Den som lusläst den här bloggen sedan 2007 vet att i april det året publicerades ett inlägg med titeln Engelsk terror i Afrika. Bloggposten byggde på en artikel i Historisk Tidskrift som redogjorde för vad de fina vita kolonialisterna hade för sig i Kenya under upproret på 1950-talet. De bar sig riktigt illa åt, helt enkelt. Massmord, terror, tortyr, koncentrationsläger. Britterna får ju betraktas som pionjärer vad det gäller just koncentrationsläger, för övrigt.
Det är med andra ord ingen nyhet vad som hände då. Men nya detaljer kommer ju fram, exempelvis att engelsmännen genom att förstöra arkiv försökte förhindra att omfattningen av deras dåd kom fram. Det framgår av en DN-artikel. Och man visade samma takter i Malaja (fastlandsdelen av nuvarande Malaysia). Hur kan folk få den konstiga idén att engelsmän skulle vara sympatiska figurer? De började träna på irländarna och sedan spred de sina busfasoner ut över världen. Är det inte tid att England gör upp med sitt ruttna förflutna?
En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
Visar inlägg med etikett Kenya. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kenya. Visa alla inlägg
torsdag 19 april 2012
onsdag 6 juli 2011
Somalia och den stora torkan på Afrikas Horn
De deprimerande nyheterna kommer var och varannan dag från Somalia och Afrikas Horn, förmedlade av FN:s nyhetsbyrå IRIN. Om inget bra (rimliga mängder av regn) händer blir det svält - en femma på den femgradiga svältskalan - i september i södra Somalia. Se på kartan nedan, ju rödbrunare färg desto större risk för en fullskalig svältkatastrof i området senare i år! Det gäller alltså inte bara Somalia, utan stora delar av Etiopien, Uganda och Kenya, samt Djibouti.
Vad som gör det hela värre är pågående strider på flera håll i Somalia och Etiopien som gör områdena osäkra för hjälpsändningar. Ett par års dålig nederbörd förstör skördarna och dödar boskapen. Och inte har det blivit bättre till havs heller: somaliska fiskare attackeras från alla håll, och de internationella flottstyrkorna i Adenviken gör inte ett dyft för att skydda dem från illegala trålare, pirater eller skumrask som dumpar otrevligheter i havet.
Men vi kan ju ta en annan syn på Somalia, som den här rubriken i New York Times: U.S. Expands Its Drone War Into Somalia. Alltså: Boskapen dör, barnen dör och utmärglade, utblottade människor flyr förtvivlat för att om möjligt rädda sig. Lokala krigsherrar slåss med varandra om makten, det civila samhället har brakat samman - och USA skickar förarlösa flygplan, och ibland commandoförband, på meningslösa mördaruppdrag i ett samhälleligt kaos där man bara kommer att skapa ännu fler motståndare. Förarlösa bombplan hjälper inte de svälthotade miljonerna på marken, de hjälper inte ens det ständigt panikslagna USA - så varför fortsätta?
Vad som gör det hela värre är pågående strider på flera håll i Somalia och Etiopien som gör områdena osäkra för hjälpsändningar. Ett par års dålig nederbörd förstör skördarna och dödar boskapen. Och inte har det blivit bättre till havs heller: somaliska fiskare attackeras från alla håll, och de internationella flottstyrkorna i Adenviken gör inte ett dyft för att skydda dem från illegala trålare, pirater eller skumrask som dumpar otrevligheter i havet.
 |
| För att få en bra läsbar version av den här bilden, följ denna länk |
Men vi kan ju ta en annan syn på Somalia, som den här rubriken i New York Times: U.S. Expands Its Drone War Into Somalia. Alltså: Boskapen dör, barnen dör och utmärglade, utblottade människor flyr förtvivlat för att om möjligt rädda sig. Lokala krigsherrar slåss med varandra om makten, det civila samhället har brakat samman - och USA skickar förarlösa flygplan, och ibland commandoförband, på meningslösa mördaruppdrag i ett samhälleligt kaos där man bara kommer att skapa ännu fler motståndare. Förarlösa bombplan hjälper inte de svälthotade miljonerna på marken, de hjälper inte ens det ständigt panikslagna USA - så varför fortsätta?
söndag 2 november 2008
Obama - the musical
Via en omväg i bloggosfären hittade jag en här länken till BBC:s afrikanyheter. Allas vår Obama är särskilt populär i Kenya - hans far kom ju därifrån - och under några år har kenyaner jobbat på en musical om mannen i fråga. Det finns en ölsort som är uppkallade efter honom också. Inte illa.
Alla i ensemblen uppges föredra Obama, även den som skall föreställa McCain. Vi har honom till vänster på bilden nedan, och man kan anta att sminkavdelningen får ett rejält jobb om de verkligen skall förvandla denne fräsche yngling till en rynkig gammal gubbstrutt. Men det kanske går! Vem som är storskurken i dramat är det ingen tvekan om. Enligt regissören:
"McCain comes in as the villain, the chief villain. His supporting cast are George Bush and Sarah Palin who are standing in Obama's way," the director says.
Det finns en tråkig lokal bakgrund till teaterstycket: tidigare i år dödades mer än 1500 och blev flera hundra tusen människor hemlösa i Kenya efter våldsamma upplopp i samband med val. Åter regissören:
"We were fighting each other because some of us thought certain people from certain communities could not be leaders... [Obama's story] is a big lesson for us"
måndag 2 april 2007
Engelsk terror i Afrika
Jag skrev ett skeptiskt inlägg om engelsmän och deras trevlighet
för några dagar sedan. Där pekade jag på den misstänkta roll de har haft (och ännu har) i många ändlösa konflikter i Asien. På slutet noterade jag i förbigående att de nog hade ett och annat för sig i Afrika också ... . Och i nr 1/2007 av Historisk Tidskrift, sidan 184 kom mycket lägligt följande recension:
"1950 hade Kenya fem miljoner invånare som började kräva självständighet och jord. Enstaka våldsdåd mot vita mötte en fruktansvärd reaktion från de brittiska myndigheterna: 320 000 människor sattes i koncentrationsläger och en miljon i "enclosed villages". Vid förhör skars öron av, trumhinnor brändes sönder med cigaretter, folk piskades eller brändes ihjäl. 100 000 kan ha mördats i lägren. Mätt mot folkmängden går detta långt utöver Stalinterrorn 1937-1938. Allt under en demokratisk regering i London!"
Här kan man tillägga att det fanns en svart soldat i de brittiska trupperna som senare gjorde sig ett namn: Idi Amin, diktator i Uganda. Det var först när han vände sig mot sina tidigare herrar som de började beklaga sig över hans brutalitet.
Ett annat tillägg är att det fanns något som kallades "the white highlands" i Kenya - höglandsområden med god jord och trevligt klimat. Vita kolonisatörer tog över där, liksom i Sydrhodesia (idag Zimbabwe) och Sydafrika och jagade bort ursprungsbefolkningen. Det är därför jordfrågan ännu är het på sina håll i Afrika och Zimbabwes kamp mot de vita farmarna är uppskattad i (den svarta) omvärlden.
"Enclosed villages" är väl samma sak som "strategiska byar" under Vietnamkriget. Man kan lika gärna skriva "koncentrationsläger", särskilt med tanke på att det moderna koncentrationslägret i mycket är en engelsk uppfinning. Man började med den typen av institutioner under boerkriget omkring år 1900. Jag har saxat följande om just denna episod från Wikipedia:
"The English term "concentration camp" was first used to describe camps operated by the British in South Africa during the 1899-1902 Second Boer War. Allegedly conceived as a form of humanitarian aid to the families whose farms had been destroyed in the fighting, the camps were used to confine and control large numbers of civilians as part of a Scorched Earth tactic. A report after the war stated that 27,927 Boers (of whom 22,074 were children under 16) and 14,154 black Africans died as a result of diseases developed due to overcrowding, inadequate diets and poor sanitation in the camps. In all, about 25% of the Boer inmates and 12% of the black African inmates died."
Så illa som i senare tyska läger var det inte i de engelska lägren i Sydafrika, men om man jämför med exempelvis de sovjetiska lägren? På senare år har det kommit fram bättre siffror, och inte bara gissningar om vad som hände i Sovjet, och det verkar som om engelsmännen (och andra kolonialister) var ett strå vassare vad det gällde att stänga in och döda folk. Om vi går tillbaka till Kenya så verkar 100 000 döda på 320 000 internerade vara värre än i Sovjet.
för några dagar sedan. Där pekade jag på den misstänkta roll de har haft (och ännu har) i många ändlösa konflikter i Asien. På slutet noterade jag i förbigående att de nog hade ett och annat för sig i Afrika också ... . Och i nr 1/2007 av Historisk Tidskrift, sidan 184 kom mycket lägligt följande recension:
"1950 hade Kenya fem miljoner invånare som började kräva självständighet och jord. Enstaka våldsdåd mot vita mötte en fruktansvärd reaktion från de brittiska myndigheterna: 320 000 människor sattes i koncentrationsläger och en miljon i "enclosed villages". Vid förhör skars öron av, trumhinnor brändes sönder med cigaretter, folk piskades eller brändes ihjäl. 100 000 kan ha mördats i lägren. Mätt mot folkmängden går detta långt utöver Stalinterrorn 1937-1938. Allt under en demokratisk regering i London!"
Här kan man tillägga att det fanns en svart soldat i de brittiska trupperna som senare gjorde sig ett namn: Idi Amin, diktator i Uganda. Det var först när han vände sig mot sina tidigare herrar som de började beklaga sig över hans brutalitet.
Ett annat tillägg är att det fanns något som kallades "the white highlands" i Kenya - höglandsområden med god jord och trevligt klimat. Vita kolonisatörer tog över där, liksom i Sydrhodesia (idag Zimbabwe) och Sydafrika och jagade bort ursprungsbefolkningen. Det är därför jordfrågan ännu är het på sina håll i Afrika och Zimbabwes kamp mot de vita farmarna är uppskattad i (den svarta) omvärlden.
"Enclosed villages" är väl samma sak som "strategiska byar" under Vietnamkriget. Man kan lika gärna skriva "koncentrationsläger", särskilt med tanke på att det moderna koncentrationslägret i mycket är en engelsk uppfinning. Man började med den typen av institutioner under boerkriget omkring år 1900. Jag har saxat följande om just denna episod från Wikipedia:
"The English term "concentration camp" was first used to describe camps operated by the British in South Africa during the 1899-1902 Second Boer War. Allegedly conceived as a form of humanitarian aid to the families whose farms had been destroyed in the fighting, the camps were used to confine and control large numbers of civilians as part of a Scorched Earth tactic. A report after the war stated that 27,927 Boers (of whom 22,074 were children under 16) and 14,154 black Africans died as a result of diseases developed due to overcrowding, inadequate diets and poor sanitation in the camps. In all, about 25% of the Boer inmates and 12% of the black African inmates died."
Så illa som i senare tyska läger var det inte i de engelska lägren i Sydafrika, men om man jämför med exempelvis de sovjetiska lägren? På senare år har det kommit fram bättre siffror, och inte bara gissningar om vad som hände i Sovjet, och det verkar som om engelsmännen (och andra kolonialister) var ett strå vassare vad det gällde att stänga in och döda folk. Om vi går tillbaka till Kenya så verkar 100 000 döda på 320 000 internerade vara värre än i Sovjet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)