen av en uppsats i filosofi där jag tänkte att våra håriga vänner skulle få vara med på ett hörn, och att de Waals apforskning skall få förklara lite av hur samhället fungerar. Uppsatsen är ännu ganska lös i formerna, men det kanske blir bättre.
6 kommentarer:
Det känns lite för snabbt att prata om "de onda". Jag misstänker att ondska är inlärd i de flesta fall. I ett amerikanskt försök refererat i Amitai Etzioni: The moral dimension, visade det sig till exempel att de enda som smet från räkningarna på ett universitetscafé var de som läste ekonomi. De hade blivit lärda att det var rätt att smita från kostnader och lägga dem på andra.
Och i ett lite större perspektiv handlar nog den mesta "ondskan" i att gagnandet av den egna gruppen, på grund av institutionella förhållanden man inte råder över, på ett oproportionerligt vis drabbar andra. Det är väl så kapitalismen fungerar?
Är det inte snarare att det är "dom andra" som smiter som det lärs ut, särskilt att det är lågavlönade "dom andra"? Däremot inte att det är bra i sig att smita. Fast en del yngre studenter har möjligen svårt att uppfatta distinktionen. Eller om det helt enkelt rör sig om rikemansbarn som gillar att uppföra sig illa ett tag innan de så att säga blir etablerade. De är odrägliga innan de blir förnäma, så att säga.
"Ondska" är ett knepigt begrepp, men att använda andra människor för sina egna syften på ett fullständigt hänsynslöst sätt kan vara en hyfsad definition. Kanske får anledning att återvända till ämnet längre fram.
Apropå Amitai Etzioni, så menar han att vi kan handla i strävan efter egen lust och njutning, men att vi också kan ta hänsyn till andras bästa och följa moraliska principer. Detta till skillnad från ekonomismens människosyn som går ut på att människan ständigt är på jakt efter att främja sina egna ekonomiska intressen ("the economic man").
Tack för lästips. Etzioni var det, ja.
En anledning till att "the economic man" blivit mindre populär kan vara att den sorts människor som bäst passar för en sådan beskrivning är autister som inte har något större begrepp om andra människors känslor. Man kan inte bygga ett fungerande samhälle på den basen.
Etzionis poäng var att egoistiskt beteende är inlärt. Och min följdpoäng var att egoistiskt beteende är styrd av en dysfunktionell samhällsstruktur, "kapitalismen", som bygger på konkurrens och alltså garanterar att om du inte bär dig åt som ett svin blir du själv lottlös.
Egentligen är människan konstruerad enligt en "leva-och-låta-leva-princip". Den är nämligen mest rationell och har därför gynnats av evolutionen - se t.ex http://www.nada.kth.se/%7Easa/Texts/moral.html
Intressant. Detta vänder alltså upp och ned på resonemanget om vad som är "naturligt" respektive inlärt, "kulturellt betingat". Tack för tipset.
Skicka en kommentar