torsdag 12 juli 2012

Anti-olympiskt ode

Jag ger blanka phan i olympiaden i London, men viss debatt har denna förmodligen dyra historia orsakat, inklusive detta anti-olympiska ode:

πάντες ᾿Ολυμπιακοῖσι διηνεκὲς ἄνδρες ἀγῶσι τέρπονται,
δαπάνης δ’ οὔ τις ἔχει μελέτην.
τοῖσι δ’ ἀγαλλομένοισι τανῦν μένει ὕστερον Ἄτη —
τὸ χρέος, ἡ πενία, χἢ πόλις οὐλομένη.

Åt de olympiska spelen gläder sig oupphörligt
alla, men ingen dock tar ansvar för kostnaderna.
Och för dem som nu svassar omkring väntar senare Ate  —
Skulder och armod därtill, liksom en ödelagd stad. 

Jag hittade denna tänkvärdhet här.  På tal om olympisk idrott. I gamla tider hade man inte så många grenar, och hela klabbet var väl avverkat på en dag. En gren var diskuskastning. Vad man kanske inte tänker på idag är att detta ursprungligen var en idrottsversion av lågbudget-krigföring. För vad kan vara billigare än att ta en flat sten och langa iväg mot fienden? Jag antar att även en formering av väl bepansrade och sköldförsedda soldater fick svårigheter om de möttes av ett regn av ganska tunga stenar.

Diskobolos - diskuskastaren - av Myron

Synd att klassisk grekiska är så svår. Har försökt sätta mig in i språket, men bland annat grammatiken är fördj-g!

4 kommentarer:

Carl Jacobson sa...

Visst är den grekiska grammatiken knepig, och jag minns att min första lärobok inleddes med en mening som hade en i princip oöversättlig dubbelgenitiv... så inspirerar man unga studenter...

Författare till läroboken i grekiska, var min latinlärare. Det låter som ett skämt, men det är faktiskt sant!

Det där med OS annars, bryr jag mig lika lite omn som du! Det kommer att vara kaos i stan, så jag tänker hålla mig inomhus!

Björn Nilsson sa...

Eftersom Sverige inte kommer att ta lika många medaljer som 1948 är naturligtvis hela tillställningen totalt ointressant.

Heu, heu! eller vad det nu var man sade när man uttryckte förskräckelse på grekiska.

Anonym sa...

Kul att du intresserade dig för min översättning! Och visst är grekiska svårt - men det är lätt värt ansträngningarna. Min första lärare i grekiska var förresten också densamme som den i latin - och han hade också skrivit läroboken; var det månne Lars A. Larsson? I så fall handlar det om Ponténs gamla klassiker: ὁ χρόνος διδάσκαλος τῶν ἀνθρώπων ἐστίν - 'tiden är människornas lärare'. Den nitälskande Pontén kunde inte låta bli att redan i nybörjarbokens allra första stycke redogöra även för objektiv genitiv, vilket väl kan kallas en pedagogisk fallgrop. Och det var ju φεῦ φεῦ de sa!

Björn Nilsson sa...

Min kärlek till de klassiska språken är stor - och obesvarad.

Jodå, vet inte hur jag fick syn på din blogg någon gång i tiden, men jag klämde dit ett bokmärke så när du skriver så plånkar det till i min läslista. Vad den gode Carl Jacobson hade för läroböcker vet jag inte, men själv startade jag (och kom inte så mycket längre heller dessvärre) med ett kompendium av Jerker Blomqvist. Eftersom jag statistiskt sett har ungefär 18 år kvar att leva så kanske det ändå kan bli möjligt för mig att tränga in i de hellenska egendomligheterna! Tack för uppmuntran!