I ett par opinionsundersökningar får president Putin tummen upp från omkring 72 procent av ryssarna. Det är mycket men kanske inte orimligt mycket. Man kan ju diskutera hur tillförlitliga undersökningarna är, men det verkar ändå som presidenten har gott stöd från 'mannen på gatan'. Och det är viktigt. I Ryssland är det viktigare vad folk i gemen tycker om presidenten än de recensioner han får i Dagens Nyheter eller New York Times.
Man kan vända på saken: ungefär 28 procent av ryssarna tycker mer eller mindre illa om sin president, och det kan vara av vilka skäl som helst. En del behöver inte ens vara 'västvänliga' och antaget trevliga, utan väldigt otrevliga reaktionära typer. Ultranationalister, folk med konstiga imperialistiska idéer, judehatare, religiösa typer etc etc. Utan att kunna belägga gissningen antar jag att sådana är vanligare förekommande än de medelklassfigurer som framhålls i västliga media som hopp för framtiden. Ett smalt skikt av västinspirerad medelklass i några storstäder kan knappast representera ryssarna i stort om de inte har ett väldigt bra politiskt program och får stöd av andra. (Jämför med läget vid oktoberrevolutionen när arbetarklassen fanns i ett fåtal stora centra men lyckades uppnå viss enighet med en upprorisk landsbygd.) Om medelklassarna uppfattas som ombud för fientliga utrikes makter har jag en
känsla av att de kan bli hårt trängda framöver, oavsett vilket budskap
de vill föra fram. Och en utdragen och skärpt kris omkring Ukraina kan ge Putin ytterligare några procentenheter i opinionen.
(En intressant sidofråga: är det kapitalistiska Ryssland imperialistiskt, och är det i så fall samma sorts imperialism som utövas av USA? - Jag har inget svar på det.)
En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
3 kommentarer:
Det är väl värt att framhålla vad Putin är populär för: han lyckades införa ett mått av ordning efter Jeltsintidens totala kaos. Bland annat att folk började få ut sina löner...
Dom stackars ryssarna har ju inte haft så mycket att vara glada över, så detta räcker en god stund.
Hur var det Björn, kom inte kommunisternas president kandidat på 2:a plats efter Putin ? Om jag minns rätt fick han inte ca: 20% och Putin kring 60%?
Minns du hur det var?
Var det inte så att de Västvänliga kandidaterna hade mycket låga siffror?
Efter den katastrofala "chockterapin" fick nog det Ryska folket nog av Västerländsk ideologi, tappade tilltron till västerlänska experter ,som exempel Svensken Anders Åslund
Det blev inget lyxliv alla Dallas.
Det blev ett högt pris det Ryska folket fick betala, därför går nog väst och USA:s propaganda hem i stugorna längre.
Dine Malmsten
Minns inte. Men det såg väl ut en gång som om Ziuganov skulle kunna vinna över Jeltsin, och det orsakade panik på sina håll tror jag. Det var när det gick upp för ryssen i gemen att lyckoriket inte var på väg, snarare att man befann sig i ett svart hål. Men Ziuganov företrädde en ineffektiv visionslös version av gamla kommunistpartiet som inte kunde dra med sig folk i tillräckligt stor utsträckning. Hade han haft bra visioner att peka på kanske det hade gått bättre.
Skicka en kommentar