Suck. Igår skulle jag ha tagit bilden. Inte bilden ovan, den har någon annan tagit, av en björn (en nordamerikansk svartbjörn kanske) som tänker sig att ge sig ut att cykla.
Men, men ... så här är det. Jag har alltid kameran med med mig, den lilla praktiska fickkameran som ändå tar så bra bilder och som ryms ledigt i byxfickan. Alltid ... utom några minuter igår eftermiddag när jag befann mig på en småhustomt i utkanterna av Storstockholm. Och just då passade två älgar på att skutta in på tomten. Kameran låg i en jackficka inne i huset, och jag hann inte få tag i den innan älgarna gjorde ett varv på tomten bredvid, ångrade sig, sprang tillbaka och gjorde eleganta hopp över staketet mitt framför mig och försvann i närmsta skogsdunge. Det var väl inte "skogens konung" direkt, det verkade vara årskalvar. "Skogens småprinsar eller småprinsessor" kanske är rättare sagt. Men vare sig de var stora eller små så hade jag säkert hunnit knäppa åtminstone en bild av dem när de gled över staketet. Återigen suck ... detta grämer mig ... jag blir aldrig en fullfjädrad fotograf!
6 kommentarer:
En rättelse: Det är aldrig kameran som tar bra bilder. Det är den som håller i kameran!
Jag är tvivlande ... i alla fall när det gäller mig. Utan hjälp av en bra kamera är jag ställd.
Vilket påminner mig om en artikel i tidningen Bohusläningen för några år sen, illustrerad av ett foto med diverse buskar på samt bildtexten: Tio sekunder innan denna bild togs stod här en kronhjort.
Aha, jag borde naturligtvis ha fotograferat staketet och förklarat att "för tio sekunder sedan hoppade två älgkalvar över här"! Får tänka på det till nästa gång.
Staketet utan älgar är i alla fall 50% träff, 50% är bättre än 0%. Som bevis kunde förstås också eventuella klövavtryck fotats. Det finns många möjligheter även om huvudaktörerna har avvikit från brottsplatsen. :-)
"Det är aldrig kameran som tar bra bilder. Det är den som håller i kameran!"
Så säger de alltid, men det är få som är sådana prylnördar som fotoentusiaster. Sen är det fråga om hur man definierar en "bra" bild. Ett optiskt högklassiskt objektiv och en större och bättre sensor producerar otvivelaktigt en bild med högre upplösning, bättre kontrast och bättre färger.
Bra verktyg gör det lättare att åstadkomma något i alla hantverk och konsthantverk. Det är skillnad på en bra och en dålig hammare. En dålig hammare kan få vilken nybörjare som helst att ge upp och tro att detta kan jag aldrig lära mig, en bra hammare gör det lättare att slå i spikarna och ger positiv "feedback" till nybörjaren. Den erfarne snickaren kan säkert bygga ett helt hus med en morakniv, vi andra har minst sagt stor nytta av den uppsjö av behändiga och effektiva elverktyg som finns nu förtiden. Hur klarade sig folk innan det fanns dagens skruvdragare med otroligt vridmoment.
Dagens digitala systemkameror är tekniska underverk som nu lämnar de gamla celluloidvarianterna långt bakom sig. Nu kan man i stort sett gratis plåta hur mycket man vill, man kan ta hundratals bilder om man är ute med kameran, förvisso blir många raderade. Om jag inte kommer ihåg fel så kostade en 36 bilders Kodachrome inkl framkallning på 80-talet mellan 35-50 kr, det var inget man slösade med.
Jag tänkte inte på det där med spåren. Å andra sidan rörde de sig på en hård gräsmatta (jag vet, jag har försökt gräva i den!) så jag undrar om det blev några avtryck av de små älgbarnsklövarna.
Nå, på något sätt får jag försöka bita ihop och gå vidare. Livet kan inte vara slut trots denna kalamitet. En tröst är ju, som du påpekar, att när man väl skaffat hårdvaran så är det snudd på gratis att ta bilder idag.
Skicka en kommentar