När socialdemokratin bildades så var det med den historiska uppgiften att avskaffa kapitalismen.
När det gått ett tag blev den i stället förvaltare av den kapitalism som skulle avskaffas.
Nu håller kanske kapitalismen på att avskaffa sig själv i ett långdraget och plågsamt självmord när systemet får allt större svårigheter att hålla igång. Den produktiva basen vittrar sönder, spekulationen tar över i allt vildare svängar, tekniska förändringar signalerar att ett nytt samhälle är på gång. Var finns socialdemokraterna i den processen? De tänker sig kanske transport till "historiens sophög" de också?
Vad som händer med förvaltarna är tydligt, det senaste exemplet på ledande socialdemokrat som hoppar över till spekulationskapitalet är tidigare finansministern Åsbrink. Lycka till på nya jobbet som rådgivare till Goldman Sachs!
Vad händer med världsekonomin? Svenskan citerar tre "domedagsprofeter" som spår fortsatta kriser. Ganska lätt egentligen, det kan jag också göra genom att dels titta över axeln hur det varit, och sedan med ledning av det gissa hur det kan gå några år framåt (och så kan det lik förbaskat bli en gissning rent åt h-e!). Men vi vet att kriserna följer på varandra och att "guldåren" verkar tillhöra historien. 2013 kan bli ett dåligt år och sedan? Ännu värre kanske, om inget görs?
Är man inne på en politisk linje som har den riktiga klassiska nationalekonomin i ryggsäcken ("klassikerna" + Marx alltså, med påfyllnad av några modernare klassiker från 1900-talet, inte den neoklassiska egendomligheten) så finns såväl medvetenhet om orsaker som lösningar på lager. Och det är bland annat där som dagens socialdemokrater missar - många av dem har förmodligen högst oklara och förvirrade ideer om nationalekonomi och vad partiet och svenska nationalekonomer tidigare haft för sig.
Man kan säga att det är ett tragiskt slut för en stor folkrörelse. Man kan också säga att det är rent slöseri med mänskliga och andra resurser när socialdemokratin bara står och glor medan världen rasar samman omkring den utan att ha några ideer om vad man kan göra åt det! Har ni ingen känsla av skuldmedvetenhet, av skam, därute i de socialdemokratiska organisationerna? Har ni det så kan den känslan omvandlas till politiska aktioner för att rätta till saker och ting, men känner ni inte ens olust inför den egna vanmakten kan ni lika gärna avveckla och gå hem. Ni behövs inte.
Åter till krisen. Förutom "domedagsprofeterna" ovan (som ger det konstiga rådet att köpa guld - jag undrar: kan man betala i Konsum-kassan med lite guldsand?) så har några svenska bloggare tagit upp frågan om något som man kanske kan kalla "den totala krisbilden". En av dem är Flutetankar som skrivit rätt omfattande här. Ett problem hos den typen av bloggare (ur min synvinkel alltså) är att de inte ser möjligheterna hos breda progressiva folkrörelser att göra om spelreglerna, och så har vi ju det där med den teknisk-vetenskapliga revolutionen som jag brukar tjata om. Det är den som skapar grundvalen för det nya samhället, och grundtexterna om detta borde ingå i socialdemokraternas politiska skolning.
Det finns jätteproblem inom ekonomi och miljö, det finns jätteproblem med att en liten elit försöker lägga beslag på Jordens resurser för egen del, men uppslag till lösningar finns ju redan. Redan i början av 1900-talet myntades parollen Socialism eller barbari. Vore det inte dags för kvarvarande medlemmar i socialdemokraternas olika organisationer att bestämma sig för vad man vill ha egentligen?
Nog med utskällning för idag. Är det någon därute som lyssnar?
En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
7 kommentarer:
Jag lyssnar.
Frammåt vill jag oxå.
Tyvärr ligger mycket i din kritik av oss "S". Kan vara en "Mona-effekt". Vi får se vartåt det barkar med Juholt.
CarlsssonLX
Tack för en reaktion från rörelsen. Men som en av mina andra läsare brukar påpeka så blir det inget gjort i en rörelse om inte medlemmarna tvingar ledningen att göra något. Det räcker alltså inte med att vänta på att Junholt eventuellt skall hitta på något, ni bör tala om för honom vad han skall göra!
”… som hoppar över till spekulationskapitalet är tidigare finansministern Åsbrink.”
”hoppar över” är väl trots allt en våldsam överdrift?
Har Åsbrink någonsin varit ”vänster”, möjligen då som någon studentikos opportunistisk ungdomssynd
Kapitalismens självförvållade sammanbrott förutspås ofta, men är det verkligen kapitalismens sammanbrott vi nu ser? Eller är det snarare demokratins och det slutgiltiga sammanbrottet för den korta tid av verkligt folkligt inflytande som hade sin korta framgångssaga på 1900-talet? Kapitalismen behöver inte demokrati, det är snarast till besvär. Hittills under den senaste utdragna krisen har resultatet varit att de rika blivit rikare och de fattiga fattigare.
Jo, vad var det som hände med S från Olof Palmes död och framåt? Det kan man ju grubbla sig grön på.
Det tog ett år efter Palmes bortgång så stod det helt klart att S förvandlats till ett rent borgerligt parti och sen blev det bara värre och värre. Så visst har du rätt, har de ingen annan agenda än den man tydligt sett sedan mitten av 90-talet så kan de lika gärna lägga ner partiet. Tror jag har utttryckt denna åsikt på min blogg också, någon gång.
En av S stora svagheter är att man sedan Palmes tid varit alldeles för rädda i partitoppen för kunnigt folk och sett till att förpassa kunniga och intelligenta S-människor så långt från Sveriges riksdag som möjligt. Kvar har de sedan bara haft folk utan verkliga kunskaper om någonting, folk som varit lätta att lura för överklassen och kapitalet. Man kunde inte lura Palme för han tillhörde och växte upp överklassen och visste hur det lät i de fina salongerna och mellan skål och vägg, och det hatade överklassen honom för. Göran Persson var ett mycket lättare byte. Honom kunde de lura hur långt som helst. Där krävdes det nog bara lite smicker - och sedan belönade de honom för att han gick deras ärenden. Det var ingen slump att de gjorde så. Persson själv tycks inte ens begripa att han dödade socialdemokratins själ. Det begrep inte Mona Sahlin heller.
Idag har vi ju dessvärre fått samma situation som i USA, och som England också, två block som ser nästan exakt likadana ut och som för samma politik med endast skenskillnader, en politik som gynnar de allra rikaste på majoritetens bekostnad. Därmed stiger vi in i en efterdemokratisk period, en skendemokratisk sådan där de ekonomiska eliterna köper de beslut de önskar sig genom att betala politikerna, både innan de blir valda och efter att de avgått och serverat eliten vad denna velat ha.
Vad folk röstar på spelar sedan ingen roll. Dagens val fyller endast funktionen som skådespel åt folket. De är numer bara till för att lura folk att tro att man har något att säga till om på valdagen. Det har man inte. Idag fattas alla viktigare beslut utan att det getts någon offentlighet åt vad som ska beslutas. Plötsligt har vi bara fått en ny grundlag som minskat vårt inflytande över politiken. Plötsligt har vi bara beslutat om att avskaffa neutraliteten, allmän värnplikt och att ersätta den med legoknektar som ska agera attackstyrkor att sättas in i de länder som USA beslutat kuva och kontrollera. Plötsligt ser vi USA provbomba i Norrland, detta tillstånd för USA har politikerna inte svenska folkets stöd för etc. etc.
Göran Persson, Rosengren, Nyquist och Åsbrink liksom Fledt är goda exempel på hur Sverige blivit ett "lilla USA" idag, med politiker som går i de kapitalstarka eliternas ledband, och betalas av dessa.
Men, de betalas ju i efterhand inte medan de sitter i riksdag eller regering, det är väl inte korruption. Ha, det är så det ser ut i USA, det mest genomkorrumperade politiska system som kallas demokratiskt. Idag vet unga politiker i alla partier, på grund av exemplen Persson, Rosengren osv. att om de bara gör kapitalet till lags så kommer de att belönas rikligt för detta den dagen de avgår och intill döden skiljer dem från världen. Överklassen visste precis vad den gjorde när de i efterhand köpte upp de här S-politikerna och visste precis hur det skulle fungera framöver.
Visst, vi har aldrig haft någon direktdemokrati, och det tror jag inte ens är möjligt i ett modernt samhälle, men vi hade fram till mitten av 80-talet flera partier med klara skillnader och offentliga diskussioner om dessa skillnader, inte minst inför valen. Vi hade alltså fler verkliga alternativ att rösta på. Idag har vi inte det. Idag är alla större media borgerliga och talar med en och samma röst. Det har gett ett system som är sämre än det vi hade tidigare.
Och vi hade inte S-politiker som lät sig hyras att verka som de rika eliternas trutförlängare efter att de avgått som ministrar.
Förlåt, det blev långt det här.
Bra rutet! Jag tror helt klart den senaste tobleronepolitiken skadat partiet. Vi behöver komma tillbaka till hög fastighetsskatt, slopandet av pigbidraget, ta bort jobbskatteavdragen och återställa bidragssystemet så folk kan försörja sig på sitt bidrag igen.
/ Lowrisk
Fjant.
Kerstin: Det är vulgärt att föreställa sig att det hände sà förbannat mycket bara för att Palme dog. Individer avgör inte sà där mycket, inte ens i S. Om politiken ändrades radikalt berodde det pà att hela s-toppskiktet var anfrätt. Och dà màste Palme vara med och dela pà det ansvaret han ocksà.
Skicka en kommentar