Oavsiktligt?

Som det sägs, det är lättare att starta ett krig än att avsluta det - särskilt på det sätt som är bäst för en själv. Det kan ju alla tomtar som dragit igång det syriska kriget fundera över. Obs. att jag inte skriver 'inbördeskrig' utan just 'krig'. Ett antal stater har börjat krig mot Syrien genom att skicka in en tvivelaktig rebellrörelse i landet. Det finns äkta syriska upprorsmän, det finns äkta oppositionsgrupper, men bland det senaste som skickas in lär vara jemenitiska islamister, och de har väl egentligen sitt eget inbördeskrig att ta hand om. Man kan ju undra vad den ordinäre syriern tänker när libyer och kat-tuggande jemeniter dyker upp i grannskapet?

Nu rapporteras att turkiska armén har förlorat bortåt åttio man i sårade och dödade vid en gerillaattack mot en militärkolonn långt inne i det egna landet. Det har varit flera sådana händelser på senaste tiden. Armén måste ha förlorat hundratals soldater i strider mot kurdisk gerilla bara de senaste veckorna. Det är svårt att inte se ett samband mellan turkiska regeringens deltagande i kriget mot Syrien och uppsvinget för det kurdiska upproret i Turkiet. Stöd till turkisk gerilla är ett av de kort som Syrien kan spela ut. Hur kommer den turkiska allmänheten att ta detta? Kommer Erdogans regering att överleva, eller blir det en ny militärkupp?

Det har bekräftats att iranska förband från revolutionsgardet finns i Syrien. En sådan truppförflyttning borde stärka axeln Iran-Syrien-Hetzbollah mot eventuella angrepp från Israel. För finns ett större antal stridsdugliga iranier i Syrien bör en del kunna slinka över till Libanon och placera sig i närheten av den israeliska gränsen. Där kan de bedriva signalspaning, skjuta raketer och ha annat för israelserna besvärande för sig. - Förstärkt uppror i Turkiet, iranska trupper i Israels närområde, ingick det i de politisk-militära hjärntrusternas förutsättningar när de tänkte köra en repris av Libyen i Syrien? Eller var det sådana där oaviktliga saker som 'bara' händer?

Libyen är ju en liknande historia, även om man bortser från att islamister som förmodligen tidigare ingick i alliansen mot Qaddhafis regering nu i vanlig god ordning likviderade USA:s ambassadör. Följderna märks nere i Mali som sprängts och till hälften tagits över av islamister. Man kan nog gissa att spill av den typen hotar en del andra länder i närheten, som Algeriet och Mauretanien. I Nigeria märks det redan. - Återigen: oavsiktliga effekter av dumma åtgärder som klokt folk varnade för redan från början.

Lite tankar om Turkiet, kurder, Israel med mera

Lite i skymundan fortgår gerillastrider i de kurdiska områdena, från Turkiet över Irak och in i Iran. Det är väl mest om det smäller en bomb i närheten av en turistort som det blir mer uppmärksamhet i omvärlden. Ändå har den kurdiska frågan varit storpolitik länge. (Jag antar att denna "fråga" kan formuleras som: skall det bildas en egen stat för kurder?) Och olika stormakter har varit inne för att utnyttja kurdiska grupper för egna syften vilket knappast gynnat den ordinäre kurden.

Nu vill Turkiet - som alltid köpt vapen i stora kvantiteter - få drönarflygplan från USA. Alltså förarlösa fjärrstyrda flygplan som kan flyga runt och spana och eventuellt skicka iväg raketer mot något som kan vara PKK:s gerillastyrkor. Men USA sätter sig på tvären. Att Turkiet är allierad inom NATO spelar ingen roll. I Washington är man sura för att turkarna framgångsrikt tillsammans med Brasilien försökt medla angående Irans kärnenergiprogram, samt gillar inte att turkarna är arga för att israelerna dödat turkiska medborgare på internationellt vatten. Tidigare har USA utan att blinka tolererat råa turkiska militärdiktarurer och fruktansvärda övergrepp mot kurder och andra oppositionella, men då satte sig turkarna inte upp mot USA och Israel och det hela var därför naturligtvis acceptabelt. Nu är det annat ljud i skällan!

En intressant fråga är vad israelerna gör i detta läge. De har länge samarbetat med turkarna men nu genom sin egen klumpighet sänkt de goda förbindelserna till nära nog fryspunkten. Det kan bero av att professionella diplomater ersatts av ideologiska amatörer. Man skulle kunna tro att detta skulle räcka, men det kan vara så att israelerna försöker utnyttja "den kurdiska frågan" åt två håll: dels att bakom kulisserna stödja PKK, dels genom att stödja kurdiska grupper i Iran. En gång i tiden hejade israelerna på Hamas för att islamisterna verkade vara till besvär för PLO, så varför inte försöka upprepa bravaden (utan att fundera på långsiktiga konsekvenser)? Antagligen finns israeler i de kurdiska områdena i norra Irak, där de kan arbeta relativt ostört i skydd av amerikanerna och kanske de lokala kurdiska politikerna. 

På tal om "konsekvenser" så är sådana väldigt tydliga i Libanon. Utan den israeliska ockupationen under slutet av 1900-talet är det mindre troligt att Hetzbollah hade funnits, i alla fall inte som den formidabla politiska och militära maskin man är idag. Det israeliska förtrycket skapade det libanesiska motståndet.

Kanske är det så att Hetzbollah genom sin uthållighet drar andra med sig - på sista tiden har ju den reguljära libanesiska armén skjutit mot israelerna, vilket kan vara ett sätt att motivera sin egen existens. Men detta är ju helt emot den plan som bland annat innebar att USA trodde sig ha köpt en Israelvänlig libanesisk regim för ett tag sedan. Antagligen tänkte man sig att detta skulle leda till att Hetzbollah försvagades, men resultatet verkar vara det omvända. Organisationen verkar vara mer stark och välrustad än under kriget för några år sedan. Och när USA nu vägrar att leverera vapen till Libanon är Iran berett att träda in. Snacka om politiskt självmål från USA:s sida. Dess diplomati verkar ha klara drag av "amateur hour".

En intressant detalj som kan vara betydelsefull är att Israel skickar in obemannade flygplan över Libanon för fotospaning, men att Hetzbollah under lång tid påstår sig ha kunnat uppfånga signalerna från planen och titta på filmerna. Tidigare har Hetzbollah kunnat plocka bort en hel del av Israels markbaserade spionage och nu påstår man sig ha koll på det luftburna. Stämmer det här vet man en hel del om vad israelerna ser, eller tror sig se. Och vet man det kan man vidtaga motåtgärder, peppra terrängen med skenmål som israelerna kan bomba hur mycket som helst utan att det gör något, samtidigt som raketbatterier och andra viktiga installationer kan ges ett bättre skydd.

Eventuellt mixtrar israelerna med kurdiska gerillaförband i Iran för att ställa till oreda där. Men tänker man angripa Iran med egna resurser (vilket i sig är en galenskap som kan leda till fruktansvärda konsekvenser) går det inte att bortse från Libanon. Det går inte att garantera att ett angrepp mot Iran inte utlöser ett libanesiskt raketregn över stora delar av Israel. Hetzbollahs arsenal har uppdaterats och lär nu innefatta även datastyrda mycket träffsäkra missiler. Israelerna kan ju naturligtvis angripa ändå, men det förutsätter nästan att hela deras militära och politiska ledning är galningar och det tror jag inte på. Förklarar man staters agerande med "galenskap" har man egentligen inte sagt något annat än att man inte förstår varför de gör som de gör. Israelerna fortsätter nog snarare att småfiffla, i samarbete med korrupta arabregimer och missnöjda minoritetsgrupper, i förhoppningen att saken löser sig på något sätt ändå. Men det låter inte som en hållbar lösning på lång sikt.