tisdag 12 november 2013

Regeringen bränner pengar

Anna Troberg skriver vasst igen om att Regeringen bränner historiskt många miljoner på massövervakning:

Regeringen bränner historiskt många miljoner på att massövervakning. Det är dina pengar som går upp i rök, men nog finns det väl bättre sätt att spendera pengarna? Vi har idag en situation i Sverige där skolan och vården är eftersatta. Arbetslösa människor sätts på undantag. Det är inte så svårt att hitta budgethål att stoppa övervakningsmiljonerna i. Trygghet skapas genom att respektera medborgarna och skapa möjligheter för dem att växa, inte genom att skicka en övervakningsloska i ansiktet på dem och sedan be dem att betala för eländet.

Den som kan sin Modern Monetary Theory vet att detta dilemma kan undgås genom att det skapas separata konton för hemligjönsarna som betalar deras verksamhet - om vi nu vill ha dem. För en regering med egen valuta är detta alltid möjligt. En stat med egen valuta fungerar inte som ett hushåll som måste balansera inkomster och utgifter (alternativt låna för att få budgeten att gå ihop). Staten kan själv skapa sina fonder utan att plocka medborgarna på pengar. Själv tycker jag dock det är lämpligare att göra sådana konto-operationer för att fylla igen hål i skola och vård/omsorg. Hemligjönsarna kanske kan omskolas till sjukhusstädare eller andra nyttiga arbeten?

Och, för att återknyta till ett av mina tidigare inlägg: hur mycket får man ut av spioneri och angiveriverksamhet egentligen? Ganska lite 'bang for the bucks', så att säga! Det ligger nog en hel del i antagandet att övervakning inte sker för att den är nödvändig, utan för att den är möjlig.

2 kommentarer:

Simsalablunder sa...

Fast det är väl egentligen redan så att hemligjönsarna har egna konton idag, dvs deras respektive statliga organisation har konton till vilka Riksgälden konterar svenska kronor, på uppdrag av regering och riksdag, styrt genom statsbudgeten.

Krux ett är det imbecilla försöket att balansera den statliga budgeten, vilket man mestadels misslyckas med, och som inte alls har den funktion den tidigare hade, då man hade valutan kopplad till ett fast värde.

Krux två är Riksgäldens uppdrag att låna upp svenska kronor för att täcka underskott som uppstår till och från. 80% av statsskulden är upplåning inom Sverige, om jag minns rätt, och främst då banker, försäkringsbolag och andra stora aktörer, som placerar svenska kronor i utbyte mot ränta i svenska kronor och Riksgäldens värdepapper som de senare kan växla in mot -Tada! svenska kronor.

Kort och gott de parkerar svenska kronor hos staten, får betalt för det av samma stat som i ett tidigare läge pytsat ut dessa svenska kronor ut i ekonomin, genom statens köp av varor och tjänster och statsbidrag till kommuner, hemligjönsarna tjänster inkluderat.

Kostnaden för denna upplåning ingår i regeringens statsbudget och är inget annat än en form av bidrag. Om förfarandet helt skipades skulle det inte påverka statens likviditet alls.

Men allra första steget är att skippa balanserad budget.

Visst neoliberala privata rating-institut, som Moodys och Standard & Poor kommer att direkt ge sämre kreditbetyg, men deras omdömen är bara politisk propaganda, till för att styra politiken i riktning mot mindre stat och privatisering av det allmänna. Det kan man direkt läsa i deras rapporter, om man är så perverst lagd.

Bestämmer man sig för att strunta i deras omdömen, kan man också ge direktiv åt Riksgälden att de ska ge fan i att betala för dem, så som de idag gör.

Simsalablunder sa...

skipades=skippades :)