Marken skälver

En notis i DN omtalar att det varit ett jordskalv i närheten av Hornborgarsjön i Västergötland. Tur att inte tranorna kommit ännu, så de slapp känna några skälvningar i sina långa ben när de lullar runt på åkrarna vid sjön och äter potatis.

Större underligheter i mänsklighetens värld ses på DN:s ledarsidor. Seismiska skälvningar från det irakiska skalvet har även nått tänkarna i Marieberg, och nu passar det att ta Carl Bildt i örat: "Ett par ord om USA:s ansvar och hans eget [Bildts, alltså] stöd för den folkrättsstridiga och fatala invasionen hade varit lika klädsamma som överraskande." Det fanns häcklare för länge sedan som callade - ursäkta, kallade - den nuvarande utrikesministern för Calle Stropp. Det är tydligen en uppfattning som nu börjar sticka upp nosen även hos DN:s ledarskribenter.

Ett skalv, framkallat i spänningsfältet mellan de höga och fina och de som inte är så höga och fina kan man ana i ett annat ledarstick. Skribenten meddelar, helt riktigt, att klyftorna i samhället har ökat. Och vad gör man åt det då? Kräver mer av de rika? Nejdå ... :

Rabatt på "hushållsnära tjänster" firas som en rättvisereform. Nu börjar det lukta konstigt. Folk som har råd att betala för att få någon som städar hemma hos sig skall få rabatt för det. Folk som inte har råd, men verkligt behov av hjälp, skall inte få se mer än en hemhjälp från socialen som drar genom bostaden i raketfart ibland.

Hur kan rättvisan gynnas av att landets callestroppare får billig hemhjälp? Klyftorna i samhället ökar, och det här verkar vara ett sätt att handgripligen banka in i samhället att de skall fortsätta att öka. Kommer hemhjälpen att kunna utveckla sig till nya arbeten, eller kommer hon att fastna i ett evigt underläge hos "herrskapet"? Jag tvivlar på att de familjer som har en piga som röjer upp efter dem i fina villan blir anständigare och jämlikhetssträvande människor - snarare blir det än mer stroppighet och arrogans. Är det så vi vill ha det?