Igår tog jag tåget till Nynäshamn och Alhagens våtmark. Idag blev det tåg åt andra hållet, mot norr, Märstalinjen, med avstigning i Rosersberg och en kvarts promenad bort till Fysingen. Även Fysingen har sina våtmarker, det är en stor slättsjö med såväl stora vassområden som mycket öppna vattenytor. Ett fågeltorn har byggts (jag tror det invigdes förra året) samt en plankgång genom vassarna längs stranden. Fint ordnat!
Lärkor hördes över fälten, en stor flock skogsduvor drog förbi, tofsvipor och enkelbeckasiner stökade på maderna nere vid sjön och fågelsången steg allt högre ur skogen. I en vik nära badplatsen fick jag syn på några tillfälliga besökare: tre eleganta salskrakar som rastar här men skall vidare upp till Nordkalotten. Då och då hördes rördrommens nästan spöklika tutande, det var minst två stycken som lät. Grågäss kacklade och skäggdoppingar uppförde lustiga parningslekar.
Å ena sidan är det härligt, å andra sidan kommer våren lite väl tidigt. Redan tidigare har det varit tveksamt att sjunga "du blomstertid nu kommer" vid skolavslutningarna. Som det har varit förut kunde enstaka tidiga vårar göra att det inte fanns så mycket blommor kvar vid midsommar. Nu kanske det verkligen kommer att vara slutblommat vid den tiden. Och det kan orsaka andra problem: den klassiska svenska naturen är inte organiserad för tidiga vårar vartenda år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar