53 procent av dagens svenska jobb beräknas vara ersatta av digital teknik inom tjugo år, enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Det handlar om 2,5 miljoner jobb. Många av dem som riskerar förlora jobbet är lågavlönade men digitaliseringen påverkar alla, både ingenjörer och ekonomer finns på listan.
– Medelinkomstjobben är kanske allra mest hotade. Västerländska samhällen vilar på en välmående medelklass. Utvecklingen kan bli farlig om inte våra regeringar förstår vad som händer, säger Ashkan Fardost.
... Bland de nya jobben syns enligt SSF många dataspecialisttjänster men också arbeten som skapas runt de rent tekniska väntas öka, till exempel inom marknadsföring och försäljning. Men det är långt ifrån säkert att de nya digitala företagen kommer bidra med många jobb.Jag har tidigare skrivit om hur den så kallade medelklassen hotas av den här utvecklingen, och att det kan leda till politiska konsekvenser. Hur som helst, det är tydligen inte intelligens som antas gynnas av den nya utvecklingen. En annan expert (?) säger:
Förmågan att anpassa sig kommer vara det viktigaste konkurrensmedlet på arbetsmarknaden framöver, viktigare än intelligens.
Korkade slingerbultar med social kompetens tar över, eller ...? Man kan ju trösta sig med att prognoser är prognoser, och det är sällan de slår in exakt. Rätt ofta slår de inte alls in.
Men nu över till vad jag skrev i urtiden, 2009 (något förkortat och korrigerat):
Nu har Birger Schlaug skrivit ett nytt tankeväckande inlägg om den hysteriska jobbkampanjen. Vi minns centerledaren Olofssons utbrott om att folk skulle arbeta som bävrar. Nu var det visst fru Sahlin som hävt ur sig något om "jobb jobb jobb" på SAP-kongressen, och desperat försvarat fyrtiotimmarsveckan. (Jag höll på att skriva fel här: fyrtiotimmarsdagen! Så illa är det inte. Men hade tolvtimmarsdagen funnits kvar kan vi lita på att Sahlin hade kämpat sig blodig för att den skulle behållas!) Jag minns faktiskt att Ronald Reagan sade något liknande på sin tid, fast då lät det "jobs jobs jobs". En del av mina läsare kanske också minns vad Ronald var för figur - knappast en vän till den organiserade arbetaren (om denne inte var polack).
Schlaugen brukar påpeka hur ny teknik, robotar, datorer och annat höjder produktiviteten och sänker behovet av att folk skall häcka större delen av sin vakna tid på en arbetsplats. Jag tänkte utvidga resonemanget ytterligare något snäpp och komma in på ett annat känsligt område: invandringen.
Vi har några saker att ta hänsyn till: dels att de gamla industrijobben antingen rationaliseras bort helt, eller finns kvar i landet men rationaliseras så att fabrikerna i stort sett står tomma, eller att tillverkningen försvinner till något utland. Dels att även många arbeten på tjänstemannasidan är av den sorten att de kan utlokaliseras till något billigare ställe. På industrierna har man hunnit långt i den här processen, men på den stora tjänstemannasidan har det inte gått så långt - ännu. TCO har dock varnat för en sådan utveckling.
Och så har vi från andra sidan invandrare som letar efter jobb respektive folk som helt enkelt är på flykt undan krig och elände. Argumenten för arbetsinvandring är bland annat att det behövs arbetskraft och att befolkningen i Europa åldras, riskerar att krympa, och att det därmed inte går att upprätthålla välfärden. Hade Europas demografiska situation idag hängt ihop med en industriell expansion i stil med hur det var ungefär 1945-1970 hade argumenten varit rimliga, men nu tycker jag läget ser annorlunda ut. Jag bara slänger ur mig en provokativ (?) fråga: skulle det kunna vara så att den tekniska utvecklingen gör att behovet av påfyllnad utifrån krymper, och att den på sikt skulle kunna medge minskad befolkning?
En begagnad robot från ABB, bra på följande enligt beskrivningen:
Cleaning/Spraying
Cutting
Deburring
Die casting
Machine tending
Material handling
Pre-Machining
Press Automation
Press brake tending
Spot welding
Finns det inte en risk att billig arbetskraft flödar in, och den tillväxt i produktivkrafterna som vi skulle ha kunnat utnyttja avbryts och ersätts av hunsade rättslösa manuella jobbare igen - kanske inte så produktiva men lönsamma för kapitalet? Vore det inte bra om den här saken tänktes igenom innan Europa sitter med ett näringsliv som inte behöver så mycket levande arbete för att fungera, medan de levande arbetarna slåss som galningar om de jobb som finns? Kapplöpningen mot botten är ju i full gång.
Jag antar att sådana saker som kortad arbetstid, sänkt pensionsålder, ökad samhällsservice och demokrati på alla samhällsnivåer måste in i diskussionen. Detta är ju saker som större delen av det politiska etablissemanget inte vill prata om för allt guld i Småland, men hur kommer man undan den diskussionen? Den tvingar sig ju ändå på oss. Då är det bättre att den förs i anständig ton, med faktaunderlag, och utan klagorop om "muslimer" eller vad som råkar vara ute just den veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar