Märkligt dis omkring DN-skrapan

Märkliga dis- och ljusfenomen uppträdde omkring DN-skrapan denna morgon. Var det månne för att redaktionen satt och tänkte stora liberala tankar så att det ångade ur deras öron? Eller snarare solen som reflekterades i fönster som sedan skickade ut reflexer i diset igen?

Tid att "ersätta" Dagens Nyheters redaktion?

Vad jag ser i bloggosfären (de få bloggar jag läser) var jag inte den ende som lyfte på ögonbrynen i morse när jag läste rubriken i DN: Honduras president ersatt.

Vad sägs om den här rubriken?: DN:s redaktion ersatt. Och så framgår det i en bisats någonstans att ersättandet gick till så att ett beslutsamt gäng utrustade med automatvapen slog sig förbi receptionen på Gjörwellsgatan, åkte upp till styrelsevåningen och utan vidare hivade ut alla misshagliga knäppgökar till redaktörer. Sedan skjutsades redaktionen till Arlanda och sattes på ett flygplan till Yttre Mongoliet.

Undrar om det var en semestervikarie som satte den där rubriken, eller om ett annat journalistproblem (sänkt omdömesförmåga pga övermåttan spritförtäring, vilket aldrig är nyttigt och särskilt inte nu i sommarvärmen) var med i bilden? För hur kan en nykter och erfaren och omdömesgill journalist kalla en statskupp för något annat än en statskupp?

Däremot skriver lokalkorren Erik de la Riguera vad jag kan förstå bra och balanserat även om rubriken där, att kuppen är en tragedi för Latinamerika, kan vara väl skruvad. Kuppmakarna har gjort diverse dumheter, som att ge sig på ambassadörer från andra länder, och det kan hända att Venezuela skickar trupper för att lära dem veta hut. Bananrepublikerna håller på att bli historia, och det är bra. Men i höghuset vid Gjörwellsgatan verkar det fortfarande finnas viss bananstämning kvar.


Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Idiotiskt förbud mot gatumusik, Björn Nilsson skriver Mer om Honduras, jesper skriver Facebook bestraffar laglig fildelning, Johan Frick skriver Om Michael Jacksons död, Jinge skriver Jäkla Dell

Ecuador med atombomber?

Den skarpsynte bloggarkollegan Lasse har upptäckt samma sak som som jag med höjda ögonbryn noterade i pappers-DN i morse. Nämligen att Lisa Bjurwald på ledarsidan påstod att Ryssland var i färd med kärnvapenprogram i samarbete med Venezuela och Ecuador. (På bilden: Bjurwald, inte Lasse. I någon tidigare bloggpost som jag nu inte hittar igen har jag för mig att jag noterade att Bjurwald har konstiga stirrande ögon, och det håller jag nog fast vid. Stoppar man i sig några konstiga saker vid redaktionsmötena i Mariebergsskrapan?)

Nu lär det hela vara raderat i elektroniska upplagan, men pdf-upplagan är oförändrad och så här ser det ut:

RYSSLANDS PRESIDENT Dmitrij Medvedev är på handskakningsturné i Latinamerika och anländer i dag till Kuba för ett möte om bland annat olja med den kommunistiske statschefen Raúl Castro.

I går eftermiddag skrev Medvedev och president Hugo Chávez under ett avtal, där Ryssland förbinder sig att hjälpa Venezuela att utveckla ett kärnvapenprogram. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov, på besök i Quito, meddelade samtidigt att Ryssland är intresserat av att utöka sitt kärnvapensamarbete med Ecuador.

Ryssland storsatsar alltså på energiallianser – men militärt samarbete står också på agendan. På måndag äger en marinövning mellan Ryssland och Venezuela rum i Karibien. Några timmar efter att Ryssland lade fram övningsförslaget för Caracas, ställde Washington in den så kallade ”123-uppgörelsen” med Moskva. Avtalet hade döpts efter ett avsnitt i den amerikanska atomenergilagen och syftade till att bereda
vägen för ett utvidgat rysk-amerikanskt utbyte av kärnvapenteknologi.

USA KOMMER ATT hålla ögonen på marinövningen, trots att de utåt sett behandlar
den ryska närvaron som något av ett skämt. ”Åtföljs de av bogserbåtar den här gången också eller?”, frågade en talesman för amerikanska UD. Rysslands 250 meter
långa, kärnvapenbestyckade kryssare Peter den store räknas som ett av världens
mest kraftfulla fartyg. Risken finns att skrattet fastnar i halsen när övningen inleds. Om inte annat för att de ryska militäraktiviteterna inte verkar begränsas till havet. I går rapporterade västerländska korrespondenter att ryska bombplan genskjutits av amerikanska stridflygplan över Norra ishavet, nära Alaskas kust, i en isande repris av kalla kriget.

Var det kanske det här vicepresidentkandidaten Sarah Palin menade med sin berömda groda, då hon hävdade att hon kunde se Ryssland från sin hemstat Alaska…

Man kan väl undra hur det där med kärnvapen slank med? Var det medvetet? Undrar om det inte snarare var på det undermedvetna planet - att "vapen" omedelbart måste hakas på "kärn" när det handlar om stater som DN:s ledarredaktion inte gillar trots att man egentligen inte tänkt på saken? För hade Bjurwald tänkt sig för hade hon ju inte skrivit det där. Då hade det ju blivit en hellöjlig lögn. Att Ecuador skulle vara ute efter att skaffa sig atombomber verkar löjligt. De vill bli av med USA-basen i Manta, och det skall väl vara fixat nästa år.

Att några ryska militärplan skulle orsaka en "isande repris av det kalla kriget" verkar också löjligt. Lika löjligt som att hävda att USA-truppers närvaro i Kaukasus skulle vara harmlöst och helt naturligt. Ja, man kan väl undra vad DN:s ledaravdelning stoppar i sig innan de författar en del av sina krior?

Den lille pojken Wolodarski skall visst bli någon sorts politisk redaktör på DN. En rolig kommentar (inte för honom och Hans Bergström kanske) finns här.

Åsa L om yttrandefrihet

Igår gav jag Dagens Nyheter en känga för tidningens ansträngda och knappast konsekventa försvar av yttrandefrihet i samband med Vilk rondellhundsjönseri. Idag kommer Åsa Linderborg med en mycket bättre formulerad råsop i Aftonbladet. Heders åt den bönan! Här är det centrala avsnittet:

Att den liberala pressen nu med emfas försvarar Vilks rätt att rita vad han vill är viktigt, men samtidigt är deras patos för yttrandefriheten iögonfallande selektivt. För tre år sedan fick Björn Eklund på Ordfront sparken för en artikel om Balkankrigen. Det skedde efter ett drev av framför allt Expressen och Dagens Nyheter. Vi som då försvarade yttrandefriheten sades utgöra ett hot mot demokratin. Nyligen sparkade Connex Sekobasen Per Johansson eftersom denne påtalat bristen på säkerhet i Stockholms tunnelbana. Det upprörde ingen liberal ledarskribent. Yttrandefriheten på arbetsplatserna är tydligen ingenting värd. Är det ett problem?

Påfallande selektivt var det! Problemet torde uppstå när försvaret av det ena eller andra inte är konsekvent utan i stället beror av politiska konjunkturer och bondsluga knep för att knipa kortsiktiga poänger. Då löper man risken, som nu DN och Expressen här ovan, att efter ett tag påminnas om vad för dumheter man sade förra gången.

Förr i tiden sas det att ärlighet varar längst. Det hör man inte så ofta numera, men vete tusan om inte gamlingarna hade rätt i alla fall!

Fånig ledare i Dagens Nyheter

Jaha, så var det en ledare i Dagens Nyheter (Terrorns torpeder) där fånerierna med Vilks rondelljycke skall dras ett varv till.

Att det skulle existera något hot från "al Qaida" är inget som kritiskt ifrågasätts i ledaren. Det räcker tydligen med att någon sätter upp en hemsida någonstans så skall vi tro att folk i Irak är intresserade av att eliminera en dålig tecknare och en liten landsbygdsredaktör i Sverige. Fan tro't. Om de vore så angelägna skulle de inte hota, de skulle agera utan att tala om något i förväg. Är man i Irak finns det mer närliggande fiender att ta hand om för övrigt. Men ledarskribenten får ju chansen att spänna musklerna och låta som en riktig terroristbekämpare. Då är det inte så jäkla viktigt med detaljerna. Som det här:

Abu Omar al-Baghdadi, påstådd ledare för terrornätverket i Irak och upphovsman till utspelet, är inte vem som helst.

Nja, i likhet med Zarqawi är det ställt i tvivel om den här figuren ens existerar. Och, om han nu finns, vilken roll han spelar i levande livet. al-Qaida tycks finnas i Irak men spelar inte någon större roll i kampen mot ockupationen annat än som tjänstehjon åt amerikanerna (för vilka andra tjänar på bilbomber mot civilbefolkning?).

Det finns både likheter och skillnader med fallet Rushdie och romanen "Satansverserna" för tjugo år sedan. Precis som då måste försvaret för yttrandefriheten vara absolut, och precis som då är det en statlig angelägenhet att skydda dem som drabbas.

Jisses vad han skruvar upp sig, skribenten (är det Niklas som är i farten?). Absolut försvar för yttrandefriheten?? Det är snarare synnerligen villkorligt. Ta ett exempel: Vad gjorde DN för att försvara absolut yttrandefrihet hos människor som har fel åsikter, som killen som utan argumentation slängdes ut från en skola i Blekinge för att han sade sig gilla Zarqawi (en dum ståndpunkt, men fullt möjlig att argumentera emot)? Naturligtvis inte ett skvatt. Och jag kan mycket väl tänka mig att DN-liberaler av dagens snitt om de inte stoppas försöker täppa till munnen på i stort sett alla som inte delar deras åsikter .

Det går inte att resonera med terrorister. Enda vägen är att bekämpa dem, vilket Sverige redan bidrar till genom internationellt samarbete och militär närvaro i Afghanistan.

Här blir det (medvetet?) suddigt. Sverige är i krig i Afghanistan vilket i sig är en skam, men kriget riktas mot de talibaner som Karzairegimen riktar förhandlingstrevare till. Däremot inte mot al-Qaida - jag har inte hört något om al-Qaida-operationer i Afghanistan på länge, allt ljus är på talibanerna som inte har hotat oss. Men "för den goda sakens skull" är det givetvis smart att koppla samman ett oklart hot i Sverige från grupp X i land XX med ett krig som vi för mot grupp Y i land YY, utan att några andra länkar än den suddiga etiketten "terrorism" kan förena dem. - Nå, man kan ju kalla det "ohederligt" också, ett ohederligt försvar för ett ohederligt krig.

Terrorism är ett kriminellt problem ibland. Ibland är det frihetskamp. En av tyskarnas skällsord för motståndsgrupper i de ockuperade områdena var just "terrorister". (Enligt NKI-skolans uppslagsbok från 1945 - ett annat av deras skällsord för den sortens motståndare var "kommunist" lär man sig på samma ställe). Vad det nu är för situation så måste det ingå just resonemang för att avsluta den. På varje inkrökt inkommunikabel fanatiker (som Usama bin Bush) går det tusen vettiga personer att prata med. Det borde lille skrivbords-Napoleon på DN begripa. Eller han har kanske inte betalt för att begripa?

Det är nu viktigt att så många som möjligt markerar mot terroristerna. Eftersom al-Qaida agerar i namn av islam gäller det inte minst muslimer och muslimska organisationer.

Vi tar det här en gång till men med några mindre förändringar:

Det är nu viktigt att så många som möjligt markerar mot terroristerna. Eftersom bosättarna agerar i namn av judendomen gäller det inte minst judar och judiska organisationer.

Låter det lika häftigt fortfarande? Att kräva att folk som inte önskar och inte har något ansvar för felaktigheter hela tiden skall gå ut och fördöma dem, det är utdefiniera dem som om de "egentligen" vore skyldiga, att det nog är något skumt med dem ... Jag vet mycket väl att kristna på olika håll (USA:s regering är full av sådana typer) begår hemska handlingar men inte fan tänker jag som medlem av Svenska kyrkan gå ut och be om ursäkt för det. Däremot vore en intellektuell uppstädning på DN passande, samt (när jag nu håller på med dem) att de ser till att nyhetssidorna är nyhetssidor och inte filialer till vad knäppisarna på ledaravdelningen hittar på.

Dagens Nyheter och demokratin

Pierre Gilly har behandlat (vassare än min fundering i morse, för övrigt) Dagens Nyheter-damen Hanne Kjöllers klantiga påhopp på Hugo Chávez och demokratin i Venezuela i morse. Texten är inte längre än att jag kan citera rubbet:

Venezuelas president Hugo Chavez vill ta bort förbudet för en sittande president att ställa upp till omval mer än en gång. Detta förtjänar naturligtvis mer uppmärksamhet än Colombias presidents inblandning morden på tusentals fackföreningsmedlemmar och oppositionella. I DN hävdar Hanne Kjöller att Chavez vilja att ändra grundlagen leder till diktatur. ”Långa ledarskap går hand i hand med avdemokratiseringen. I Venezuela - precis som överallt annars”.

Kjöller talar om Josef Stalin och Mao Zedong långa maktinnehav men verkar ha glömt Tage Erlanders 23 åriga diktatur här hemma i folkhemsgulaget. Eller Francois Mitterands fjorton terrorfyllda år som fransk president. Om cancern inte tagit honom hade han kunnat försöka bli omvald en tredje gång för den franska diktaturen har inga begränsningar, bortsett från nyckfulla väljare då. Hur länge har förresten Hanne Kjöller jobbat med media? Längre än Joseph Goebbels?

Man kan skratta åt sådana som Kjöller men det finns också en dystrare sida. DN-redaktionen bör veta tillräckligt för att förstå att det är grov desinformation de håller på med. Hotet mot demokratin i Venezuela kommer från de minoriteter som gång efter gång har förlorat öppna och demokratiska val och i stället tillgripit statskupp och ekonomiska sabotage för att ta makten. Alltså grupper ur den gamla överklassen, den gamla statsapparaten, samt "vännerna" i Washington. - Efter sin tidigare entusiasm har ledarsidorna på DN känt att det inte längre är riktigt lämpligt att förbehållslöst hurra för USA:s krig i Irak. Om ett tag kanske man får göra en försiktig korrigering vad det gäller vem som står för demokrati och diktatur i Venezuela också?