torsdag 5 april 2012

Det var ett jäkla liv...

... förra året när det kom en bok om påstådda svenska agenter för DDR. Upprörda röster höjdes för att namnen skulle avslöjas, ingen skulle skyddas, hu och hemskt att man inte fick veta vilka det var, etc. Är man lite kunnig i arkivstudier vet man att det inte är så enkelt att man kan ta en papperslapp i ett arkiv och därutav automatiskt få fram SANNINGEN. När forskaren har kört lappen den den källkritiska kvarnen kanske inte mycket finns kvar av den!

Men nu är det värre än så, och det här borde vara en tankeställare (men jag tror inte det blir det, skränfockarna hittar nog bara något nytt att skräna om): Det är inte bara så att tvivelaktiga data har slängts ut i luften, utan helt felaktiga. Oskyldiga och identifierbara människor har hängts ut som spioner och utsatts för hot. Det är allvarligt, och man kan ifrågasätta den forskare som skrivit boken om de påstådda DDR-spionerna just som forskare. Det verkar vårdlös hantering av fakta, och just korrekt hantering av fakta är det mest grundläggande inom forskning. Sådant ingår i grundutbildningen för forskare.

Förresten: När får vi den fullständiga listan på svenskar som arbetat/arbetar som agenter för NATO-stater?

6 kommentarer:

Hemlige sa...

Vi såg vad som hände när det härom året uppdagades att den Amerikanska ambassaden hade spionerat på svenska medborgare. De svenska medborgare som hade hjälpt till med detta spionage borde ha åtalats för olovliga underrättelseverksamhet, det hade skett om de hjälpt någon annan ambassad med olovliga underrättelseverksamhet, men inte när det gällde den Amerikanska.

Björn Nilsson sa...

Som det sas förr: Vad far gör är alltid rätt!

Anonym sa...

Jag förmodar att du menar boken "Inte bara spioner". Precis som titeln antyder är det inte bara spioner utan också en del helt oskyldiga. Av de akter som lästs av Almgren har hon konstaterat att Säpo har haft dåligt underlag, endast i några fall de sk F16 korten. Det finns ungefär 1300 svenskar som har ett F16 kort vilket INTE betyder att de är vare sig spioner eller informella medarbetare. Jag har själv ett sådant kort. Det som behövs för att avgöra om en person har varit uppgoftslämnare är F22 kortet och statistikkortet. Det sk Rosenholzarkivet som CIA har tillgång till har de F22 kort som fanns microfilmade 1988. Alltså inte alla. Sverige/Säpo har inte begärt att få se dessa!
Almgren har granskat 57 akter hos Säpo, 10 personer har erkänt sin roll. Almgren menar att 32 har troligen jobbat med Stasi och 16 förmodligen har varit kontaktpersoner. Dessvärre är hon fortfarande förbjuden att kontakta någon av dessa personer för att få deras version.

De personer som känner sig felaktigt utpekade har vad jag förstår inte fått ta del av samma material som Almgren, och Almgren är föbjuden att tala med de utpekade....
"Stasimyndigheten" skriver mig veterligen aldrig något intyg på att en person inte finns i arkivet. Dom skrivet att dom hittills inte hittat något och rekommenderar vederbörande att söka igen om något år. Jag har själv ett sådant brev.
Marianne Ersson som anser sig oskyldigt utpekad och stödjer sig på att BStU inte hittat något i arkiven. Det finns inte en chans att hon inte funnits i arkivet. Varje utländsk medborgare registrerades vid in och ut resa och dessutom var det en skyldighet att anmäla sig hos den lokala polisen där man vistades. En person som dessutom jobbade som lärare var garanterat bevakad. Minsat felaktig undervisning så hade hon fått varning eller sluta.

Jag har fortfarande förhoppningen att min akt skall hittas, det är möjligt att min finns i de 16.000 säckar där sönderrivet och papperstuggat material finns. Hitills har man säkrat 1.4 miljoner dokument ur de säckarna motsvarar 4% av materialet.

De personer som inbillar sig att vänstersympatisörer finns bland de informella medarbetarna kommer bli djupt besvikna. Stasi rekryterade inte bland dessa. Dessa lämnade frivilligt information i utbyte mot alkohol och semsterresor eller av rent ideologiska skäl. De mest kända är väl U karlsson och L Werner. När det gäller uppgiftslämnare till NATO förmodar jag att det går likadant till. Varje skall en en utländsk organisation betala för något dom får gratis?

eldorado

Björn Nilsson sa...

Vill man bedriva spioneri så gäller det att få tag på uppgiftslämnare med kunskaper (militärt eller civilt vare sig det gäller samhällsfunktioner, ekonomi eller forskning). Vill man bedriva påverkan så gäller det att hitta folk med inflytande. Med andra ord passade SKP/VPK/V dåligt in vad det gällde dessa kvalifikationer vad det gäller Sverige under Kalla kriget. Stig-arna Wennerström och Bergling visar mer på hur verkligheten såg ut.

Anonym sa...

Trevlig Påsk Björn. VPK, SPK och APK passade alldeles utmärkt in i den strategin.
Vet inte om du känner till at DDR delvis finansierade VPK åtminstone fram till 1977?

Eldorado

Björn Nilsson sa...

Tack detsamma. Dessvärre är det regn och snö här i landet, temperatur omkring noll, så det finns väl risk att det blir snorhalt imorgon.

Jag tror mer på partistöd, medlemsavgifter och liknande aktiviteter som stöd för V och dess föregångare. Och först och främst ideellt arbetande medlemmar. Pengar har inte den avgörande verkan som en del människor tror. Allt går inte att köpa - eller sälja.

Har ett vagt minne av att någon avslöjades med en väska dollarsedlar som skickades från USA till socialdemokraterna i Finland. Kan inte påminna mig något liknande angående svenska partiet, men det kanske var mer självförsörjande.