måndag 11 maj 2009

Finanspolitiska rådet mot regeringen

Kan man tro att regeringen är desorienterad och/eller handlingsförlamad, eller att den faktiskt vet vad den gör när den inte gör så mycket i den pågående krisen? I det senare fallet kanske den har en plan, en idé om hur den vill att samhället skall se ut. Och då är den låga aktiviteten och den skenbara klumpigheten i politiken kanske väl genomtänkt?

Regeringens Finanspolitiska råd har synpunkter på en del saker som bör göras, enligt Sveriges Radio,

Förutom höjda statsbidrag till kommunerna, pekar rådet nu på stöd till upprustning av kommunala bostäder, tillfälligt sänkt skatt för pensionärerna och en extra skatterabatt för låginkomsttagare, allt för att stimulera ekonomin.

Lars Calmfors tror att förslagen kan minska arbetslösheten med ungefär en halv procent.


Det måste väl vara minskning med en halv procentenhet han menar antar jag. Exempelvis från åtta till sju och en halv procents arbetslöshet. Men det handlar ju både om att minska arbetslösheten och att se till att det inte kommer nya vågor av avskedanden, bland annat i kommunerna. Och man behöver ju inte vara någon ekonomisk Einstein för att räkna ut att just i denna period av lågkonjunktur är det alldeles utmärkt att hugga tag i oanvända resurser och sätta dem i arbete, exempelvis vad det gäller upprustningen av bostäder. Det låter billigare än att försöka göra samma sak under högkonjunktur.

Men finansminister Anders Borgare fortsätter med sitt falskklingande "ansvarstagande":

Vi delar inte deras bedömning att det behövs stora ofinansierade utgiftsökningar, utan vi har haft en kraftig försämring av de offentliga finanserna men vi har fortfarande marginaler som gör att vi kan möta en svagare utveckling. Att redan idag spela bort de marginalerna tycker inte jag vore ansvarsfullt,

Ofinansierade? Höll inte regeringen på med en massa skattesänkningar för ett tag sedan? Var det ansvarsfullt? Det låter nästan som fyllot som supit upp hushållskassan och sedan gnäller att pengarna tagit slut när familjen vill köpa mat!

Kanske Alliansen tänker vänta till valrörelsen nästa år - och då börja ösa ut pengar?

På Ekonomistas-bloggen finns synpunkter från en medlem i rådet, Martin Flodén (han polemiserar mot ett knasigt uttalande från Mats Odell):

Grunden för en god konjunkturpolitik är att den offentliga sektorn inte ska strama åt under en lågkonjunktur (i grundkursen i makroekonomi får man lära sig att de offentliga utgifterna bör öka i en nedgång). Trots att skatteintäkterna nu faller kraftigt har vi inte en offentlig-finansiell kris. Vi har, särskilt i en internationell jämförelse, mycket starka offentliga finanser. Det finns därför inget behov av åtstramning i kommunerna, och risken att en bibehållen omfattning på de kommunala utgifterna under lågkonjunkturen försämrar trovärdigheten för finanspolitikens långsiktiga hållbarhet är liten.

Det håller jag med om. I och för sig kan grundkursen i nationalekonomi innehålla mycket underligt, men den här tumregeln om offentliga utgifter stämmer. Men en regim som vill krossa så mycket som möjligt av den offentliga sektorn - inte av praktiska utan av ideologiska skäl - lär inte lyssna på det örat.


Från Konfliktportalen.se: kamratwot skriver Fina, rara, söta internet, Anders_S skriver Gör om rättegången mot Pirate Bay!, Jinge skriver Påvens besök meningslöst?, slutstadium skriver Vad snutar vill ha, salkavalka skriver KRISEN PÅ DAGENS KONFLIKT, salka skriver Management-by-otrygghet

söndag 10 maj 2009

Räven vaktar hönsgården


Den här teckningen har jag haft tidigare på bloggen, men när jag såg en artikel i HuffPo tyckte jag det var dags att plocka fram den igen. Obamaregimen vill att Federal Reserve skall bli en finansiell supersnut som skall övervaka företag som är "för stora för att få gå i konkurs".

Efter artikeln finns en intressant kommentar som jag läste efter att jag plockat fram ovanstående teckning - ett sammanträffande:

Well, I have got to say I have a huge number of reservations about this idea. I'd much rather diminish the power of the Fed than increase it. The Fed is a collection of banks(ers). It is only quasi governmental and not fully under anybodys power. I'm thinking this move sounds more like the fox watching the henhouse than anything else.


Just det, man kan sätta flera frågetecken här. Skall bankfolk som är insyltade i den privata bankindustrin sitta och övervaka ... sig själv egentligen? Detta utan att vara underställda full demokratisk kontroll? Jag har för mig att det förekommit anklagelser av allvarlig natur om hur krisen i USA har hanterats, att den till och med skulle innehålla en kupp av bankerna. Jag antar att bankerna i och för sig inte ville ha krisen, men när den väl kom passade en del figurer på att utnyttja den till att knycka offentliga medel för bankernas räkning.

Det har förekommit en hel del klagomål om det i USA så den som ställer frågan igen kommer inte med några nyheter. Men det är nog viktigt att ställa frågan, för annars kan man få en situation där bankernas äventyrliga affärer, misskötsel och plundring av det omgivande samhället blir i det närmaste gränslös - de är ju för stora för att få gå i konkurs! Det finns väl inget som antyder att bonusgubbarna gett upp i sin samhällsparasitism!


Från Konfliktportalen.se: slutstadium skriver Word-programmet, Anders_S skriver Två intellektuella giganter på vänsterkanten i envig, andread0ria skriver Yttrandefrihet är en rättighet – inte en plikt, Jinge skriver Hur väljs partiledare?, Kristoffer Ejnermark skriver Malm svarar Wijk, Tuss skriver Stäng Vidarkliniken!

Kuppförsök i Venezuela?


Här visar polisen upp några farliga grejor som man beslagtagit (bilden från Venezuelas nyhetsbyrå ABN)


Misstänkt kuppförsök i Venezuela
skriver DN. Kan så vara. Jag är lika dålig på spanska som vanligt men öppnade ABN:s hemsida för att se vad som kunde finnas där. Det fanns en del om den fransos och tre från Dominikanska Republiken som ertappats med en laddning vapen och annan militär utrustning, men vad jag förstod stod det inget om kuppförsök. Man skriver om vapen som används av terroristiska organisationer.

Finns det utrymme för kupper längre i Latinamerika? Det är klart att skumma kretsar inom och utom Venezuela kan hyra in några lönnmördare för att försöka komma åt den högsta ledningen för den bolivarianska revolutionen, men skulle en lyckad attack nödvändigtvis leda till kontrarevolution? Resultatet kan ju mycket väl bli det motsatta. Det här kan vara Jönssonligan som råkat få tag på automatvapen.

Hur som helst, alltför mycket hänger ännu på Hugo Chávez' person. Det behövs en bred och icke-korrumperade ledande grupp som är så stor att den helt enkelt inte kan utplånas, och det är viktigt att det finns en bred och icke-korrupt massrörelse som gör att kupper inte har en chans att lyckas.


Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Erik Wijks kritik av Andreas Malm och “Hatet mot muslimer”, Jinge skriver En älgstudsare kan slå ut en Kustkorvett, Björn Nilsson skriver Ruin i Berlin, Kristoffer Ejnermark skriver Erik Wijk kritiserar Andreas Malms senaste bok om islamofobi

lördag 9 maj 2009

Ruin i Berlin


Над поверженным Берлином är titeln på den här målningen. Den är från 1945 och tycks handla om Berlin. Detta apropå den ödeläggelse som jag nämnde i föregående inlägg. Konstnären heter Alexander Deineka och det finns en rysk hemsida med många av hans målningar här.




Från Konfliktportalen.se: Björn Nilsson skriver “Lögnmaskinen”, Jinge skriver Det O-heliga Landet, Anders_S skriver Margaux Leduc i Umeå, Kristoffer Ejnermark skriver Erik Wijk kritiserar Andreas Malms senaste bok om islamofobi, slutstadium skriver Om Hitlers folkstat

"Lögnmaskinen"

För 64 år sedan var Andra världskriget slut i Europa. Sovjetiska tongångar från Moskva klagar DN beträffande årets segerparad. Tja, Sovjet spelade ju huvudrollen vad det gällde att slå ut tyskarna, så varför inte? Jag funderade över någon illustration till kriget, letade slumpmässigt och hittade bloggen A Soviet Poster a day. Den sovjetiska affischproduktionen var stor så denna blogg bör väl ha chans att bli långlivad.



Här är en karikatyr av Hitler och Goebbels från 1942, året när Sovjet fått stopp på tyskarnas första stora offensiv men när den andra (som ledde fram till slaget vid Stalingrad och segern där i början av 1943) ännu inte hade hejdats. Der Führer använder doktor Goebbels som en maskin för att spruta ut lögner. Texten under verkar vara något i den här stilen (min översättning från en engelsk översättning):

Det spelar ingen roll vad han gör,
Mördaren Hitler kan inte dölja sina misslyckanden
Vid
Rzjev och Stalingrad.
För att lura folk
Uppfann han "lögnkulsprutan"
Som skjuter utan uppehåll.
Maskinen pratar strunt med högsta fart,
Men kan ändå inte undertrycka sanningen
Eftersom det är sanningen som dånar vid floden Don
Och kan höras vid Volga också.
I Afrika mullrar sanningen
"Lögnkulsprutan" skjuter förgäves.

Vilken fantastisk tid det måste ha varit våren 1945 när det var klart att kriget snart var över, att Hitlers "tusenåriga rike" gick i gruset ... men samtidigt denna fruktansvärda förstörelse. Ändå, det var en tid av radikal framryckning. Hitlers korståg mot bolsjevismen slutade med att bolsjevikerna marscherade in i Berlin. Den sociala revolutionen hängde i luften i stora delar av Europa.

Från Konfliktportalen.se: Anders_S skriver Margaux Leduc i Umeå, Jinge skriver Det ”nya” Centerpartiet, Kristoffer Ejnermark skriver Erik Wijk kritiserar Andreas Malms senaste bok om islamofobi, slutstadium skriver Om Hitlers folkstat, totalavloning skriver Total Avlöning 8/5/09 Inte ens skolmat., andread0ria skriver Låt dem äta köttben!

fredag 8 maj 2009

Centralbanker och inflation

En artikel i HuffPo tar upp centralbankerna och inflationsbekämpningen. Den går inte på djupet vad det gäller alla aspekter av "oberoende" centralbanker, exempelvis att det demokratiska inflytandet försvinner när folkets valda representanter inte får säga till banken vad den skall göra. Men det bör vi ju redan veta. Inte heller går den in på det förhållandet att viktiga riksbanker som Federal Reserve i USA är privata påhitt, inte statliga institutioner. Men det finns några matnyttiga påpekanden i artikeln i alla fall vad det gäller det som brukar vara dessa bankers huvudmål: att hålla tillbaka inflationen.

Det handlar närmare bestämt om definitionen av inflation, om inflationsmål, samt om penningflöden mellan länder.

Vad är inflation egentligen?

Det enkla svaret är väl: inflation är det som definieras som inflation! Något med prishöjningar är det om i alla fall - pengarna blir mindre värda eller varorna dyrare, hur man nu ser på saken. Men det som pekas på i den här artikeln är problemet med att en del viktiga saker inte räknas in i inflationstalen, nämligen så kallade bubblor som gör att fastigheter, värdepapper och annat raskt ökar i pris.

Hur skulle inflationen i Sverige se ut om man räknade in de bostadsrättspriser som rakade i höjden rent extremt för några år sedan exempelvis medan den officiella inflationen inte var särskilt hög? Räknar man inflation får inte viktiga prisändringskällor få försvinna, det är väl ett rimligt krav? De påverkar ju hur folk kan och vill konsumera och vad som händer med ekonomin i stort.


Saxat från Riksbankens hemsida. I mas var inflationen 0,2 procent tror man, med andra ord i stort sett obefintlig. Det kan i själva verket vara deflation på gång. Eftersom bruttonationalprodukten har ramlat med nästan 5 procent (4,9 för att vara exakt) på ett år skulle detta inte var otroligt.



Inflationsmålet

När exempelvis Statistiska Centralbyrån SCB försöker räkna ut inflationen har man en massa delposter som samlas i en slutsumma. Men i artikeln påpekas att delposterna kan peka åt olika håll. Även om det är några procents generell prishöjning kan det vara nollinflation eller till och med sjunkande priser (deflation) för vissa varor.

Antag att inflationsmålet är 2 procent men livsmedel ligger på minus en procent samtidigt som den sammanlagda inflationen är 3 procent. Då är frågan om den inflationsbekämpande riksbanken ändå skall ingripa, trots att detta kanske kan sätta igång ännu värre deflationsprocesser genom exempelvis höjd arbetslöshet?


Falskt oberoende och penningflöden

Ett sista intressant påpekande: de "oberoende" riksbankerna i olika länder är inte oberoende av varandra. Fram till nu har det varit Fed i USA som bestämt räntan inte bara för det egna landet, utan tvingat andra att följa efter. Räntesänkningar i USA har fört med sig räntesänkningar i andra länder så att de inte skall bli tvunga att skriva upp de egna valutorna och därmed skada exporten.

Kan det sistnämnda ändras när Kina manövrerar dels för att göra affärer i egen valuta i stället för i dollar, och dessutom trycker på för att få en annan internationell reservvaluta än dollarn?


Från Konfliktportalen.se: slutstadium skriver Otrohetens lockelse, Jinge skriver Skruva ner förväntningarna på Tre Kronor!, jesper skriver Ett slakt inlägg i debatten om sexköpslagen, Anders_S skriver Fildelning bättre för artister, Björn Nilsson skriver Anarkistramsa om terrorism??, H Palm skriver Bokhandel och antikvariat - samma kris, samma krig.