Lång fredag

Långfredag med gnistrande solsken och vassa vindar som verkade blåsa rakt genom den välfodrade skinnjackan och tröjan därunder. Så var det i förmiddags. Den långa fredagen, fylld av andlig mystik, den märkliga känsla som uppträder när vinterhalvåret avslutas för att ge plats åt livets förnyelse.

I Bergianska trädgården var det väl mest några gula diskreta vårlökar som syntes, men vänta bara ...! Jag ser fram mot när man kan slå sig ner i avdelningen med köksträdgårdsväxter och känna doften av kryddor, eller sitta vid japanska dammen och känna sig ... tja, japanskt meditativ, måhända?

I en backe nära Lappkärret hittar jag inte bara vitsippsblad bland torra eklöv, men även en knopp på väg att slå ut. Ta dig i akt lille vän, det kan komma riktigt kalla nätter ännu! Det är ju bara april. Följande bild blev tyvärr inte så bra, men tjänar i alla fall som bevis för växtlighetens utveckling så här års. Hur kommer vårens vitsippsbackar att se ut om några årtionden när temperaturen har krupit upp lite mer?