Några "unika" bilder från Första maj - del sju

Utrikespolitiken var kanske ingen jättegrej i SAP/LO-tåget. Och vilken utrikespolitik vill partiet egentligen ha? - Nåja, att ta avstånd från NATO gick tydligen för sig enligt banderollen ovan och plakatet nedan. På tal om plakaten: jag tror att de handritade plakaten i allmänhet var roligare, mer tankeväckande och fyndiga än de vanliga industriproducerade plakaten och banderollerna!

Här kom ett gäng från Etiopien, det verkade vara av oromo-folket, i Humlegården.

Här är det frihetsivrare från Atjeh på Sumatra i Indonesien. Har socialdemokraterna några synpunkter på utbrytargrupper i Etiopien och Indonesien?

Samma fråga kan ställas om tamilerna på Sri Lanka. På någon av banderollerna, och på flaggorna man ser här, verkar det vara Tamilska tigrarna som hyllas. Med tanke på att den typiske självmordsbombaren för några tiotals år sedan var ... nej, inte en islamist, utan en tamil ... så kan man undra lite över den här gruppen. De Tamilska tigrarna var en borgerlig militärpolitisk grupp med terroristiska drag som drog katastrofen över det egna folket. Är det figurer som socialdemokraterna vill ha med att göra?

Artikeltips om Sri Lanka

Tamilska tigrar. Undrar hur många av dem som är vid liv idag? Och om de funderade på om det inte krävdes mer än bara vapen och fanatisk hängivelse till en otrevlig ledare för att vinna seger?

Läget för många tamiler på Sri Lanka är inte bra idag. Skall man kalla de läger som finns efter regeringens seger i det långa inbördeskriget för "flyktningläger" eller "koncentrationsläger"?

Jag har aldrig ägnat särskilt stor uppmärksamhet åt Ceylon/Sri Lanka, och världen i stort har väl inte heller försökt förstå motsättningarna och våldsamheterna där. Men när regimen till slut, efter många års strider, lyckades slå ut en väpnad motståndsrörelse som förutom en väl organiserad armé hade tillgång till flottstridskrafter och till med flygplan måste man ju fundera. Små och illa beväpnade guerillagrupper utan sådana resurser har ju kunnat slå tillbaka mot väl utrustade och mångfaldigt överlägsna motståndare. Varför misslyckades tamilerna?

Här är ett par artiklar som ger en del av bakgrunden. Den första och den andra. Författaren är en person som uppenbarligen sympatiserar med tamilernas befrielsekamp och är starkt kritisk mot singalesernas överhetsmetoder. Men kritik riktas också mot de tamilska tigrarnas politik och militära uppträdande.

Förhållanden på den internationella scenen kunde man ju inte kontrollera, men internt på Sri Lanka gjordes ett antal fel som ledde fram till nederlaget enligt artiklarna. Tigrarna var en borgerlig rörelse och tog borgarnas parti om det uppstod klassmotsättningar inom den tamilska gruppen. Man försökte inte nå enhet med icke-tamilska grupper utan angrep dem (muslimer) eller underlät att försöka nå kontakter med regimkritiska singaleser. Man vägrade att samarbeta med möjliga internationella allierade, som de indiska maoisterna, utan inriktade sig på kontakter med regeringar (som oftast inte var intresserade av att stödja tamilerna). Med andra ord isolerade man sig från ett antal möjliga allierade och försvagade därmed den egna politiska basen.

Till detta kom en felaktig militär taktik under de sista åren: man försökte sig på vanlig konventionell krigföring vilket inte gick bra, men trots att det inte gick bra fortsatte man med det ända till slutet. Och då hade man ingen armé kvar längre.

Kanske försöker en del grupper föra kampen vidare, men vad kan det i den lankesiska situationen leda till annat än mer onödigt lidande? Tigrarnas ledare ledde sitt folk rakt ner i avgrunden, så ser det ut. De ultranationalistiska singalesiska ledarna hjälpte gärna till.

En sak som artiklarna inte berör men som är en otrevlig sida av saken är självmordsbombarna. När man pratar om självmordsbombare idag brukar man avse muslimer, men tamilerna var ute tidigare i den branschen - utan att det orsakade några upphetsade reaktioner runtom i världen. Det var ju bara folk i Indien och Sri Lanka som kom i vägen, och de räknades liksom inte så mycket... .

De här artiklarna ger en bild av Sri Lanka och tigrarna. Jag antar att andra har en helt annan version. Men det tamilska upproret torde nu tillhöra historien. Och att buddhister eller hinduer skulle vara speciellt fredliga kan vi nog glömma bort, tyvärr.

Vem utnämner experten?

Idag får vi läsa några visdomsord av Magnus Norell på DN:s debattsida:

Forskare och mer eller mindre självutnämnda experter ger intrycket att bakom de senaste dåden står ett världsomspännande terrornätverk vid namn al-Qaida styrt av Usama bin Ladin.

Ville han ha debatt så verkar det redan som en del folk i bloggosfären tar upp den kastade handsken. Men i och för sig kanske de inte skulle behöva göra det. Norells angrepp på "självutnämnda terrorexperter" borde väl utlösa ilskna motattacker främst från de som är självutnämnda. "Vi kan minsann ändå." Resten kunde ju lugnt plocka fram papper på att man faktiskt är utnämnd till "expert". Kanske Norell har ett sådant, han är ju forskare i alla fall. Och då kanske frågan borde gå vidare till hans uppdragsgivare: "Är den här killen verkligen prima vara?"

Han försöker få oss att tro att attentat i väst inte har så mycket att göra med förhållanden i öst, och bara det kan få en att fundera lite över karlns status som forskare. (Som tyckare går han väl an, men en tyckare som uppträder under forskarmantel är mer tveksamt - vad säger hans chefer om den här drapan i DN?) Det är väl lika lyckat som att hävda att norska motståndsrörelsens aktivitet inte hade något med den tyska ockupationen att göra. Angreppet på "självutnämnda terrorexperter" verkar mer som ett surt påhopp på folk som vågar fundera och ha åsikter.

Dessutom är tankarna om Palestina konstiga. Jag är gammal nog att komma ihåg en tid när officiella israeliska företrädare hävdade att det inte fanns några palestinier. Det fanns bara "flyktingar" eller "araber" i största allmänhet. Sedan hände en del våldsamma saker av terrorkaraktär, som när palestinier kapade och sprängde några trafikflygplan (tomma) och världen tvingades inse att palestinierna fanns. Men så mycket längre har man inte kommit. Och tanken att palestinierna skulle kunna förhandla till sig något annat än ett fullständigt försvarslöst och beroende Palestina av bantustan-typ låter synnerligen tvivelaktig. Frågan är hur de skall kunna bekämpa angriparna utan att permanent hamna i underläge.

Magnus skriver lite illa, och man kan få uppfattningen att han skaffat vapen och försökt ge sig på israeler. Det tror vi inte på. Men det är ju uppenbart att ingen militär paritet råder: palestinierna saknar så vitt jag vet pansarbrytande vapen och luftvärn, och är därmed i permanent underläge mot den israeliska krigsmakten. Det räcker med att räkna offren på båda sidor för att förstå att detta är en typisk asymetrisk konflikt i Tredje världen.

Förresten, det har ju förekommit en hel del självmordsbombare på Sri Lanka. De var i farten tidigare än palestinierna. Skall vi hävda att de inte har något med konflikten mellan tamiler och singaleser att göra? Det skulle ju vara ett påstående som all världens Magnusar inte skulle komma med. Varför? - Förmodligen därför att det lankesiska kriget är lokalt, inga större västliga intressen är inblandade, det finns inga direkta intressen av skydda.