Det finns en del folk som tror att man skulle kunna få fart på ekonomin och komma åt arbetslöshet och andra problem i eftersatta förorter genom att skapa speciella ekonomiska zoner. Lägre skatt, lägre arbetsgivaravgifter och liknande skulle kunna hjälpa det lokala näringslivet. Man hänvisar till franska erfarenheter av sådana frizoner. Jag är säker på att många politiker och tjänstemän gärna gör en studieresa till Frankrike för att kolla på nöjesli ... förlåt, näringslivet skall det vara, i de ökända banlieues.
Mycket lägligt kommer en rapport som borde studeras av frizonsentusiaster och andra intresserade. För att sammanfatta slutsatserna om den franska satsningen: lite mer anställningar blev det, men till väldigt högt pris.
Med andra ord kan det vara värt att fundera på om man kunde få ut mer för pengarna om de satsades på något annat sätt än just genom lågskattezoner. Blir det hållbara satsningar som på sikt kommer att bära sig själva, eller handlar det om att lycksökare går in och kapar åt sig maximalt med pengar under åren med låga avgifter och sedan sticker?
En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
5 kommentarer:
Om det lyckats eller inte avgörs väl i vilken utsträckning som de skattesubventionerade lyckats sänka lönerna och gjort de som fått plats på den ordinarie arbetsmarknaden lite räddare och försiktigare med att ställa krav.
Spela ut löntagarna mot varann och då speciellt de längst ner i enkel service sektor, de måste lära sig att krypa och förstå att man måste vara ödmjuka och hata besvärliga fackföreningar. Söndra och härska.
Som om inte mycket i de segregerade delarna av service sektorn redan var till inte oväsentlig del ”skattebefriad” och en svår konkurrent till företag som inte har samma möjligheter.
Jag funderade på om det låga utfallet vad det gällde nya jobb i Frankrike, jämfört med de höga kostnaderna, helt enkelt kan tolkas som att pengarna rinner rakt igenom projektet och ned i fickorna på några smarta "entreprenörer" som inte är särskilt intresserade av områdena de verkar i - annat än som objekt för utplundring. Och kommer staten och kastar pengar åt dem ... så mycket bättre!
Det är förstås troligt, att det ska vara skattesubventionerat innebär att avsikten är att de ska slå sig in på marknaden med underbud som de som betalar full skatt inte kan matcha, ett nollsummespel jobbmässigt. Att dem håller på så här är befängt när de samtidigt driver NAIRU politik som håller uppe arbetslösheten. Vill man ha fler i arbete måste det finnas tillräckligt med efterfrågan, det går inte att komma runt man kan inte samtidigt ha en åtstramande politik som håller uppe arbetslösheten och tro att sånt här skulle få fler i arbete, det är rena snurren men det är på den nivån politik numer bedrivs. Det är i praktiken bara tomma charader.
Invandrarna är inte arbetslösa därför att de är invandrare, de är arbetslösa därför att det inte finns tillräckligt med jobb. Men deras svagare ställning på arbetsmarknaden gör att de blir överrepresenterade. Som det verkar är politikerna av olika kulörer mer bekymrade över denna disproportionalitet än arbetslösheten i sig, de vill se fler infödda arbetslösa så det blir proportionellt fördelat.
Jag börjar fundera på om man skulle starta ett företag och bara engagera Fas3:are. Jag är inte så krävande, så med 6-8 anställda a 5.000 kr/st skulle jag ju få in 30-40.000 kr/mån, mer än jag någonsin har kammat hem.
Letar just nu bara efter något att sysselsätta de där slavarna med. Handsticka strumpor, kan det var en bra idé tro? Inte så stora investeringar. Kunde ju skicka en av dem att sälja strumporna på torget på lördagarna.
Du kanske behöver några collie-skötare?
Skicka en kommentar