Visar inlägg med etikett hälsovård. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hälsovård. Visa alla inlägg

måndag 2 mars 2020

Jämförelse





Enligt SvD idag så säger chefen för FN:s Världsmatprogram, David Beasly, följande:

Mellan 17 000 och 18 000 människor dog av hunger i går. Samtidigt dog i USA en person av coronaviruset och 22 människor av vanliga influensan. ... Hela världen är fixerad vid coronaviruset. Vi behöver mer balans i rapporteringen kring viruset.

tisdag 31 december 2019

Funderingar inför det nya året. Antibiotika

Jag tror att jag någon gång tidigare på bloggen har haft uppe problem med anskaffning av mediciner, och att vi borde ha lokal tillverkning för att inte bli beroende av ett opålitligt utland. Nu är frågan uppe igen, och häromdagen hade Sveriges Radio ett reportage. Det handlar om antibiotika, och en Otto Cars (släkt med gamle Hadar C.?) berättar:

När det gäller tillgången till antibiotika så har en kraftig priskonkurrens lett till att de aktiva substanserna bara tillverkas på några få platser i världen och ett produktionsfel kan då få stor effekt på tillgången i världen.

För några år sedan blev det global brist på en sorts antibiotika som är viktigt på sjukhus för behandling av svåra urinvägsinfektioner, bukinfektioner och lunginflammationer.

Det visade sig bero på att de flesta tillverkare köpte den aktiva substansen från samma fabrik i Kina som börjat brinna i samband med en explosion.

– Det är ju en väldigt bräcklig situation. Vi vet inte säkert var råvaran produceras för det är hemligstämplad information så vi kan inte se riktigt heller från ett politiskt perspektiv hur sårbar situationen är. 
Jaha, det här är ju problem som är kända sedan tidigare, bland annat när just-in-time-tillverkning diskuteras, och naturligtvis när 'marknaden' är inblandad i saker som den inte borde tillåtas att peta alltför mycket i.

En fabrik som tillverkar en nyckelkomponent slås ut. Och där står ett antal andra tillverkare och kan inte producera slutprodukten (medicinen) därför att de inte får den där nyckelkomponenten. Just det som varnats för: har du en väldigt snäv tidplan för leveranser till din tillverkning, grejerna måste vara vid din godsmottagning på torsdag 15.00 för att vara ute i produktionen 16.00, men ingen lastbil kommer 15.00 eftersom den kört av vägen och totalkraschat ...  ja, då är det bildligt och bokstavligt kört!

"Kraftig priskonkurrens" har gjort att andra producenter har blivit för dyra och slagits ut, så det blir svårt att lägga om beställningarna på nyckelkomponenten till någon fabrik som inte brunnit ner. Det kan väl vara acceptabelt om det gäller tillverkning av plastprylar utan större betydelse, men knappast när vi talar om allvarliga hälsoproblem.

Med andra ord borde det vara ett prio-ärende för ansvariga här i landet att få tillverkningen närmare, och helst inom, landets gränser. Nytt år börjar, sätt det här högt på prio-listan!

GOTT NYTT ÅR!




måndag 2 juli 2012

Lite SD-funderingar

Jag ägnade en stund åt Sverigedemokraterna idag. Partiordförande Åkesson har skrivit en debattartikel i Svenskan om polisens påstådda ineffektivitet. Han tyckte att en del uppgifter som polisen gör idag lika gärna kan överföras på andra.

Jag plågade mig igenom kommentarerna. Det var rätt många, men bara en (1) som insåg att Åkesson egentligen är ute efter att återställa läget i polisen till hur det var i början av 1990-talet. Det som hände då var ju den stora bankkrisen som drog med sig enorma 'besparingar', vilket gjorde att mängder av människor som arbetade med administration inom polisen förlorade jobbet. De skulle ersättas av vanliga poliser i stället, vilket naturligtvis gjorde att kontorsarbetande poliser fick mindre tid till att vara ute på fältet och jaga brottslingar. Vill Åkesson vidga perspektivet kan han ju lägga fram liknande förslag angående sjukvården för där hände samma sak: när det skulle sparas var det folk i botten av organisationen som åkte ut (biträden, undersköterskor, städare och liknande) vilket gjorde att andra fick ta över eller att uppgifterna inte gjordes allt. Städning exempelvis lär ha blivit klart sämre, vilket verkligen inte är bra när det gäller sjukhus.

Några kommentatorer verkade inte fatta att en sådan här omfördelning, eller om vi kallar det återställare, är ekonomiskt vettig. På modern svenska heter det väl inte längre att man 'får valuta för pengarna', utan det heter 'more bang for the bucks'. Det är dock samma sak: om poliser gör polisjobb och läkare gör läkarjobb så blir det mera bangar för bucksen än om de också skall göra en massa andra saker som andra kan göra bättre. Det blir effektivare, mer ekonomiskt (förhoppningsvis).




Jag kollade en film med Åkessons tal i Visby. Som jag uppfattade det är det någon sorts nytt samhällskontrakt han är ute efter, fast han tycker att det är svårt att uppnå i dagens splittrade samhälle. Han tycker att det skall vara ett varmt och trevligt och inkluderande folkhem. Det lät ungefär som Per-Albin Hansson 1928. När han yppade sitt motstånd mot att bli 'integrerad' så var det i de andra partiernas kalla och otrevliga samhälle. Ett problem därvidlag är de otrevliga pustar som kommer upp ur SD:s bottenregioner till och från. Det känns inte som om alla vill vara varma och inkluderande, det är snarare aggressivt och hatiskt, hånfullt och nedvärderande. Och det har jag svårt med. Det är nog ingen tillfällighet att en del individer med den mentaliteten dras till SD. Men vi får se vart det leder med ny-folkhemmet. Jag tycker tanken är reaktionär och ogenomförbar.


I en del av talet ville Åkesson framhålla konservativa värden, och exemplifierade med att det gått tokigt med 'den arabiska våren'. Det kanske inte var så bra att bara riva ner de gamla regimerna om resultatet blir att islamister tar över. I ett annat avsnitt talade han om visioner (fast där har jag glömt vad det handlade om). Det kan möjligen finnas en motsättning mellan konservatism och visioner, i alla fall om visionerna förutsätter att man ändrar på fundamentala saker i samhället.


Fast jag undrar hur mycket kapacitet till förändring SD har. Det kan vara så att vi har några årtionden av utomordentligt kraftfulla förändringar framför oss, som bland annat kräver en ekonomisk hantering som går långt utöver vad socialdemokratiska folkhemsbyggare tänkte sig för ett par generationer sedan, men det är ju ungefär på femtiotalet som SD verkar ligga. Och med den inställningen undrar jag hur beredd man är för nya steg i datorrevolutionen samt peak-nästan-allting på global nivå? Ett jobbskatteavdrag till vill man ha, och det begriper jag inte vad det skall vara bra för, även om de fixar till en bättre fördelningsprofil i sitt förslag än vad Alliansen föreslår. 


Hur som helst, även om det finns en del åsikter och individer i SD-fållan som känns väldigt otrevliga så anser jag att utgångsläget bör vara respekt, och att skällsord och hot inte är lämpliga även om sakkritiken kan vara sträng. Och det verkar löjligt att avvisa förslag bara av det skälet att de kommer från SD. Man kan diskutera och värdera fakta, man kan presentera visioner. Med tanke på att just fakta har svårt att slå igenom, SD har nog lättare att tillgripa borgerligt känslopjunkande än hårddata, kanske vänsterns stora uppgift blir att lägga fram visionen som slår allt annat. Jag tycker det är bra att SD lägger fram idéer som kan diskuteras, det skärper det egna tänkandet och man får fundera på vad man själv vill. Det är väl så det som högtidligt kallas 'det demokratiska samtalet' skall föras? Men vem skall göra det? Löfven? - hahaha ....

tisdag 19 juni 2012

Grekland och bakterierna

Birger Schlaugs blogg är ofta läsvärd. Som idag, när han är inne på Grekland och bland annat hur krisen slår mot sjukvården, och hur bakterier som är motståndskraftiga mot mediciner kan breda ut sig. Att Grekland via krisen och nedskärningarna, som ju slår ännu hårdare mot en redan tveksam sjukvård, kan utvecklas till en sjukdomshärd av värsta klass är inget som de höga herrarna i EU verkar bekymra sig så mycket om. Men det borde man göra. Man behöver ju inte vara super-ekonom för att räkna ut att epidemier kostar. Med sämre sjukvård och slarvig hantering av infektioner och mediciner tar man risker för framtiden. Men det kanske är så att en inkomst idag värderas som viktigare än en utgift i morgon, även om utgiften kan sudda ut inkomsten med råge!

Det slog mig just: vem vill åka som turist till ett land där resistenta bakterier blir allt vanligare? Det finns ju inga garantier för att man inte på något sätt skall komma i kontakt med någon som bär omkring på detta otyg!

Det finns några intressanta saker bland kommentarerna till Schlaugs inlägg också, bland annat en som skriver om Astra Zeneca:
...ett företag med en vinst i storleksordning med Sveriges hela statsbudget för vård o omsorg vågar/kan inte längre låsa upp pengar på forskning pga av det ekonomiska systemets orimliga krav. Utan det ska göras av småföretag som till stor del lever på lån o riskkapital. Och nu ropas det på att staten ska komma till hjälp för denna lukrativa bransch oxå när det börjar blåsa lite.
Både Pharmacia o Astra byggdes upp under ett betydligt mindre liberalt statskick och monteras nu ner när marknadskrafterna tar tag i uppgiften.
Minner lite om vad jag skrivit tidigare, nämligen att staten borde (och i viss mån nu faktiskt gör) hoppa in och se till att de avskedade läkemedelsforskarna i Södertälje borde stoppas in i en ny organisation och göra nytta per omgående!

torsdag 5 april 2012

Friska är inte intressanta

Ett tillägg med viss reservation till tidigare inlägg om den stora satsningen på medicinsk forskning: som smartare personer än jag har påpekat så är läkemedelsindustrins stora intresse inte att folk är friska - för då behöver de ju inte medicin! Däremot är det alldeles utmärkt om man kan hitta krämpor som gör att folk skall ägna sig åt livslång medicinering, för det tjänar man kulor på! Friska personer är alltså inte intressanta för läkemedelsindustrin förrän man på något sätt kan övertala dem att de är sjuka i alla fall. Och problem i livet som botas utan medicin är värdelösa för industrin om den inte kan övertala folk om att naturlig trötthet, depression, tankspriddhet, oro, sorg, eller vad som helst, kan botas med lämpliga piller (helst hela livet ut!). Därmed är det, vid närmre eftertanke, inte helt positivt med det nya stora forskningsinstitutet och de intressen som det företräder.

onsdag 2 mars 2011

Svart hingst är bäst!

Jag har tidigare (här och här) till en säkert tacksam menighet meddelat en del enkla medicinska tips som kan vara nyttiga i ekonomiskt ansträngda tider. Här kommer ytterligare ett. Om någon skulle tvivla på dess tyngd vill jag meddela källan. Detta kommer från:
Kungl. Sundhets Commissionens Underrättelse, huruledes hwarjehanda denna tidens gångbara hetzige siukdomar kunna förekommas, och igenom tienlige läkedomar, medelst Guds nådige hielp botas. Stockholm den 5. April 1740.
Inga vanliga kvacksalvare, utan en rejäl kunglig kommission! Vad de är ute efter är botemedel mot febersjukdomar såsom lunginflammation, och vad jag förstår vill man sänka febern genom att öka svettningen. Jag utgår från att följande recept lästes från predikstolarna i alla Sveriges kyrkor, det var på det sättet myndigheterna fick ut sitt budskap till folket på den tiden.
Swetten at befordra och underhålla, hwarigenom hettan mycket minskas, är ganska tienligit at taga 15, 20 till 30 eller mer stycken af Får­träck, dem i litet watn förwälla, och Saften deraf utprässa, hwilket til ett halft eller helt Skiedblad kan intagas med litet warmt Swagdricka eller öhlost wassla, eller och igenom ett kläde emellan ett par Trätallrikar prässa ut saften af nyss fäld Häste-dynga (i synnerhet hålles den för bäst, som kommer af en swart Hingst) hwaraf 2 till 3 skiedblad uppblandad med wassla eller Hafre-suppa på en gång intages.
Detta är väl glasklart: man kokar och pressar saften ur fårskit och dricker tillsammans med svagdricka (kanske går lika bra med julmust eller liknande?) eller ölost som består av kokt mjölk blandad med öl eller svagdricka. Eller också kan man pressa hästdynga och göra ungefär samma sak. Enda frågan är väl varför spillning från en svart hingst skall vara bäst. Men med tanke på hästexplosionen i Sverige de senare åren bör tillgången på den här ingrediensen i medicin vara rätt god, även om de flesta kusar är bruna. Vem skulle väl inte svettas om man får i sig pressad får- eller hästskit?

Är det något att skoja om egentligen? Folk dog ju som flugor av bland annat lunginflammation på den tiden. Var man sjuk var det bäst att hålla sig från läkare, testa någon huskur och hoppas att det gick bra. Det kanske är lite bättre med det nuförtiden?

onsdag 27 augusti 2008

… under tiden i Colombia och annorstädes

Den här artikeln ger en del siffror som inte är så roliga. Dessutom kastar de ett egendomligt ljus på personer som klagar över förhållandena på Cuba eller i Venezuela, men inte har ett knyst att säga om Colombia. Alltså:


Sedan år 2000 har USA öst in över 4 miljarder dollar i militärhjälp till Colombia. Det har givit resultat: Enligt den Colombianska juristkommissionen finns det trovärdiga anklagelser om att den colombianska militären mördade 329 civila år 2007 jämfört med 223 personer år 2006.
Antalet av militären mördade civila sedan president Uríbe tillträdde år 2002 uppges vara 997.
Inget annat land på västra halvklotet har politiskt våld på den nivån. Vad som gör saken ännu märkligare är att nästan hälften av dessa mord har begåtts av förband som uppges uppfylla krav på mänskliga rättigheter. (Obs: det skrivs här uttryckligen om våld mot civila, inte strider mot gerillarörelserna.)


Fackliga organisationer har drabbats hårt. 39 fackledare mördades 2007. Hittills i år uppgår antalet till 38. Sedan 1986 uppges 2597 fackföreningsmedlemmar har mördats.


Artikeln säger inget om internflyktingar, men det finns en förskräcklig massa sådana i Colombia också.


För att återknyta till inledningen: ett egendomligt ljus faller över klagokören som inte ser detta.


----

Några siffror: WHO har statistik för barnadödligheten (per tusen födslar) för åren 1990, 2000 och 2006 för många länder. Jag har valt några av intresse. Venezuela: 27, 21, 18.

För Colombia: 26, 20, 17

De två länderna ligger alltså ganska lika till och har haft samma förbättringstakt fram till för ett par år sedan. Det skall bli intressant att se vad reformerna inom venezuelas hälsovård får för betydelse när statistik för 2007 och 2008 kommer, och vad som kan hända när freden någon gång bryter ut i Colombia. Båda länderna har ju enorma rikedomar att utnyttja för att bygga välfärd för de många. På de flesta håll i världen minskar barnadödligheten, men i Ekvatorialguinea ökade den mellan 1990 och 2006 från 103 till 124! Men där har man väl en regim som sitter på en massa olja och som inte bråkar om nationalisering och liknande.

För Cuba gäller: 11, 6, 5.

Och USA: 10, 7, 7.

Och det är ju där som skon klämmer kan man gissa: USA har sämre siffror och en regering som inte är intresserad av att göra något åt saken. Osmakliga liberaler larmar om att det här är ingenting att bry sig om, hälsovård är bara strunt! Men att öppet tala om vad ett regimskifte enligt deras önskan på Cuba skulle innebära för hälsovården, det kniper de käft om.

Cuba borde egentligen jämföras med någon karibisk grannstat, inte med supermakten i norr. (För Canada är sifferraden 7, 5, 5 för övrig.) Om vi antar att Dominikanska Republiken är mer jämförbar med Cuba i regionen kommer skillnaden att märkas: 50, 33, 25. (Om man tar Costa Rica, som inte är helt utfattigt, är siffrorna 16, 13, 11.)

OK, Sverige då eftersom du undrar: 6, 3, 3.

Det ligger många olika saker bakom statistiken men jag antar att ju mindre en regim satsar på hälsovård, vare sig det är av fri vilja eller att man blir tvingad till det, desto högre blir barnadödligheten. Hälsoläget i ett land beror förmodligen mindre av vilken politisk etikett regimen själv eller andra sätter på den, och mer av vilken politisk vilja det finns att faktiskt förbättra hälsovården. Är man ärlig lyckönskar man cubanerna till framstegen. Annars kan väl ungarna få dö medan liberalerna skålar för friheten!

söndag 17 augusti 2008

Det är fegt att ge sig på barn

Jag vill veta varför det är olagligt att köra bil i onyktert tillstånd, men lagligt att vara full när man tar hand om barn.


Det är en helt riktig fråga som Inga-Lina Lindqvist ställer i Aftonbladet. Svaret kanske är att förarens onykterhet kan få bilen att gå sönder medan barnet väl klarar sig ändå ... eller?

Det är fegt att ge sig på barn. Inte ens ett oemotståndligt sug efter droger som gör att man blir konstig i skallen motiverar att man skall få vansköta barn. När man pratar med en drogmissbrukare pratar man med ... ja, vadå? Är det en människa, eller är det en flaska sprit eller en pillerburk? Bör tunga missbrukare anses som tillräkneliga? Folk som slår sina egna och andras liv i spillror - det är fegt!

Hör ni det "liberaler"? Fegt.

I samma fega kategori kan man inordna de kräk som vill höja barna- och mödradödligheten på Cuba. En del vänsterpartister verkar ingå i det gänget. Man får inte ursäkta diktaturen på Cuba med en god hälsovård, påstår de. Nänä, om man uttrycker det så där lite smetigt överslätande som "hälsovård" låter påståendet rimligt. Men när man börjar konkretisera, som med barna- och mödradödlighet, eller operationer som räddar synen på mängder av människor, då kanske det inte är lika tjusigt längre.

Det handlar om människoliv, om mänskligt lidande, och här har Cuba lyckats bättre än grannstaterna. De grannar man i första hand skall jämföra med är de fattiga nationerna i Karibien, men även USA hamnar i en dålig dager här. Och eftersom USA inte visar några tecken på att vilja rusta upp sitt hälsoväsen måste grannarna rusta ner så att det inte märks hur dåliga man är - och då måste, för att uttrycka saken konkret, fler spädbarn och mödrar dö på Cuba. För vem tror väl att något annat händer om liberalerna får sitt efterlängtade "regimskifte". Att moraliskt nedgångna folkpartister ställer upp på det här (samtidigt som de givetvis hycklande kommer att bedyra att "nämen vi vill verkligen inte ...") är väl en sak - de där figurerna är som de är. Men varför vänsterpartister?

Att ställa sig upp och ropa "jag ger mitt liv för friheten" är en sak. Att ställa sig upp och ropa att "nyfödda barn skall offras för friheten men jag tänker själv banne mig inte riskera någonting" är en helt annan sak. En mycket rutten sak. Omoraliskt. Fegt. Det må så vara att den är folkpartistisk, men vad har vänsterpartister i den smeten att göra?