"Generellt kan man säga att vattnet inte är lika viktigt för hamnen längre." Det där låter lite lustigt taget för sig, men får sin logiska förklaring i artikeln "Framtida möjligheter för Stockholm som sjöfartsstad" av Per Jessing. Den finns i Sjöfartsstaden Stockholm, Samfundet S:t Eriks årsbok, som jag nämnt tidigare. Jag är inte klar med boken ännu, men där finns mycket att studera och fundera på.
En fråga är om det är vettigt att hamnanläggningar läggs ned, utplånas, och ersätts av mer eller mindre dyra bostadsbyggen vid strandkanten. Dels försvinner platser där man kan ta in laster till olika delar av staden. Man kan tillägga att en del centrala arbetsplatser också försvinner till förmån för yuppifierat boende. En annan aspekt (som jag hittills inte har sett i den här boken) är att om det blir häftiga översvämningar så blir borde kajer och lastanläggningar för sjöfarten vara mer uthålliga för påfrestningarna än bostadshus. Visserligen är bostäder vid vattnet en god affär för byggbolagen, men är det deras (och vissa bättre bemedlade boendes) kortsynta intressen som skall sättas i första hand?
På bilden: Södra Hammarbyhamnen andra maj 2006 - eget foto som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar