Det här är George Monbiot, känd miljödebattör och engelsman (han ser ut som det också - engelsman alltså!) |
Och det här är det flytande ryska kärnkraftverket Akademik Lomonosov - hittade bilden hos MiljöAktuellt |
Så här på sommaren är det väl inte så många som orkar läsa bloggar, så då kanske man vågar skrämmas med en hänvisning till synpunkter som inte är helt okontroversiella inom miljörörelsen. Vi kan väl säga att i en rörelse som styrs av känsla och förnuft gäller det att hålla koll på båda sidorna. Det känns taskigt om Jorden blir obeboelig för oss, å andra sidan är det inte bra om den otrevliga känslan leder till att kritiska resonemang kastas överbord så att olika risker felvärderas i förhållande till varandra. Besvärliga frågor måste ställas, för de kommer att ställas, och då är det bättrer att miljörörelsen själv gör det.
Och detta leder mig över till en artikel som George Monbiot skrivit nyligen. Där läser han dels lusen av energiindustrin, vilket är välförtjänt, men det görs också en del viktiga observationer om kärnkraften.
För att sammanfatta: Medan uppmärksamheten koncentreras på de anläggningar i Japan som byggdes på 70-talet, med dåtidens teknologi, glömmer man de som är bara tio år yngre men som klarade jordbävning och tsunami utan att slås ut. Det innebär att dagens teknologi är ännu mer säker även för mycket hårda påfrestningar. "Att använda en anläggning byggd för 40 år sedan mot 2000-talets kraftstationer är som att använda Hindenburgkatastrofen för att hävda att modern flygtrafik är osäker" hävdar Monbiot.
Monbiot citerar IAEA som säger att inga hälsoskador på grund av strålning har noterats i Japan (stämmer verkligen det även vad det gäller folk som fanns i närheten av reaktorerna?). Detta kontrasterar han mot höga dödstal på grund av kolkraftens nedsmutsning av luft. För mig låter det som ett ganska rimligt sätt att resonera. Jag jämför med varghatarna som går i taket trots noll vargdödade människor och ett mindre antal husdjur, men som inte reagerar för annat där dödstalen är av en helt annan dignitet.
Han ifrågasätter om det verkligen är så olämpligt att placera använt kärnavfall långt nere i marken. Om någon framtida civilisation lyckas nå fram till lagren långt därnere bör den vara klyftig nog att förstå vad det är för något. Bra argument tycker jag, däremot nämner Monbiot inte något om avfallslager som kan skadas och börja läcka långt tidigare. Rost, sprickor i berget, jordbävningar ... . Men en lösning kan ju vara nya generationer av kraftverk som drivs av det gamla avfallet.
Avslutningsvis pekar Monbiot ut den skumma industrins egna tilltag som orsak till misstro. Med en oöversättlig ordlek säger han: "There is no contradiction between favouring the machines and opposing the machinations." Med andra ord, ta hand om och utveckla teknologin, men låt inte banditerna i energibranschen sköta detta. I stället behövs öppenhet och ojämförlig vaksamhet när nya reaktorer byggs - och det gäller för alla våra möjligheter att utvinna energi. Och detta utan bolagsmakt.
All these arguments have been obscured by the justifiable distrust bred by industry spin and collusion. There is no contradiction between favouring the machines and opposing the machinations. A new generation of nuclear power stations should be built only with unprecedented scrutiny and transparency – and the same applies to all our energy options. Corporate power? No thanks.Det låter som "demokrati" ungefär. Hur som helst, en del äldre reaktorer i Sverige - kanske alla? - är väl redo för pensionering snart. Kanske den ryska modellen med flytande kraftverk vore något att studera? Jag ser olika problem med den här typen av kraft, från smutsig utvinning av uran och fram till stora centraliserade och därmed sårbara distributionssystem (och med totalitära politiska återverkningar) men är det problem som inte går att rätta till? Exempelvis genom demokratisk kontroll?
Hur som helst, jag antar att den gode Monbiot nu är "persona non grata" i många miljövänners ögon. Men är det rättvist? Är det inte bättre om de kritiska frågorna kommer från "rätt" håll och med gott uppsåt?
6 kommentarer:
Det största problemet med kärnkraft är som jag ser det att man inte kommer nån vart.
Idag står fossilbränslena för 80% av jordens energibehov och kärnkraften för 2%. På denna låga nivå beräknas uranet räcka i ca 100 år. Om kärnkraft i någon verklig mening ska ersätta fossilbränslena kommer uranet att ta slut mycket snabbt, mycket snabbare än kärnkraften hinner byggas ut.
Mer om detta på http://www.alternativstad.nu/Dokument/karnkraft-racker-inte.html
Så diskussion om kärnkraft döljer den mycket viktigare diskussion vi bör föra: hur minskar man energibehovet?
Enligt den svenska folkviljan skulle kärnkraften varit avvecklad i Sverige 2010.
Varför ställs inte politikerna till svars för att det inte är genomfört? Att staten själva är ägare är troligen huvudorsaken vilket tydligt visar ägarkonflikten.
Jan, du har alldeles rätt i att huvudfrågan är hur vi minskar energibehovet. Det dyker upp för sällan i debatten.
Eldorado
Jan,
de 80% är väl till absolut största delen transporter. Det är där man sparar energi. Min förra bil gav 120 kW, vilket är en effekt som ledigt skulle kunna driva hela hyreshuset jag bor i.
Men jag skruvar i ett par kvivksilverinnehållande lågenergilampor och tar bilen till jobbet.
Minskade transporter och nya transportsystem är det som vi kan spara energi på. Det mesta annat är i jämförelsen småsaker även kärnkraften (kärnkraftsolyckorna är förvisso inte småsaker dock).
Till Jan W:
För det första så blandar du äpplen och zebror då du gör jämförelser. du jämför kärnkraftens förmåga att leverera elenergi med värdens produktion av TERMISK energi.
Redan där så måste du multiplicera kärnkraftens produktion med 3 för att ha rätt jämförelse (man förlorar ca 66% då man omvandlar termisk energi till el.)
För det andra så konsumerar de nya generationernas kärnkraftverk mindre än en tiondel så mycket bränsle som dagens.
För det tredje så stämmer inte de påståendena om urantillgången. För då räknar man bara på "billigt" uran. men eftersom bränslekostnaden för kärnkraft är så extremt liten så kan man utan problem bryta uran även upp i 1000$/kg (vid det laget är nog havsutvinning biligare) och då har vi ca 1000 gånger mer uran att tilgå.
För det fjärde så kan vi idag använda thorium som det finns mycket mer av (ca 3gr så mycket)
om man lägger ihop detta så ser du att bränsle inte är så stort problem.
@Anonym. Varför skulle vi bry os om en folkomröstning som är 40 år gammal. där merparten av sveriges nuvarande medborgare inte fick rösta och där alternativen var "avveckla", "avveckla" och "avveckla snabbt som fan"
Ärligt talat är den omröstningen fullständigt irrelevant för alla utom historiker.
Christoffer: Det var mycket nog och kanske där. Vi ska heller inte glömma bort att vi tillhör en liten minoritet som gör av med det mesta av jordens energitillgångar. Om vi antar att alla ska leva som vi går din effektivisering pga modernare prylar och torium åt i ett litet nafs det också.
Tills vidare tycker jag det verkar klokast att gå på Martins linje och skära bort onödig energikonsumtion, genom smartare infrastruktur. Det är ju sällsynt dumt med pendling, t.ex.
Sen får väl framtida kärnkraft bli en bonus om det blir något.
Christoffer, resultatet av folkomröstningen ledde till ett BESLUT i riksdagen att kärnkraften skulle vara avvecklad senast 2010. Det beslutet anser jag politikerna skall hållas ansvariga för, eller mer precist varför har man inte genomfört beslutet. Det är relevant i högsta grad.
Alternativet är givetvis att man formellt river upp det beslutet och bestämmer något annat.
Min åsikt har inget med kärnkraftens vara eller inte utan poängen är att kräva ansvar av beslutsfattarna. Din åsikt att vi inte skall bry oss innebär i förlängningen att vi inte behöver rätta oss efter något som riksdagen beslutar. Låter som anarki för mig
eldorado
Skicka en kommentar