Planekonomi?

Göran Greider skriver idag i Dagens Nyheter, i en artikel betitlad Naturen som marknadsplats:

Jag tror att begreppet demokratisk planhushållning är en bra utgångspunkt för tänkandet, eftersom det rymmer både stat och marknad som verktyg och gör jämlikhetstanken central också i den gröna dimensionen.

Egentligen borde ingen vettig person protestera mot begreppet "planekonomi" - den mesta ekonomiska verksamhet är ju planerad, skillnaderna ligger i vem som planerar och vilka syften planeringen har. Jag är inte säker på när man kan säga att modern statlig planekonomi började, men krigsekonomierna under Första världskriget ligger nog nära till hands. Och som historikern Eric Hobsbawm skriver någonstans: planeringen under kriget fick folk att inse att staten kunde göra mer än att bara vara en "nattväktarstat". Därmed lades grunden för senare tiders välfärdssamhälle.

Det vimlar av intressant material på nätet som behandlar klimatfrågan ur olika synvinklar. Transporter är en nyckelfråga. Hur mycket transporter, och med vilka transportmedel, kan tillåtas, och vad kan begränsningar få för verkningar? De behöver inte nödvändigtvis vara av ondo. En artikel av Rikard Warlenius i tidningen "Arbetaren", Klimatets politiska ekonomi, har en del tänkvärda infallsvinklar.