Va i he ...?

"All busstrafik indragen i innerstaden pga rådande väderlek" står det på SL:s hemsida. Nu verkar ju inte morgonens snöfall vara av samma dignitet som det oväder som stängde av Stockholms busstrafik för något år sedan, men kanske normerna för olämpligt väder som stoppar bussarna har ändrats?

Att det kan bli problem med halka på busslinjer i ytterområden, med slingriga vägar och branta backar, det kan jag förstå. Men i Rikets Huvudstad??? För 4-5 år sedan hade vi ett par tuffa vintrar, långa och med mycket snö. Men bussarna tog sig fram. Vad händer om en ny sådan vinter behagar infinna sig? Inga bussar under 3-4 månaders tid?

Full rulle och ...

Hur var det man sade förr i tiden (vet inte om uttrycket fortfarande är levande):

Full rulle och raka rör!

Det var visst värre med trafikdöden på femtiotalet, men än smäller det i plåten och på andra ställen på trafikanterna. Samhälleligt är det märkligt att dödandet och lemlästandet fortsätter utan större uppmärksamhet, medan vi kan jämföra med exempelvis antalet vargdödade människor i Sverige och den upphetsning som detta orsakar ... ursäkta, det var visst noll som dödats av vargar så det är svårt att jämföra, men det gör väl inte så mycket? Man kanske kan jämföra trafikdöden med exempelvis alkoholdöden för att få lite perspektiv i stället?

Spaden då!?

Säg, är det inte vackert när den nya snön ligger över kvistarna i buskaget och formar märkliga mönster?

Jo, det har ju kommit en del snö, men åtminstone från min utsiktspunkt i östra Svealand har det verkligen inte varit något katastrofväder hittills. Mer som en gammal hederlig vinter skulle jag säga.

Men jag lade märke till en sak på min morgonpromenad: det där med att bilister bör vara försedda med bland annat en spade och en påse sand i bakluckan, det verkar inte vara särskilt välkänt. Där stod patetiska figurer och försökte peta undan snö med fötterna, de försökte med hand- och motorkraft puffa ut bilarna genom snövallar som inte var mer än några decimeter höga men tydligen ändå svåra att ta sig igenom. Det gav väl en del motion men verkade ändå ganska hjälplöst. Undrar vad de använde för att skrapa rutorna? Ett plastkort kanske?

Jag säger bara: lyssna till en som varit med förr och som säger att det kan faktiskt komma snö i det här landet. I själva verket är det så att det alltmer instabila klimatet gör att det kan bli jättemängder under kort tid, och dessutom under tider när det inte borde komma snö normalt. Så bättre beredskap och riktiga redskap lätt tillgängliga anbefalles!

Undrar om de kom iväg någon gång?

En attraktiv och uthållig europeisk stad!

I Dagens Nyheter skriver tre professorer om trafikpolitik och stadsbyggnad i Stockholm. Budskapet är: Lägg ned planerna på Förbifart Stockholm och investera i stället för en attraktiv och uthållig europeisk stad! Vad de tre herrarna gör är att i det närmaste totalspola den trafik- och miljöpolitik som regeringen i Kanslihuset och den lokala regeringen i Stadshuset ägnar sig åt. Förbifart Stockholm döms ut - och är det verkligen en förbifart det handlar om, finns det inte avfarter in till stan också?

En intressant uppgift är att med den amerikanska (= USA) urbaniseringsmodellen kräver städerna fem gånger så stor yta per innevånare som i Europa. Vad denna utglesade stadsmiljö betyder för möjligheter att upprätthålla offentliga kommunikationer, och för koldioxidutsläpp från en enorm bilpark, är inte svår att föreställa sig.

Vad är alternativet till en "urban sprawl" à la USA:

Alternativet är att ett fortsatt växande Stockholm utvecklas som ett centrum för expansiva tjänstenäringar med en kraftig ökning av antalet arbetsplatser i innerstaden, och differentierade boendeformer i stationsnära lägen både i närförort och längre ut. Detta kräver kraftigt ökade satsningar på kollektivtrafiken - med gång- och cykelvägar som komplement - då det endast är denna som kan klara en ökad arbetspendling mellan förorterna och innerstaden utan rivningar och svåra ingrepp i stadens bebyggelse.

Stockholms innerstad är speciell i den bemärkelsen att å ena sidan finns ett litet cityområde på en kvadratkilometer där all spårtrafik strålar samman och arbetsplatstätheten är extremt hög. Å andra sidan har övriga innerstaden på cirka 30 km² bara en fjärdedel av arbetsplatstätheten i London eller Paris, som har ytmässigt ungefär lika stora innerstäder, men där arbetsplatserna och spårtrafiken är mycket mer jämnt spridda. Det finns därför en stor potential för fler arbetsplatser i Stockholms innerstad utanför city. ...

Eftersom boende kräver mycket mer yta än en arbetsplats i tjänstesektorn är en motsvarande förtätning av boendet i innerstaden knappast realistiskt. Huvuddragen i en planering för Stockholm som en klimat- och människovänlig stad bör därför vara att lokalisera nya jobb till innerstaden och nya bostäder i attraktiva grannskap i en utvidgad stadskärna och kring spårnäten. Det är den enda modell som är möjlig att effektivt försörja med kollektivtrafik och den ger också en mycket rikare urban miljö än städer som utvecklas genom "urban sprawl", stadsutglesning. Men detta kräver högsta prioritet för utbyggnad av spårtrafiken inom och till Stockholm i stället för mångmiljardslukande vägprojekt utanför staden.

Jag har tidigare frågat någon yimby-ist om hur man ser på arbetsplatser, då närmast fabriker, inne i stan. Svaren var att man inte hade så mycket emot det, men entusiasmen verkade inte på topp just för det. Professorerna skriver om tjänstearbetsplatser vilket torde betyda färre godstransporter på innerstadens gator, men också att bostäderna bör läggas en bit ut. Är man då inte tillbaka till en nyare version av folkhemsårens modell med sovstäder? I en moderniserad version kanske det skulle fungera bra, om man kan fylla även bostadsområdena med olika typer av arbetsplatser.

Jag har inte klart för mig i vilken mån nyurbanisterna till hundra procent vill in just i innerstaden och stöka, men om de kan tänka sig lösningar även utanför tullarna borde de inte ha mycket att invända mot professorernas synpunkter. Om nu Stockholm antas fortsätta att växa med (var det ett Mjölby?) per år kanske man åter skulle granska de halvgamla och halvdöda fororterna och se om det inte går att blåsa liv i dem med hjälp av fler bostäder och fler arbetsplatser?

Trafikinvasion från öster - vad göra?

För några dagar sedan kommenterade jag trafiksituationen i Stockholm med utgångspunkt från Slussen och projektet Danviks Lösen på gränsen mellan Stockholm och Nacka. När jag nu på lördagsmorgonen kom hem efter en promenad i höstdiset låg en av gratis-lokalblaskorna, Södermalmsnytt, på golvet innanför dörren. Mitt på första sidan, stort uppslaget, kan man läsa ...

... en buss in till Slussen var 30:e sekund. ... halterna av miljöfarliga partiklar i luften extremt höga ... busstrafiken från öster kommer att öka lavinartat de närmaste åren. Om 20 år väntas Nackas och Värmdös befolkning öka med över 50 procent, så räkna med trängselkaos.

Inne i tidningen får man veta mer. 2000 bussar med 40 000 resenärer kommer till Slussen varje dag. Och då landar de dessutom i en av Stockholms smutsigaste och mest deprimerande miljöer. Slussen är inte kul. Att den river sig själv genom att betongen går sönder är föga tröst, inte heller att den ligger som en stor jäkla propp vid nästa stora översvämning. Nå, åter till trafiken:

Däremot står inget om hur många privatbilar som väller in i Stockholm från öster varje arbetsdag. Jag antar att de är rätt många, bidrar med en hel del avgaser och orsakar ohälsosamma partiklar i luften de också.

Kan det här lösas? Knappast så att all rusningstrafik och tillfälliga stockningar bara försvinner, det är inte realistiskt att tänka sig såvida inte Stockholm i stort sett försvinner. Staden har den geografi den har, mycket ligger på öar eller nära vatten och det är Mälaren och Saltsjön som sätter mycket av gränserna för vad man kan göra i det här området. Det innebär att mycket av trafiken dras ihop vid några smala övergångar mellan Norr och Söder: Gamla stan, Västerbron, Essingeleden. Även om man bygger Öster- och/eller Västerleder kommer de snart att vara igenkorkade om inte andra åtgärder också vidtas, det är skenlösningar.

Med andra ord: hur drar man ner på pendlandet? Det är den väsentliga frågan. Det är inte möjligt för alla att ha arbete eller skola inom promenadavstånd, men man kan faktiskt jobba åt det hållet. Dra ut mer arbetsplatser till tillväxtområden som Nacka och Värmdö. Granska kritiskt privatskoleverksamheter och konkurrens mellan skolor som gör att onödigt många elever åker kors och tvärs genom stan. Kan resande ytterligare minskas under den korta rusningen morgon och kväll genom mer flextid så fixa till det. Går det att lägga mer arbete i hemmet så ordna det. Det finns säkert mer saker, men det är vad jag kan hitta på just nu. En del åtgärder kan uppfattas som "frihetsinskränkande". Men vad är det för frihet med trafikinfarkt och en luft full av skit som förstör lungorna?

Stockholms dystraste plats?

För rätt många år sedan hade Radio Stockholm en enkät om "Stockholms fulaste plats". Vinnare var bussterminalen vid Slussen. Jag har inga större invändningar mot detta. Här är inte ett ställe där folk stannar länge, utom i stort sett de som råkar arbeta i kioskerna, hos SL och liknande. Stockholm växer. Mer och mer folk flyttar in. Alla andra är på väg någonstans, men för att komma till någonstans måste många först passera genom skärselden i form av denna dystra gråhet. De här bilderna tog jag i tisdags eftermiddag när jag skulle åka till Nacka.

I Nacka lyssnade jag till kloka och intresserade människor som skulle diskutera det kommande projektet Danviks Lösen på gränsen mellan Stockholm och Nacka. Dock gled diskussionen snabbt iväg mot Slussen och kommunikationsproblemen i Stockholm. Man kan inte undgå att dra slutsatsen att risken för trafikinfarkter (det uttrycket användes flera gånger) i Stockholm skulle vara betydligt mindre om vår stad låg på ett ställe med färre sjöar och öar.

Geografin gjorde Stockholm till en viktig knutpunkt men nu gör geografin att staden riskerar att strypa sig själv. Fortsatt utbyggnad av snabbspårvägen till ringlinje, nya tunnelbanelinjer och kanske färjor skulle kunna lätta en del på trycket. Vidare kan trycket på kommunikationerna sänkas genom mindre arbetspendlande - dels genom mer distansarbete, dels genom att dra ut mer arbetsplatser till ytterområdena. Vad man bör akta sig för är dock att dra in mer bilar i stan, för då har vi infarkten här snart.

Det här är ju rena öknen ... betongöknen! Kan man göra något åt det?