Aj, aj, Archaeopteryx har omvärderats!

Allt är ju ständigt under omprövning i forskningens värld (vetenskap och omprövning är som ler och långhalm) och nu faller en gammal sanning: vi har sedan länge lärt oss att Archaeopteryx var "urfågeln" men nu har den omdefinierats till dinosaurie. Artikel i Svenskan som bygger på sammanfattning i Nature.

Archaeopteryx, omdefinierade från fågel till dinosaurie

Det är det nya kinesiska fyndet av en dinosaurie som kallas Xiaotingia zhengi som fått forskarna att tänka om. Den är också en befjädrad historia, men vissa saker gör att den definieras som dinosaurie och inte som fågel. Vad det handlar om är det fascinerande att å ena sidan dog de klassiska dinosaurierna ut för 65 miljoner år sedan, men å andra sidan fick de en fortsättning i form av fåglar. En del dinosaurier kunde flyga och hade fjädrar. Och då uppkommer frågan: var går gränsen mellan de två formerna av varelser? När är man dinosaurie, när är man fågel - i en evolutionär process kan det vara svårt att hitta den exakta gränsen. Förr talades om "den felande länken" exempelvis när man forskade om människans ursprung, men det är frågan om det är en fruktbar tanke. När det gäller förändringar som kanske drar ut över hundratusentals år, kanske miljoner år, kanske det inte finns något exakt tillfälle att peka på.

Men man kan ju spekulera om varför den här utvecklingen skedde. Kan det ha varit så att flygdinosaurier, och en del tidiga däggdjur, var mycket rörligare än de stora markbundna dinosaurierna och därmed hade lättare att ta sig till områden som inte var så hårt drabbade av katastroferna och där det var lättare att överleva?

Här har vi Xiaotingia zhengi  som fått forskarna att tänka om

Vi som i den bokslukande barndomen läste "En försvunnen värld" av Sir Arthur Conan Doyle kanske minns att en flygödla, en pterodaktyl, hade en roll även där.

Den enda riktigt pålitliga urfågeln är väl den som sitter i ett gökur!

När Jorden rapar metan är det fara å färde

Senast jag var inne på ämnet "massdöd" på bloggen var här när det handlade om dinosauriernas plötsliga försvinnande för 65 miljoner år sedan. Då var det en hårtslående meteorit, samt kanske andra naturliga orsaker, som snabbt slog ut dinosaurierna och beredde livsrum för däggdjuren - sådana som du och jag alltså.

Men för 201 miljoner år sedan skedde också en massdöd. En stor del av den tidens liv försvann, och i stället kunde dinosaurierna utvecklas till härskare på den här planeten under en enormt lång tidsperiod. Varför hände detta? Forskare i Köpenhamn tror sig ha hittat ett svar, och det innehåller element som är oroande även för oss.

Då var det våldsam geologisk aktivitet på Jorden. Det som skulle bli Atlanten höll på att bildas när Europa, Amerika och Afrika gled isär. Väldiga vulkanutbrott och lava som vällde ut på den nya havsbottnen gjorde att metan som normalt borde vara låst på bottnen utlöstes och kom upp i stora mängder i atmosfären. Det var en process som varade hundratusentals år, men under några tiotusentals år tycks det ha varit ett extra kraftig utbrott. Den som har läst lite om klimat vet att växthusgaser är olika starka, och metan slår mycket hårdare än koldioxid när det gäller att skapa växthuseffekt och värmechock.

När jag läste det där tänkte jag direkt på metanet som ligger infruset i de nordliga tundrorna, och oron för vad som kan hända om det sker en snabb upptining i norr och metanet släpps loss. Det gäller även i svenska nordliga marker där man märker att tundran förändras. Kommer det åter att bli en relativt långsam process, så att vi människor (eller jag åtminstone) hinner dö ut innan helvetet bryter loss, eller ... ?

Samtidigt kommer frågan: om detta har hänt inte bara en utan flera gånger tidigare, långt innan vi fanns här, varför skall vi reagera på en naturlig process? - Jag kan inte svaret, men är det så att vi har möjligheter att påverka utvecklingen genom att förvärra eller lindra den globala uppvärmningen så krävs det rätt goda argument för att vi bara skall rycka på axlarna och fortsätta som förut.

Jag hittade uppgifterna om detta här och här.

Dinosaurier - katastrof eller konkurrens?

Ett nytt fynd verkar stärka teorin att dinosaurierna dog ut plötsligt, som följd av en våldsam krock mellan Jorden och en annan himlakropp för ungefär 65 miljoner år sedan. Man har funnit noshornet av en ceratopia-dinosaur (inte den på bilden ovan) som måste ha levt just vid den beräknade tiden för nedslaget. Den tillhörde den tidens "noshörningar", säkert en imponerande uppenbarelse när den trampade omkring i det som numera är Montana i USA. Några dinosaurierester färskare än 65 miljoner år har inte påträffats, och så länge man inte gör det är det här den yngsta kända. Och det stödjer idén att dinosauriernas epok slutade med en smäll.

Jag har skrivit det tidigare tror jag, men kan upprepa tanken att även teorier om vad som hände med dinosaurierna påverkas av ideologisk inriktning hos forskarna och samhället de lever i. För den konkurrensliberalt inriktade ligger det nära till hands att hävda att ödlorna dog ut därför att de var dumma och konkurrerades ut av de smartare däggdjuren. Man kan jämföra med tanken att neanderthalarna utrotades av de smartare människorna av vår sort, och då (mer eller mindre underförstått) att vi vita människor bara går naturens väg när vi trycker ner eller utplånar diverse underlägsna raser!

Om man däremot tror att dinosaurierna försvann utan att själva ha skuld till det, genom naturkrafter de inte kunde påverka, kanske man också i förlängningen tycker att utrotning av icke önskvärda medmänniskor eller konkurrens till döds inte heller är bra vägar att gå?

Var dinosaurierna dumma? - Tja, de behärskade Jorden i hundra miljoner år och verkar ha klarat sig hyggligt. Jämför med människan som efter drygt tiotusen år av "högre" civilisation börjar vackla betänkligt i sin tillvaro. Och dog verkligen dinosaurierna ut helt? - Det finns ju ännu jätteödlor kvar, men i världsomfattning har vi något som jag tror de flesta forskare numera tror är deras efterkommande, nämligen fåglarna! När man ser en flock duvor picka på en gräsmatta här i stan kanske man kan drömma sig bort att det är en flock smådinosaurier som går där!

Vad hände med neanderthalarna då? - Vet inte, men de var byggda för istidsklimat och hade därmed svårt att klara sig under varmare perioder mellan istiderna. Det kan vara en anledning till att de gradvis dog ut och ersattes av homo sapiens under en process som tog tusentals år. När meteorsmällen dödade jätteödlorna fick däggdjuren chansen att "bli något" i det tomrum som uppstod, och när istidsklimatet mildrades fick vi människor samma tillfälle. Det är väl det som Darwin avsåg när han pekade på att den som är bäst anpassad (obs. bäst anpassad, inte "starkast"!) kommer att överleva.

En rolig kommentar till artikeln i Svenskan (om man har den sortens humor) finns här. I vissa religiösa kretsar är det där med liv på Jorden under hundratals miljoner år tydligen ett problem.

Misanpassad? I fel kosmos kanske?

Senaste numret (5/2011) av Forskning och Framsteg har en artikel om den svenske fysikprofessorn Max Tegmark (ej på nätet). Hans intresse är parallella universa. För några tiotal år sedan var detta något som man sysslade med i science fiction men inte i seriös forskning (om man ville anses som seriös). Nu har läget ändrats.

Tänk på ett tal som börjar med en etta som sedan följs av femhundra nollor, det är stort det! En miljon är ju en etta samt sex nollor, tusen miljarder är samma lilla etta följd av tolv nollor - men femhundra! Hur som helst, enligt strängteorin (en nyare knepig tanke om hur universum är uppbyggd, nämligen just som långa strängar) skulle det kunna finnas ett antal universa vars tal är just den där ettan följd av femhundra nollor. Alla dessa är mer eller mindre lika/olika vårt eget universum.

Tänk om känslan av otillfredsställelse som ofta inträffar i livet beror av att man är i fel universum? På grund av något fel i fysiken har man råkat bli en kosmisk bortbytning? Eller om man kunde skicka iväg alla typer som gör att man känner sig missanpassad någon annan stans, till ett universum som är specialgjort för att husera kufar och skurkar av alla de slag? Nyliberaler verkar ofta befinna sig i en annan rymd, så varför kan man inte låta dem försvinna dit då?

Det kanske finns ett universum med en variant av planeten Jorden där dinosaurierna inte dog ut på grund av en krock med en mindre himlakropp utan fortsatte att leva och frodas och utvecklas. Det kanske finns ett universum med en Jord som aldrig fick något vatten utan bara blev en död ökenplanet som Mars. Det kanske finns ett universum där kung Björnbrum njuter sitt eftermiddagskaffe serverat av trevliga kaffeflickor, allt medan de tacksamma undersåtarna hurrar utanför staketet.

Å ena sidan vore det kanske kul med en stegosaurus, men knappast att rida iväg på när man skall handla. Och den kanske är stor i maten också? 

På tal om dinosaurierna - det där med massutplåning på grund av krock med en annan liten himlakropp var en förklaring som inte svaldes så lätt. En mer dominerande teori var ju att rovdjuren var smartare och tog över efter de dumma ödlorna som bara hade härskat på Jorden i hundra miljoner år eller så. Jag har en känsla av att den där konkurrensteorin passar bra för en forskare med marknadsliberal och socialdarwinistisk inställning, medan vetenskapare med mer människovänliga tankar snarare drar åt katastrofteorin.

En sista tanke innan jag försvinner i spekulationernas töcken: kan det vara något lurt med termen "parallelluniversum"? Den ger ju bilden av universa som ligger på en rad, eller kanske staplas i en hög, men tänk om de är ihopgeggade på något sätt? Då kanske man kan kliva in exempelvis i garderoben, knacka på väggen, och så öppnar sig dörren till ett annat universum där man får vara lite försiktig med dinosaurierna ... nej förresten, det går inte, det är så mycket grejor i garderoben så det går knappt att ta sig in i den. Man får väl hänga kvar här då, suck, och åtminstone hoppas på bättre tider.

Vem kom först?

Frågan "vem kom först, hönan eller ägget?" verkar besvaras med att "det beror på om man går från höger till vänster eller från vänster till höger".

Fast det mest korrekta svaret är egentligen att ägget kom först. Detta beroende av att fåglarna är en utveckling av ödlor - eller dinosaurier om man så vill - och ödlorna lade ägg. Men då flyttas bara frågan ett steg: "vem kom först, ödlan eller ägget?" - Det har jag ingen aning om!

Ett par notiser om "gamla ben"

Om någon tycker att dinosaurier verkar gammalmodiga, korkade och dåliga på att anpassa sig kan man ju fundera på varför de kom fram för cirka 230 miljoner år sedan och i sin gamla form fanns kvar som "Jordens härskare" till för ungefär sextio miljoner år sedan. Den här artikeln ger mer att tänka på i det sammanhanget. Den växtätande dinosaurien som kallas Tawa hallae fanns för cirka 213 miljoner år sedan och man har plockat fram dess ben i New Mexico i USA.

Senare släktingar till Tawa hallae är den mer kända Tyrannosaurius Rex ... och nutida fåglar. Det har ju diskuterats länge fram och tillbaka huruvida fåglar och dinosaurier är besläktade, men det verkar som dagens forskare är mer och mer eniga om att de verkligen är det. Jag brukar fundera på det när jag exempelvis går förbi ett gäng duvor som pickar på en gräsmatta: det där skulle ju kunna vara som en flock småödlor för hundra miljoner år sedan!



En annan artikel handlar om hästens utveckling och släktträd. På bilden ovan syns en numera utdöd häst - den sydafrikanska qvaggan. Det är inte en egen art utan ganska nära besläktad med den vanliga zebran, den som springer omkring i mängder ute på savannerna. Ett fåtal hästarter finns kvar idag, många har dött ut under de senaste 50 000 åren.

En intressant detalj är att forskningen om hästfamiljen även har betydelse för hur man kan se på andra arters utveckling, även människan. I stort sätt samma hästart kan visa upp betydande variationer vad det gäller färg och storlek enligt vad DNA-analyserna visar.

Djuret ovan ser ju inte ut att vara så nära besläktad med den svartvit-randiga zebran, men de är nära varandra. Kanske alla dessa olika varianter av människa och förmänniskor som forskarna har idag i släktträden är närmare besläktade varandra än vad man tidigare trott. Och vad forskare gärna skulle vilja tro - det är ju mer prestigefullt att upptäcka en ny art av förmänniskor än att upptäcka nya varianter av gamla kända arter antar jag!

Människor och dinosaurier

Det finns en del väldigt bokstavstrogna religiösa som har suttit och räknat efter vad som står i Bibeln och funnit ut att världen inte är så mycket mer än 6000 år gammal. Att den här planeten skulle vara flera miljarder år gammal och att livsformer funnits under hundratals miljoner år är något man inte har lust att ta in. Det lär finnas folk av den sorten som kräver att man skall lära ut att talet pi som vi vet är 3,14... i själva verket skall vara 3 precis eftersom det råkar stå något sådant i Gamla testamentet. Måste vara svårt för en sådan människa att göra tekniska beräkningar av rör och liknande. Och vad har missuppfattad geometri eller biologisk utveckling med religion att göra? Skulle de gudomliga mysterierna upphöra att existera om man säger att de gamla hebréerna var sämre på att beräkna förhållandet mellan cirkelns radie och omkrets än vad vi är? - Tydligen finns det folk som tror det.

Att det funnits dinosaurier och andra konstigheter för länge sedan är faktiskt svårt att förneka eftersom mängder av dinosaurieben har hittats Jorden runt. Men om Jorden bara är drygt 6000 år gammal, och människan skapades redan i början, måste ju dinosaurierna ha levat samtidigt som de första människorna, eller hur, och evolutionen kan ju inte ha ändrat livet på Jorden eftersom allt skapades fixt och färdigt?

Det är väl den uppfattningen som det drivs med i bilden som jag fiskade upp häromdagen. Nu står det ju visserligen i Bibeln att Jesus red in i Jerusalem på en åsna, men varför skulle han inte ha kunnat rida in på en lagom stor dinosaurie? Varför skulle man inte kunna låta Fridsfursten äntra en rasande och bindgalen Tyrannosaurius rex och driva månglarna ur templet?

Ibland tror jag att världen vore bättre utan folk som får konstiga idéer ur "heliga" skrifter.

Näbbigt

Får jag presentera näbbdjuret? En lustig liten rackare på bilden ovan: den platta näbben är åt höger. Till vänster en bäverliknande bakdel. Pälsklädd, lägger ägg, men diar ändå ungarna och räknas därmed som däggdjur. En så egendomligt sammansatt figur måste naturligtvis kollas upp av forskare. Med dagens genteknik kommer man långt vilket framgår av den här rapporten.

Av näbbdjurets egendomliga utseende skulle man kunna tro att det är en blandning av fågel, reptil och däggdjur. Forskarna har funnit att så är fallet också. Evolutionen har gjort att de flesta däggdjur släppt de drag som kommer från fåglar och reptiler, men näbbdjuret är ett undantag. Det har väl gått bra för näbbisen, och den har inte haft anledning att ändra sig trots att den funnits i bortåt 166 miljoner år.

Man är numera tämligen klara över att fåglarna härstammar från ödlor, från dinosaurierna alltså, så när forskarna fann nära släktskap mellan näbbdjur och kyckling så hade man automatiskt rett ut att ödlor/reptiler fanns i släktträdet också. Det där med fåglar och ödlor är intressant - att titta på en flock pickande duvor i parken skulle kunna jämföras med att titta på en flock pickande smådinosaurier!