Läs det finstilta!

Jaha, "krossa arbetslösheten" låter ju bra, heja heja! - Men vad står det med mindre typstorlek längre ner?

Stora "krossa" förvandlas diskret till mer diskreta "halvera" som dessutom är ett "mål". Går man till artikeln kommer dessutom år 2020 med i hanteringen. "Målet" är alltså att Sverige skall ha en massa arbetslösa år 2020, vid en tid när Löfven nog har hunnit ta pengarna och stuckit. Det gäller att läsa det finstilta för att inte bli blåst!

Påminner mig för övrigt om en hånad socialdemokratisk paroll från cirka år 1970: ökad jämlikhet. Kritiker påpekade att detta betydde att man ville ha begränsad jämlikhet - annars kunde man ju ha krävt bara jämlikhet, utan några begränsningar!

Och så det där med "Europabäst". Lika tramsigt som slagordet 'världsklass' som kommer fram när någon vill sälja någon smörja, exempelvis i arkitektur och stadsbyggnad. Man kan väl lika gärna kalla det för 'global slum'. Det rimliga är att Sverige är bäst efter egna förutsättningar. Enligt en del ekonomer så glider delar av världen nu in i en permanent stagnation. Om vi återgår till Löfvens planer och 'mål' så kommer det förmodligen att innebära att arbetslösheten kommer att vara permanent hög i Europa, och därmed blir det lättare att vara "Europabäst".

***

PS. Birger Schlaug resonerar en del om Löfvens politik efter en eventuell valvinst i höst.  Schlaug har skrivit ganska positivt om vänsterpartiet på senare tid. Här är avslutningen;

I  det större perspektivet finns risken, ur den socialdemokratiska partiledningens perspektiv, att Vänsterpartiet i en regering utnyttjar sin givna ideologiska utgångspunkt genom att ställa de penibla frågor som också borde ligga i såväl grönt som allmänrött intresse: Vad gör vi nu när vi bör och måste byta samhällsmodell för att lösgöra oss från ett ekonomiskt system som gått över styr i takt med att kapitalismen blivit alltför kreativ till och med för sitt eget bästa?  

 

Själv är jag skeptiskt. Finns det några tecken på att vänsterpartiet har någon ideologisk utgångspunkt kvar för att driva några krav eller ställa hårda frågor och komma med hårda förslag om exempelvis byte av samhällsmodell? Är det inte mer intressant med några ministerposter? DS

Sverigevännerna ställer upp!

Såg att en ledande SD-are skriver i Svenskan att partiet inte tänker delta i manifestationen i Kärrtorp. Men det finns andra inom rörelsen, sverigevännerna, som gärna ställer upp:

Jag har varit sverigevän i hela mitt liv (dock inte okritisk) men det är en bisak i detta sammanhang. Rätten att uttrycka åsikter innefattar även rätt konstiga sådana. Vi får hoppas att 'sverigevännerna' inte blir manglade på söndag, utan att det blir en positiv stämning. Skulle dock tro att en del av kommentariatet på Avpixlat har svårt att fatta vad som händer. Deras ursäkt för slagsmålet förra helgen var ju att det var folk från RF/AFA med i mötet då. Men RF/AFA-folket började ju inte slåss förrän mötet angreps av nassarna. Inget angrepp, inget slagsmål - det borde vara lätt att fatta, men är det tydligen inte.

Nu verkar det ha blivit en rejäl politisk rekyl på grund av förra helgens nasse-upptåg, med möten runt om i landet. Vad man möjligen kan oro sig för att det långsiktigt kan bli en rekyl mot rekylen. När det politiska etablissemanget tränger sig fram för att ta över initiativet så handlar det ju om människor som faktiskt är ansvariga för att ha skapat det klimat där små nassegrupper frodas. Är verkligen figurer som Löfven rätt i det här sammanhanget? Reinfelt åker inte till Kärrtorp men hans lite hårfagrare variant Löfven gör det. Kommer det att fungera? Har landets politiska etablissemang den moraliska trovärdigheten att tala mot nassarna? - om den saknas kan det gå ganska illa på sikt. Rått uttryckt: när skurkar pratar moral blir det skurkmoral. På nyliberalismens bakgårdar kilar de bruna råttorna omkring bland soptunnorna och förökar sig. Mot dem hjälper inte nyliberal moralism.

*** 

Såg förresten att en ledare i den här nassegruppen bor i Ljusnarsberg. Just Ljusnarsberg låg ju sist på Lärarförbundets rankning av svenska kommuner de senaste två åren. Kan det finnas något samband? Jag gick tillbaka och kollade listan. Ljusnarsberg ligger i Örebro län. Av tolv kommuner så låg åtta sämre än genomsnittet i hela landet. Inte bra.

Löfvens bortpratade vinstchans?

Den här politiska analysen av Arne Anka och Krille Krokodil börjar med Italien men slutar med Arnes förmodan att "om Löfven kan hålla klaffen fram till valet kanske han vinner ...". Undrar om smarte Steffe L. pratade bort chansen idag. Menar han att socialdemokraternas valarbetare, hur många det nu finns kvar av dem, med entusiasm skall gå ut på gator och torg och propagera för regeringssamarbete med de politiska skojare som förmodligen flertalet av partiets väljare vill förpassa så långt bort som möjligt?

Det fanns en koalition mellan socialdemokraterna och bondeförbundet/centern en gång i tiden, men då kunde båda räknas som småfolkspartier med åtminstone en del progressiva ideer. Inget av det finns kvar idag. Centern försvinner för övrigt förhoppningsvis helt ur diskussionerna efter valet.  Socialdemokraterna och moderaterna är så lika att de inte borde ha några större problem att samregera. Men för de socialdemokratiska väljarna bör det vara svårt att svälja.

Om Löfven och hans innegäng verkligen tror på den här politiken måste man kalla det självskadebeteende. Vilka som kan tjäna på det i kommande val är svårt att säga, även om vänsterpartiet och sverigedemokraterna ligger bra till att plocka från olika delar av socialdemokratin.

Löfven och särintresset

När Stefan Löfven kommer med förslag om exportstöd borde det orsaka en del kritiska funderingar. Om man uttrycker saken på lite annat sätt än i artikeln så skall 25 miljoner kronor per år sättas in i Exportrådet under fyra års tid för att särskilt hjälpa mindre företag att exportera mera.

Varför det då? Å ena sidan är 100 miljoner en struntsumma i det stora (men kan naturligtvis spela roll i vissa speciella sammanhang), å andra sidan kan man fråga om det generellt finns några problem med den svenska utrikeshandeln. Jo, det finns det: ett permanent överskott. Sverige exporterar permanent mer än vad vi importerar, år ut och år in. Ta en titt på det här diagrammet från Statistiska Centralbyrån.

Det ser ju inte ut som om "pengarna strömmar ut ur landet" direkt. Riktningen förefaller gå åt andra hållet. Men vad som händer är att varorna strömmar ut ur landet och ersätts av pengar av tvivelaktigt värde? En grundregel i utrikeshandel bör vara att den över tiden i stort sett skall gå jämnt upp. Man exporterar för att importera och vice versa, inte för att samla pengar vars framtida värde vi inte vet något om. (En sak som kan hända framåt är att importen av fossila bränslen kan bli oerhört mycket dyrare, men det parerar man inte genom ökad export utan att genom att göra Sverige mindre beroende av den typen av varor.)

En vinkling man kan göra är att koppla till det eviga tjattret om tillväxt som också förekommer i artikeln. Tjattras det tillräckligt högt så kanske frågan om vad vi skall göra med det vi redan har dränks. Och kopplar vi det till exporten så kan man fråga om Sverige skall driva fram tillväxt bara för att sedan skicka den ur landet (och byta den mot pengar av tvivelaktigt värde - men det kan du ju redan eftersom jag påpekade det alldeles nyss). Man skulle ju kunna säga att prioritet ett är att skapa och underhålla resurser och använda dem här hemma, inte låta dem försvinna. För att uttrycka saken med det uppskruvade tonläge som ibland används i ekonomisfären: exportöverskottet gör oss fattigare, vi låter utlandet få våra produkter för ingenting! Om detta fortsätter kommer vi att hamna på fattigstugan etc. etc. etc.!

Vad är det med rubriken då, "Löfven och särintresset"? Om Löfven inte anser att det finns särintressen i näringslivet så kanske han tänker att samhället = näringslivet. Och hur ser han då på allt, som kanske är det mesta som vi gör, som inte har något större näringslivsvärde? Är det möjligen i hans värld enprocentarna som inte är särintresse, medan övriga nittionio procent är det? Problemet är att näringslivet, vars uppgift bokstavligen är att tjäna till att ge näring i våra liv, tillåts bryta sig ut och ställa sig utanför samhället, att diktera för oss vad vi skall göra för att tjäna deras intressen. Själva antas vi tydligen inte ha några egna intressen, utan de är identiska med enprocentarnas tyckanden. Och tycker vi inte som dem så är vi usla särintressen! (Marx tog faktiskt upp det här på sitt sätt redan i Kommunistiska Manifestet, det finns nog anledning att återkomma till hans resonemang!)

På tal om procenten (en respektive nittionio) så såg jag att Ockupationstält i Tanto för någon vecka sedan. Nämns också kort på svenska ockupations-sidan. Det förefaller finnas vissa krafter som försöker hålla rörelsen igång.

Så där såg det ut när jag gick förbi ...

... och om vi tittar närmare på banderollen: skulle tro att Löfven hellre skulle skära av sig näsan än att skriva under på det här! 

Gammal teckning behöver nytt huvud?

Kanske Max Gustafson kan göra det lätt för sig och göra en ny teckning genom att helt enkelt byta ett huvud här: ersätt Juholts huvud med Löfvens, men låt resten vara som det är. Själva situationen är densamma om jag förstår saken rätt. En ansenlig del av svenska befolkningen, även långt inne i Allians-leden, är upprörda över hur Reinfeldt-regimen sköter landet. De förväntar sig förmodligen en kraftfull opposition som lägger fram hårda alternativ. Vad får de: en nisse som säger att det kommer att fortsätta som förut. Skall vi gissa på att Alliansen tar hem nästa val, såvida inte de tuktade resterande medlemmarna i socialdemokraterna till slut samlar ihop resterna av sin självkänsla och gör uppror? Men det vill jag se innan jag tror på.

Dags för byte av marionetter?

I första upplagan av John Lapidus' bok Sverige 2017, som jag bland annat skrivit om här, antogs en numera bortglömd person vid namn Juholt vara Sveriges statsminister under revolutionsåret 2017. Nu lär det vara en ny upplaga av boken på gång, men statsministern heter nu Löfvén i stället. 'Skit de'samma' kanske somliga tycker.

Detta är dock i romanens fantasivärld. I den riktiga världen händer också saker som möjligen ökar chanserna för den där Löfvén. Han fick ju hyllningar från borgerligheten när den socialdemokratiska skuggvärlden kuppat bort Juholt utan att de 108.000 medlemmarna i partiet tillfrågats. Misstänkt mycket hyllningar. Det antyder att härskande kretsar i Sverige har fått nog och drar i tåtar här och där för att ändra sakernas tillstånd. Normalt bryr jag mig inte om ledarna i Dagens Dumheter, men i den här skåpar man ut delar av den borgerliga privatiserings- och utförsäljningspolitiken i Stockholm å det vådligaste, och skriver till och med att det är bra att vänsterpartiet polisanmält eländet. Dessutom kommer det mer och mer kritik mot hur nuvarande statsministern sköter sig. Något har hänt. Tecken i tiden. Förtrollningen bruten. Kejsaren är naken. Det räcker inte med att skåda ut över landet med sorgsna sälögon och beslutsamt inte göra någonting längre.

Detta är naturligtvis bara spekulation, men den konspiratoriskt lagde ser givetvis ett mönster: den härskande kapitalistklassen ser en enorm kris framför sig, folkresningar hotar på många håll i Europa och kanske till och med i Sverige, och det gäller att backa undan och inte vara för utmanande. När man talar om 'utmanande' så har det ju skett så mycket rent idiotiska saker att det går att backa rätt långt utan att kapitalisterna som klass bör känna sig särskilt hotad. Vissa saker, som kaoset inom exempelvis järnvägarna, är ju dessutom ett problem även för kapitalister i behov av transportkapacitet. Och vill kapitalisterna att deras återstående arbetskraft skall störas i sitt engagemang för arbetet för att de oroar sig för skolornas förfall eller vården för gamla föräldrar?

Så ... i stället för den allt klumpigare och förvirrade Alliansregeringen som inte gör ett bra jobb som marionetter i kapitalets tjänst, in med mer slipade men minst lika lydiga socialdemokrater! Det nyliberala tramset måste begränsas eftersom det är skadligt för kapitalismens affärer. Så misstänker jag att resonemanget går. Frågan är om den där rörelsen som Lapidus skissar på i Sverige 2017 kommer att utveckla sig och sätta stopp för hela spektaklet? Kommer den att klippa av trådarna som håller marionetternas sprattlande igång?