Vad med pensionsåldern?

Bara en liten tanke: när det nu slår till med en rejäl ekonomisk kris som dessutom gissningsvis gör att mängder av människor permanent kommer att kastas ut från arbetsmarknaden ... är det då vettigt att höja pensionsåldern!? - Jo, det är klart om man tycker att det är roligt med medelålders och äldre som skall söka arbeten som de aldrig kan få. Annars inte.

Har punkarna tappat stinget?

Har punkarna idag tappat stinget? Vore de lika alerta som när dagens gamlingar var uppkäftiga små punk-glyttar - säg för 40-45 år sedan - hade vi väl redan sett mängder av punkband med chockerande namn som Covid-19, The Influenzas, Virus Brothers, Pandemia Punks, Cough cough cough, etc etc. Jag gissar att de här punkarna (fotot är från juli 2012) helt enkelt föreställer ett gäng som tänker gå på picknick i det gröna på Långholmen.

Är detta en punkare, eller någon som bara råkar ha en knippa gräslök på skallen?

Men notera den här punkaren, fotograferad 1 maj 2012 på Mynttorget. Där går han med stadiga steg, kanske för att göra en insats i klasskampen (syndikalisternas tåg passerar här varje år, och Kommunistiska Partiet har sin samling på Mynttorget). Men ...

... det verkade mest vara utbudet av varm korv och dricka som tilldrar sig uppmärksamheten. Mögel står det på jackan - det skulle kunna vara namnet på ett punkband tänker jag.

Fast jag är egentligen för gammal för punkande. Minns att The Spotnicks - Göteborgs stolthet och första svenska el-bandet som slog igenom utomlands - var mina första favoriter. Och det var ju rätt många år innan folk kom på att man kunde gå omkring på stan med frisyr à la tuppkam!

Sådan är kapitalismen!

”Sithuationen är närmast Desperat. Stathen Måsthe Gå in medh Någhra Milliarder så att Wi kan Sächer-Ställha Styrelsens Bonusar och en Reiäl Aktie-Utdelning.” pic.twitter.com/7qnJdYn1FF

— Muralgranskaren (@Muralgranskaren) March 24, 2020

Hitler var en festlig pajsare!

Roligast. Hitler arg på stockholmare: https://t.co/odmbUYnS21

— Magda Gad (@gad_media) March 23, 2020

Jag såg förresten uppgifter på olika håll om att ett "konstigt virus" var i farten i Italien redan i november förra året. Tänk om det var kineser som arbetade i norra Italien som tog med sig en laddning virus hem till Wuhan?

Lite panik kan väl aldrig skada?

Kalsongtjuvar

Från Sveriges Radios hemsida, Radio Kalmar:

Kalsongtjuvar gäckar Vimmerbypolisen

• Sedan årsskiftet har en våg av villainbrott sköljt över Vimmerby kommun och framförallt orten Södra vi. 
• Kalsonger, rakhyvlar och öl har varit tjuvbyten vid inbrotten.
• "Vi misstänker att de inte är särskilt långväga ifrån, vi tror inte att någon åker 20-30 mil för att stjäla kalsonger", säger lokalpolisen Håkan Karlsson.

Som varje privatspanare inser så har polisen rätt, skurken/skurkarna finns i lokalsamhället eller dess närhet. En första åtgärd kanske vore att kolla lokala trasproletärer/odågor/pundare, alltså sådana som förmodligen redan är, som man säger, "kända av polisen". Ovanligt välrakade men öldoftande ligister bör uppmanas att visa vad de har under ytterkläderna!

Kriser gör det omöjliga möjligt

Kriser kan, om de är tillräckligt svåra, vända upp och ner på väldigt mycket. Det som inte kunde göras igår är plötsligt möjligt, för att inte säga nödvändigt, idag.

Nu råkar det vara flera kriser som löper samtidigt. Kanske inte så att samhällelig kollaps hotar, men tillräckligt för att orsaka svåra samhälleliga skador och möjligen systemkollaps.

Det finns två icke etablerade tankeskolor som plötsligt inte längre står i skuggan. MMT (Modern Monetary Theory) och medborgarlön eller grundinkomst. De har antingen ignorerats, eller skrattats ut, eller förklarats helknäppa av den etablerade nationalekonomin. MMT anser att staten, om den har en egen valuta, kan skapa pengar och därmed själv direkt finansiera krispolitik. Dessutom kopplas detta ofta till en arbetsgaranti. Den som vill ha arbete skall få det. Vad medborgarlön står för är kanske klart? Man får en summa vare sig man arbetar eller inte, arbete garanteras inte, gissningsvis försvinner en del sociala skyddsnät. Jag uppfattar att MMT ligger mer åt det socialistiska hållet.

Nu förändras världsekonomin snabbt samtidigt som dess inre kriser kombineras med klimat- och hälsokriserna - samt en omvälvning i mänskligt tänkande. Det sistnämnda torde nog ofta bero av att verkligheten tvingar sig på. Ibland är detta inte konstigare än att politiker vill bli omvalda. Detta innebär att det med ens kan bli intressant för politikerna att plocka upp idéer som alldeles nyss varit oacceptabla för dem (och deras rådgivare och tjänstemän och andra intressenter) eller som de inte ens har varit medvetna om. Men med en given situation kan problemlösningen snabbt se ganska given ut.

Nu diskuteras på allvar i USA att skicka ut checkar med penningbidrag till befolkningen (eller delar av den i alla fall). Många har snabbt fått det väldigt svårt i den pågående krisen, många (om de ens har jobb) lever från lönedag till lönedag och har inga marginaler ifall de skulle drabbas av extraordinarie utgifter. Det rör många människor, men blir ingen dyr affär för staten. Enligt rapport i SvD kommer utskicket inte att påverka statsskulden. Det rör sig om nya pengar som skapas av den amerikanska centralbanken just för detta tillfälle. - Med andra ord en mini-version av MMT-systemets penningdel, kombinerad med en tillfällig medborgarlön. Arbetsgarantin saknas, men i nödfall går det väl att kolla i arkiven hur den saken sköttes under New Deal på 1930-talet. Hur mycket Trump och hans gäng vet om det är för mig oklart, men de är förmodligen helt principlösa bara de kan hålla sig kvar vid makten.

I Sverige är läget annorlunda, åtminstone delvis. Dels är det knappast brist på pengar som driver krisen i stort (fast enskilda kan ju ha det knapert). Därmed är det meningslöst att dela ut nya pengar för att få folk att konsumera igen. Det kommer de knappast att göra i alla fall, så vida man inte ger riktade bidrag till personer med dåliga inkomster som skulle kunna tänkas utmana virushotet för att springa ut och handla vad de drömt om.

Samtidigt diskuteras i flera länder åtgärder för att exempelvis kan rädda små- och ensamföretagare vars verksamhet plötsligt kör i väggen på grund av att hälsokrisen tar bort efterfrågan. Det kanske kan tas som en partiell medborgarlön/arbetsgaranti i väntan på att de kan börja arbeta normalt igen i någon förhoppningsvis inte alltför avlägsen framtid. 

Ett hinder i Sverige är att enligt regelverket får inte staten ge ut bidrag som finansieras genom att skapa nya pengar. Finansiering måste ske via upplåning. - Regler kan ändras. Visserligen är det nu billigt att låna, men det är ju billigare att skapa erforderliga pengar själv. Och agerar staten så blir bankernas strypgrepp på landets ekonomi svagare.

Hur som helst: småbitar av ekonomiska tankeskolor som tidigare varit utskrattade tränger in i politikens centrum. Kommer det att fortsätta?

Medan enskilda EU-stater tjuvhåller ...

... på sjukvårdsmateriel för sig själva finns det andra som gör på annat sätt:

L'Union fait la force -- Unity Makes Strength.
300,000 donated masks from China arrive in Belgium in an effort to help the European country fight #COVID19 https://t.co/U6bmrjfPBM pic.twitter.com/PajOZMlP5G

— China Xinhua News (@XHNews) March 16, 2020

L'Union fait la force - Eendracht maakt macht. "Enighet ger styrka" är budskapet på franska och flamländska från Kina på leveransen till Belgien. Det kan ju vara en glirning till EU-stater som har svårt att hjälpas åt, eller stora USA som väl knappt hjälper alls.

Det går ju att fnysa åt det här: bara propaganda! Och naturligtvis är det också propaganda, men där den bästa propagandan är sann. Kina verkar ha fått grepp på epidemin och hjälper nu andra länder. Det är ju sant, även om det kan finnas andra överväganden i bakgrunden.

En del länder har svårt att få tag på medicin. De är blockerade av USA och dess drängar. I detta avslöjas hur låg moralen är i "väst". Officiellt kan det larmas om hur synd det är om stackars förtryckta människor i länder X, Y, Z ... men några mediciner skall de jävlarna inte få!

Och så finns det saker man kan (lite trött) skratta åt. Brasilien ber att få tillbaka de kubanska läkarna som man körde ut när Bolsoneros gäng tog makten:

Brazil: Jair Bolsonaro's Minister of Health says Cuban doctors will be re-hired to battle the coronavirus. They got the boot back when Bolsonaro came into power on no rational basis. #COVID19 https://t.co/bT57UEZChl

— Camila (@camilateleSUR) March 16, 2020

Ändå: blommor

Läget må verka dystert, med kriser och epidemier, men det kan väl ändå vara något glädjande i att de japanska körsbärsträden har börjat blomma. Det här hittade jag vid Hornsgatan/Bysistorget i morse:

Gråvädret med regnblandad snö gjorde att blommorna inte helt kom till sin rätt, men vänta bara: solen kommer åter!

Virusets upphov, elektroniska pengar, sd:s framtid

Kan detta vara den nuvarande epidemins upphov - ishockeyspelaren Hans "virus" Lindberg? Kanske ett tips till smittskyddskämparna att följa upp!

***

Om vi blir lite allvarligare så har det som alltid händer vid kriser som drabbar stora bolag och stora intressen verkligen hänt: den nyss så föraktade staten belägras med krav på att gripa in och rädda de nyss så karska bolagshövdingarna. Fanns det inte medel för att underhålla den offentliga sektorn och stödja fattigt folk igår, så finns det plötsligt idag.

Men hur kan det finnas pengar? Ännu så resonerar många som om vi hade guldmyntfoten kvar, alltså att det verkligen finns en fast summa pengar i landet. Eller åtminstone att staten är som ett hushåll som har en viss inkomst som måste balansera utgifterna. Så är det inte. Vid det här laget borde de flesta veta att bankerna kan trolla fram "pengar" efter behov. Birger Schlaug nämnde det nyligen i en bloggpost, och den fick mig att gå vidare till Riksbankens hemsida.Några intressanta saker kan noteras:

När vi pratar om pengar i dag tänker nog många på en sedel i någon valuta. Men i dagens digitala samhälle utgör kontanter en väldigt liten del av den totala mängden pengar, bara cirka 2 procent. Den allra största delen är elektronisk. ...[Då glömmer vi tugget om att "få mer pengar i plånboken" - dina kort är lika stora/små som tidigare, däremot händer något på ditt konto.]

När det gäller elektroniska pengar är det inte bara Riksbanken som skapar nya pengar i Sverige. [Alltså: Riksbanken skapar nya pengar elektroniskt.]

[Vi upprepar så ingen missar det:] Centralbankspengar är pengar skapade av Riksbanken ... .  

Centralbankspengar är svenska kronor utgivna av Riksbanken. [Notera: svenska kronor, våra egna pengar. Hade euron införts här hade vi inte kunnat använda den möjligheten.]

Alltså: om det uppstår en kris, och resurser ligger oanvända trots att de eventuellt är användbara, är pengar inte ett hinder för staten om den önskar hjälpa till. Riksbanken kan göra vad de nu gör (skriva lite på en dator kanske), och vips - där finns pengar på ett konto, pengar tas ut från kontot och hjulen kan börja snurra igen. - Lite knepigare är det väl i verkligheten, men ungefär så bör det fungera.

Och därför känns också det här lite fånigt, ett onödigt självberöm:

STORT KRISPAKET FÖR SVENSKA JOBB OCH FÖRETAG (300 mdr)

”Många undrar säkert om vi har råd med det här. Ja. Det är för tider som dessa som regeringen har sparat i ladorna. Sverige har de ekonomiska muskler som krävs.”https://t.co/SOM1UEZ3GZ pic.twitter.com/CSuFUA8B6Y

— Annika Strandhäll (@strandhall) March 16, 2020

Varför onödigt? Kanske till och med skadligt? Ni har "sparat i ladorna" så att exempelvis stora delar av den nödvändiga krisberedskapen (säg: civilförsvaret) sopats bort. Nödvändiga investeringar för gemensam trygghet har inte gjorts. Nu kan Riksbanken ändå fixa fram några elektroniska miljarder ifall ni hittar något behjärtansvärt ändamål.

***

Nu över till något annat, som man brukar säga.De här bilderna av sd-ballonger tog jag vid ett sd-möte på Långholmen i Stockholm för några år sedan. En stolt uppblåst, den andra mer slokande. Och jag undrar om inte sd har kommit in i det senare stadiet nu. Inte kommer partiet att säcka ihop och försvinna som en del tror, men framtiden ser tristare ut. Det handlar om administrativ duglighet. Det nuvarande styret kan verka uselt, men när det gäller kan man plocka fram talanger för att sköta svåra frågor. Eller annorlunda: vara regeringsduglig. Jag undrar om sd verkligen har den förmågan, inte ens tillsammans med de andra konservativa.

Kanske just Åkessons & Co gir in till kd och m för att försöka bilda ett konservativt block var det stora strategiska misstaget. Det förstärkte sd:s borgerliga profil. Kortsiktigt gjorde det väl inte så mycket, men när den stora tillväxten i partiets anhängarskaror kommer från socialdemokraterna i LO kan det betyda problem framöver. Visst finns det knegare som gladeligen skjuter sig i foten och röstar på arbetarfiender, men flertalet borde reagera på en politik som är direkt negativ på ett personligt plan. Eller åtminstone notera vilka som verkar kunna bemästra en knepig situation som handlar om lite mer än bara migranter.

När det behövs hjälp ...

Det var ju en ruskig ebola-epidemi i Västafrika för några år sedan. Kuba skickade läkare som hjälp (vilket ju låter rätt rimligt när det är en sjukdom som härjar). USA skickade militärer.

Som den alerte läsaren kanske känner till pågår just nu en stor internationell epidemi, en pandemi, och läget är rätt tryckt på sina håll. Mängder av människor är sjuka, resurserna ansträngs och kanske inte ens räcker till. Då är det bra om någon vill hoppa in och hjälpa till. En aktuellt fall är Italien, där hela landet satts i karantän.

Varför har just Italien drabbats? Jag har sett uppgifter om att mängder av kineser arbetar i Italien, bland annat i landet berömda läderindustri. Fråga mig inte om arbetsvillkor, om en del är där illegalt, etc., men man kan ju fundera ... hur som helst kan vi ha förklaringen där till att just norra Italien tidigt blev ett centrum för smittan. Men då borde det ligga mängder av kineser på italienska sjukhus, och jag vet inte om det stämmer.

Men, som sagt, när det behövs hjälp så kan det finnas hjälpare. Pål Steigan skriver på sin blogg att Kina och Kuba gripit in och skickat hjälp till Italien. Steigan sitter för övrigt själv fast i Italien, i den etruskiska staden Tolfa, på grund av den landsomfattande karantänen.

Steigan skriver:

Italia er det landet utenfor Kina som har flest påviste tilfeller av koronaviruset Covid19, og landet er stengt som under en militær unntakstilstand. Men Italia får håndslag fra Kina og Cuba mens landets angivelige allierte har lite å vise for seg.
Andre EU-land klamrer seg fast til maskene sine – og deler ikke med noen. Italia har et akutt behov for masker. Så Beijing sendte et Air China-fly til Italia med 2.300 store kasser fulle av masker.

På papperet har man citerat den gamle romaren Seneca: "Vi är vågor i samma hav, blad på samma träd, blommor på samma äng." När jag tittar närmare ser jag att det hela är undertecknat Xiaomi vilket verkar extra sympatiskt. Nyligen måste jag byta telefon eftersom den gamla inte längre var i form, och då köpte jag just en Xiaomi (den har så bra kameror att den egentligen är mer kamera än telefon för mig). - Åter till Pål:

Kina sendte også en omfattende humanitær sending til Iran med 8 fly fra MAHAN AIR – et flyselskap som er under de meget strenge sanksjoner fra USAs side. USAs sanksjoner mot medisinsk utstyr er de facto å drepe mennesker – noe som øker antallet Covid-19 dødsfall i Iran.

"Vi är samman med er - heja Italien!" står det på kartongerna med hjälpmaterial. Forza Italia hette ju den gamle skumraskpolitikern Berlusconis parti, men här handlar det om hederligare saker. Åter till Pål:

Også Cuba sender solidarisk støtte til Italia. Landet har sendt pakker med Interferon Alpha 2B, som er et legemiddel som etter erfaringene virker mot koronaviruset. Både Cuba og Kina har sendt leger og annet medisinsk personell til Italia for å hjelpe landet gjennom koronakrisa. 

Ja, som ordspråket lyder: I nöden prövas vännen!

I slutet av artikeln nämns också en ny folkrörelse i Italien: när människorna nu är mer eller mindre instängda i sina hem kan man åtminstone gå ut på balkongen (om man har en sådan) och leverera lite musik - kanske tillsammans med grannen eller någon i huset på andra sidan gatan. Eftersom det är italienare i farten kan det nog bli en del bel canto. Jag såg någon film om det, men hittar inte igen den.

Inte vilket lager som helst

Citerat från SvD idag, angående arbetet för att anskaffa sjukvårdsmaterial till den pågående epidemin:

Sedan flera år finns inte längre några beredskapslager inom sjukvården. Materialet beställs vartefter det går åt, ungefär som vilket industrilager som helst.

Men det är ju bara det att sjukvården inte är vilket industrilager som helst. Liv och hälsa är knappast i fara om Volvo får brist på några underdetaljer från extern leverantör och därmed måste dra ner på den egna monteringen av bilar. Men sjukvården ...

Det är ett elände att industrins JIT-(Just in Time)filosofi dras in i samhällsviktiga områden utan någon eftertanke annat än att det skall vara billigt (skattesänkningar!). Varför skall vård-skola-omsorg vara lekstuga för politiker som nödvändigtvis måste strömlinjeforma organisationer som måste ha breda marginaler ifall kriser inträffar? Det som man verkar spara genom att skära ner överallt riskerar att komma tillbaka som en stor dyr fet nota vid ett annat tillfälle.

"Skalka luckorna, kan bli värre än finanskrisen!"

Jag har snabböversatt en artikel från Pål Steigans blogg: Oljekollaps og aksjekrakk – skalk lukene, dette kan bli verre enn finanskrisa

Jag har själv skrivit om kriser tidigare på bloggen, och bland annat gjort en sammanfattning av några olika tänkbara typer här. För mig är det klart att om ett antal kriser bryter ut samtidigt kan de bli systemkritiska, så allvarliga att systemet riskerar att bryta samman.

Ordet till Pål [men vid några tillfällen går jag in med egna kommentarer mellan sådana här parenteser]:

Panik på finansmarknaderna: ”Investerarna vill bort. Himlen rasar in. Fly medan du kan.” Detta skriver Dagens Næringsliv. Oljepriset föll med 15 dollar, över 30 procent. Den japanska Nikkei-börsen föll med 5,7%, Hongkong-börsen med 4,3%. Den norska kronan har sin svagaste notering någonsin mot dollar och euro. Inte sedan början av 1930-talet är kombinationen pris och pessimism varit som den är nu. Priskollapsen har just börjat, säger analytikern Bob McNally vid Rapidean Energy Group till Financial Times.


Systemkris, inte coronavirus


Det ligger nära till hands att lägga skulden på coronaviruset för denna plötsliga stagnation. Och det är klart att när världens fabrik, Kina, har stoppat många av sina produktionsföretag och satt över 50 miljoner människor i karantän, så får det globala återverkningar. För Italiens vidkommande är också situationen dramatisk. En fjärdedel av landet är i karantän, och landets ekonomiska centrum, Milano, ligger mitt i karantänzonen. Samtidigt stoppar den oerhört viktiga turistindustrin upp. Borta är köerna framför Colosseum och Vatikanmuseet, och barer och restauranger är folktomma.


Men ändå är det inte där orsakerna ligger. Det är en annan slags virus som nu hotar att sända världsekonomin rätt ner i depression.


Finanskrisen löstes aldrig, problemen sköts bara framåt


Finanskrisen 2008 var den största kraschen i nyare tid. Den var knuten till ett extremt missförhållande mellan en uppblåst finansmarknad och aktiemarknad, och det som kan kallas den reella ekonomin. Högkonjunkturen fram till 2007 finansierades av lån och ännu mer lån.

De som drev denna spekulationsbubbla var inga andra än de stora finansinstitutionerna, och då kraschen kom sökte de skydd av The Fed [Federal Reserve Bank USA], och lät skattebetalarna ta notan. The Fed införde ”kvantitativa lättnader” [quantitative easing] som inte är något annat än vår tids penningtryckande. Finanskapitalet använde situationen till att konsolidera sig. Antalet banker i USA reducerades drastiskt, och de finansgiganter som hade börjat hela föreställningen kom ut på topp som mäktigare än förr. Men det löste inget av de grundläggande problemen. Burken sparkades bara längre ner för gatan, som man säger. Skulden bara ökade:

 [På tal om skulder så skriver Svenska Dagbladet idag 9 mars: "Trots högkonjunktur och nollränta är svenskarnas samlade konsumtionsskuld större än på länge. Minst 244 miljarder kronor enligt Finansinspektionen - motsvarande 30 000 kronor per vuxen svensk."]


I en serie artiklar på steigan.no har Tollef Hovig diskuterat problemen i dagens kapitalism. Han skriver bland annat:

Den verkligt stora förändringen i vår tid är ökningen av vinster som kommer från underhållning, statusvaror, turism, spel och den sorts verksamhet där människor bara flyttar pengar mellan sig. Denna typ av varor som inte är nödvändighetsvaror, utan är varu- och tjänsteformer som växer när behovet av nödvändighetsvaror är täckt, utgör en stadigt större del av höginkomstländernas BNP. Vinsterna från denna sorts varor orsakar liten eller ingen ekonomisk tillväxt i samhället.

[Man kanske kan uttrycka det så att företagsvinsterna vad det gäller att producera nödvändighetsvarorna inte uppfyller företagens vinstkrav. Därför minskar investeringarna där, och görs i stället på områden där företagsvinsterna kan bli mycket högre men där samhällsvinsten inte är särskilt stor.]

För att motverka stagnationen har centralbankerna sänkt räntorna till något nära noll. I en analys av det märkliga finansåret 2019 skriver Hovig:

En anmärkningsvärd händelse som skedde under året var att över 30% av världens omsatta statsobligationer gav negativ avkastning. Något kanske ännu mer anmärkningsvärt var att först i mars auktionerade Tyskland bort statsobligationer med 10 års löptid för 2,4 miljarder euro till en negativ ränta på 0,05%, något som upprepades i augusti då Tyskland auktionerade bort statsobligationer med 30 års löptid för 2 miljarder euro med en negativ ränta på 0,11%. De som köpte dessa statsobligationer måste alltså, allt annat oförändrat, betala den tyska staten för att få låna den pengar.

Sammantaget var finansåret 2019 det året när den delen av finansräntan som utgörs av statsobligationer föll under 0%. [Det kan ses som märkligt, men i oroliga tider kan staten vara ett säkert ställe att placera överskott från näringslivet. En stat går ju sällan i konkurs, och då kan det ur finansbolagets synvinkel vara rimligt att betala en slant för att staten tar hand om ens pengar ett tag.]

Läs Tollef Hovigs artiklar här.

Det är bara en tidsfråga hur länge man kan öka skulden innan bubblan spricker. Och nu ser den ut att ha spruckit.


Oljekrigen


Oljeprisets fall har dessutom mycket att göra med stormaktskonflikterna. USA har velat knäcka Rysslands ekonomi genom sanktioner mot Rysslands olje- och gasexport, så som Nord Stream 2. Genom en massiv satsning på fracking har USA på kort sikt gjort sig relativt oavhängig av import, och kan använda den positionen till att påtvinga Europa sin frackinggas.


Sedan dollarkrisen 1973 har Saudiarabien varit garanten för en dollarbaserad oljemarknad, och oljediktaturen spelar fortsatt en sådan roll. Men nu vill inte Ryssland vara med i leken längre. Bloomberg skriver att Ryssland har dumpat [saudiske] kronprinsen MBS [Mohammed bin Salman] och börjat krig mot USA:s frackingindustri.


För att säga det mindre dramatiskt: Ryssland nekar att vara med på att dämpa sin produktion för att hålla oljepriset uppe. Det skulle bara USA:s frackingindustri tjäna på. Då förhandlingarna i OPEC+, det vill säga mellan OPEC och Ryssland, bröt samman, föll oljepriserna genast med 10%. Sedan fortsatte fallet.

[Detta ser ut som om Ryssland börjat en motoffensiv i det ekonomiska kriget efter att ha varit på defensiven under 2010-talet. Med en hyfsad inhemsk ekonomi och en rejäl guldreserv i ryggen kan man uppträda mer offensivt och använda "marknaden" för att slå mot USA och Saudi. Men vad det gäller Saudi kan man inte vara helt säker på vad Ryssland vill: kanske slå i ena stunden, och räcka ut en hjälpande hand i den andra. Kampen handlar nog i mycket om Europa: skall européerna köpa dyr gas och olja från USA, eller billig från Ryssland?]


Ryssland bestämde sig för att offra OPEC+ för att hindra frackarna och straffa USA för sanktionerna. Analytikerna spår det värsta året för oljesektorn sedan finanskrisen. Och betänk: frackingindustrin har aldrig gått med överskott, den är rent lånebaserad.


För Norge kommer detta att få betydande konsekvenser. Vi kommer att straffas för att vi inte har använt oljeinkomsterna för att utveckla annan industri och näringsliv. Och vi kommer att straffas för att vi håller oss med politiker som har gjort det till sitt kall att dela ut norska skattemiljarder till finanskapitalet, tvivelaktiga biståndsprojekt, terrorister i Syrien, Clinton-stiftelsen och vad det kan vara, i stället för att säkra näringsliv, arbetsliv och produktion hemma.

[Svenska motsvarigheter till norska oljan är malm och skog. Jag antar att svenska politiker har förskingrat en del av de inkomsterna också, och i stort inte skött den svenska industripolitiken så bra.]

Perfekt storm

Detta gör att vi står inför något som mer och mer liknar en perfekt storm, där alla de negativa faktorerna i världsekonomin slår sig samman för att skapa en megastorm. Och i denna bild spelar givetvis coronaepidemin en roll, inte som orsak men som bidragande faktor. Och den kommer också att utnyttjas, eftersom den ger myndigheterna möjligheter till att införa nära nog vilka åtgärder som helst som önskas. De kan förbjuda vad som helst. De kan stänga regioner och hela länder. Ekonomin går i botten och skulden läggs på viruset. [Så är det nog, trots allt som doktor Marx har lärt oss.]

Kamp för/mot karikatyrer

Länge har Joseph Schumpeters A History of Economic Analysis stått oläst i hyllan. Men nu skall den bli läst tänker jag, trots att den är dels väldigt tjock, dels tryckt med blandade små och ofta väldigt små bokstäver! Hundra sidor ungefär har jag hunnit, så då är det bara dryga tusentalet kvar. Men skam den som ger sig! - Nå, förutom ekonomi så gör Joseph utflykter i historia, sociologi och lärdoms- och vetenskapshistoria. När han behandlar de heta striderna mellan medeltida skolastiker kommer följande observation som väl är giltig för alla tider - även vår (min översättning):

Det är så sant i vetenskapen som på annat håll, att vi kämpar inte för eller emot människor och ting som de är, utan för eller mot de karikatyrer vi gör av dem.

Numera kallas det väl ibland för att "angripa halmgubbar".

Säkerhetskorridor i Idlib - nog inte vad Erdogan vill ha

De två blå strecken på kartan över Idlib i Syrien visar utsträckningen av den säkerhetskorridor som Ryssland och Turkiet kommit överens om (gissningsvis: som Putin tvingat en mycket motvillig Erdogan att acceptera). Villkoren citeras enligt Moon of Alabama som dessa:

1- Cease all military actions along the line of contact in the Idlib de-escalation area starting 00:01 on March 6, 2020
2- A security corridor will be established 6 km deep to the north and the south from highway M4, Specific parameters of the functioning of the security corridor will be agreed between the Defense Ministries of the Turkish Republic and the Russian Federation within 7 days.
3- On March 15, 2020 joint Turkish-Russian patrolling will begin along highway M4 from the settlement oo Trumba (2 km to the west of Saraqib) to the settlement of Ain-Al-Hayr.

Grönt på kartan är områden som jihadisterna kontrollerar, ljusrött regeringskontrollade områden, vitt Turkiet. Syriens långsiktiga mål är att återerövra hela jihadist-zonen. Turkiet, som stött jihadisterna och skulle vilja kapa åt sig bitar av Syrien för egen del, vill stoppa och återta områden som syrierna befriat. Nu har detta gått åt h-e för Erdogan.

En bit utanför kartan till höger ligger Aleppo, Syriens industriella huvudstad. Därifrån går två viktiga huvudvägar. M5 går söderut mot Damaskus, det är det tunna lila strecket på bildens högerkant. Hela den vägen har befriats efter de senaste syriska offensiverna. M4  är mitt emellan de två blå strecken, och den vägen går från Aleppo och ner till Medelhavet. När turkarna får åka fram och åter på M4 med ryska överrockar är det knappast någon seger. I alla fall inte för Erdogan.

Moon of Alabama tror att vapenvilan blir kortvarig. Det låter rimligt. Jihadisterna i Idlib tappar alltmer mark. Hur kan de på sikt hålla området söder om säkerhetskorridoren exempelvis? Antingen får de försöka smita över gränsen till Turkiet för vidare resa någon annan stans, eller utkämpa en desperat slutstrid som ändå bara kan sluta på ett sätt. Och Erdogan kan nog börja oroa sig för sin politiska framtid igen. Han har inte många vänner kvar. Det är självförvållat.

Jämförelse

Enligt SvD idag så säger chefen för FN:s Världsmatprogram, David Beasly, följande:

Mellan 17 000 och 18 000 människor dog av hunger i går. Samtidigt dog i USA en person av coronaviruset och 22 människor av vanliga influensan. ... Hela världen är fixerad vid coronaviruset. Vi behöver mer balans i rapporteringen kring viruset.

Bibel-torka?

Att avindustrialiseringen av gamla industriländer, och flytt av produktionen till nya industriländer, orsakar en del problem är ju känt. En sak som kanske inte har nämnts så mycket på senare tid, men som är viktig, är att när produktion flyttas, så kan även andra saker flyttas - nämligen forskning och utveckling (F&U), alltså aktiviteter som ligger före fabriksaktiviteterna. Generellt är det nog så att F&U mår bäst om det kan bedrivas i närheten av och i samråd med dem som skall tillverka produkterna. Det byggs nya kunskapsbaser i nya industriländer, och den kunskapen kommer så småningom bli stark nog för att tävla internationellt.

Men ibland blir problemen nästan komiska. Jag fick för en tid sedan syn på det här klagomålet: Det avindustrialiserade USA kan inte längre trycka biblar åt sig själv. USA måste importera från Kina, eftersom kinesernas kvalitet är alldeles utmärkt. Fast nu blir det ju lite jobbigt, med tullar och handelskrig och sådant. De bibeltörstande massorna får inte sina böcker som förr. Illa. Artikeln jag hänvisar till ger fler exempel från andra branscher. 

Den förundrade iakttagaren frågar sig måhända var alla de gamla biblar som väl kan antas finnas i det tok-kristna USA har tagit vägen. Måste det till nya hela tiden? Slänger folk sin gamla bibel när de läst den, och sen kommer på att det vore kul med en ny?

En lite allvarligare fundering: om vi går efter Marshall McLuhans historieskrivning var tryckeri à la Gutenberg det första exemplet på industriell serieproduktion. Om inte USA:s tryckerier klarar konkurrensen från Kina i den mest klassiska industriella produktionen tyder det på att landet verkligen är på väg utför.

Ersättningen för äldre typer av serieproduktion (om vi fortfarande följer McLuhans funderingar) ligger i flexibel datorstyrd och specialinriktad produktion. Men det verkar som Kina redan håller på att gå om där, med robotar och AI, så utsikterna för USA ser fortfarande rätt dåliga ut. USAmerikanerna får väl sätta sig och tumma biblarna och kanske hitta något tröstens ord.