Den här kartan har jag kopierat från Historisk atlas. skolupplaga, utgiven av Adolf Schück 1950. Bland annat medbloggare Foto-Lasse har påmint om att det är jubileum: 25 oktober 1944 befriade sovjetiska Röda armén Kirkenes i Nordnorge.
De gröna områdena på kartan är resterna av det tyska militära väldet just i slutet av kriget. För Norges del kan man notera att vid det laget var tyskarna utkörda ur Finnmark längst i norr. Men titta längst ned: tyskarna höll ännu halva Kreta och en god bit av norra Italien. Man kan gissa att ur sovjetisk synpunkt var det viktigast att slå ut den tyska ledningen, i Tyskland. Norge var mindre viktigt, och en del av det andra skräpet kunde västmakterna få ta hand om.
Bornholm befriades också av sovjetiska trupper, om vi skall gå in på mer detaljer i Skandinavien.
6 kommentarer:
Förekom det strider och krigshandlingar på Bornholm vid öns befrielse?
Är dåligt insatt i frågan, tror att det flygbombades lite i alla fall. En motståndsrörelse skall också ha funnits. Men jag minns inte att jag läst något om markstrider av någon betydelse.
Rönne och Nexö flygbombades den 7-8 maj 1945 (tyske kommendanten ville hellre ge upp till britterna än till Sovjetunionen och försökte vinna tid till att evakuera de egna trupper mot Lübeck, 20 mil västerut, där britterna precis marscherat in. Ett hopplöst företag ur många aspekter, Bornholm ligger öster om den nuvarande tysk-polska gränsen så att ta sig till västsidan var ett oerhört företag):
http://da.wikipedia.org/wiki/Bornholms_bes%C3%A6ttelse#Bombardementerne
På Österlen kunde man se bränderna från Rönne. En vanlig, klar dag ser man Bornholm från större delen av Sandhammaren (3,5 mils avstånd som kortaste). Bornholm är en utlöpare av Blekinge sett till geologin, det är en granitö med höga klippor på uppemot 160 m.ö.h. så ön syns väl på långt avstånd.
9 maj landsteg de sovjetiska styrkorna (då hade tyskarna till sist givit upp stridshandlingarna fyra dygn efter ha kapitulerat i resten av Danmark) och de förblev där i ett års tid. Hela tiden korrekt uppträdande mot civilbefolkningen (bortsett från fulla soldater som skrämde upp civilbefolkningen ) och de 17000 tyskarna som fanns kvar och inte internerades fick välja var de ville låta sig landstigas, Lübeck eller ej.
Efter kriget gav Sverige hundratals trähus till öns återuppbyggnad, redan i september 1945 kunde de första flytta in:
http://www.roennebyarkiv.com/de-svenske-traelighuse.html
Oerhört robusta och populära hus än idag, de innebar ett rejält lyft i bostadsstandarden
Mycket intressant. Såg att del av Holland var fortfarande tyskt bl a Haag. Läste för ett tag sen om att Ardenneroffensiven som tyskarna gjorde i slutet av 1944 var tänkt att trupperna skulle sen svänga norrut och återta Antverpen. Hade blivit allvarligt för de allierade för hamnen där var den första som medgav stora sridsvagnar och transportfordon att skeppas in. Kusten i Normandie var grund och utsatt för kraftig ebb och flod. Eisenhower genomskådade avsikten efter ett par dagar och dirigerade sina trupper mot Antwerpen i stället för mot Ardennerskogarna.
Tack Karl. Otäckt med flygbomber, men bornholmarna slapp åtminstone strider från hus till hus.
Sixten, Ardenneroffensiven kunde genomföras trots att Tyskland borde ha kört slut på sina resurser i december 44. I öster hade en sådan offensiv inte kunnat genomföras mot Röda armén. Tyskarna klarade av att ockupera Ungern tidigare under 44, men måste genast börja backa inför den sovjetiska framryckningen.
Kollade en annan karta: det fanns en tysk garnision i Brest i Frankrike, och den höll ut till krigsslutet.
Var en gång i Cherbourg, örlogshamn. Där höll tyskarna också ut länge.
Om de tyska planerna lyckats, dvs att återta Antwerpen hade de västallierade legat illa till och nazisterna vunnit en propagandaseger. Krigets avgörande hade ändå skett i öster. Judarna i Ungern var skonade ända till våren 1944. Det gällde hela Storungern - transsylanien och norra Jugoslavien. Amiral Horty själv och hans regering var inte antisemiter. Men tyskarna ockupation och pilkorsarna samt andra ungrare satte igång transport av judarna först till getton, sen till koncntrationsläger och ca 200 000 dog en tidig död mindre än ett år före krigsslutet. Götz Aly och en annan historiker har skrivit en bok om detta. Visar att det visst var lönande med åtgärderna och dödandet av judarna. Nederlaget gick att skjuta upp men inte så att Ungern skulle få bättre fredsavtal.
Skicka en kommentar