Det här är en insändare jag skrev till Dagens Nyheter i morse. Undrar om den drunknar i mängden av alla andra ilskna insändare?
I DN 26 mars finns en artikel om Stockholms kommuns upphandlingspolicy. Borgarrådet Axén Olin argumenterar för att ta bort bland annat miljökrav i de framtida riktlinjerna för kommunens inköp. Det antas förenkla för småföretagen. En annan väg är att stödja dem. Men hur stödjer man exempelvis småföretagens miljöarbete när kommunens Miljöcentrum läggs ned? Den organisationen var inriktad speciellt på att stödja småföretags miljöarbete.
Om nu argumentet (ett "tänkt" exempel från Axén Olin, varför tog hon inte ett riktigt fall?) för att inte ha miljökrav är att en stödgrupp för hemlösa inte har miljöklassade bilar finns andra sätt än att slopa kraven. Gör organisationen jobb åt kommunen så se till att den får hjälp att uppgradera sina bilar!
Men det är inte hjälporganisationer, utan vanliga kommersiella företag det handlar om. Allt skall se så billigt ut som möjligt i Stockholms budget! En grundläggande tanke hos den styrande majoriteten i Stockholm är att ta bort allt i stadens förvaltning som inte är myndighetsutövning. Det framgår om man läser förslaget till upphandlingspolicy. Kostsamt handfast stöd till kommunens underleverantörer är inte myndighetsutövning, bort med det!
I konkurrensneutralitetens namn kan man inte ställa olika krav på företagen beroende av hur stora de är. Men då stora företag förmodligen har större resurser och mindre behov av stöd än de små, kan man misstänka att de ändå kommer att slå ut de småföretag som Axén Olin påstår sig vilja främja. Vilket ju är naturligt i en marknadsekonomi där det lägsta budet gäller. Då sitter vi där med stora leverantörer som kan ta miljö- och andra krav med en klackspark. "Den som köper billigt, köper dyrt" är ett gammalt talesätt. Det kan bli resultatet av kommunens nya riktlinjer också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar