onsdag 26 mars 2014

Ett slag på prärien och lite kontrafaktiska funderingar




Världshistorien är full av strider jag aldrig hört talas om. Vem annan än en knäppis finner glädje i att folk slår ihjäl varandra, ibland på grund av de mest fåniga orsaker? - Nåväl, nyligen läste jag om ett slag som inträffade 1720 i det som nu är Nebraska, USA. Och då kan det bli intressant i alla fall. En spansk styrka på väg österut slogs tillbaka av indianer, möjligen med fransk uppbackning. Platsen är markerad med A på översta kartan. En del olivkrukor som verkar ha erövrats från spanjorerna har nu hittats i lämningar efter en indianby i närheten av Omaha.

Den nedre kartan visar det område som Spanien ansåg sig styra år 1800. Om man jämför med övre kartan så ligger platsen för striden i Louisiana som då gick från Mexikanska bukten och upp till Kanada. Fransmännen började tränga in där på 1600-talet, men från 1766 till 1800 tillhörde det Spanien. Fast hur mycket kontroll fransmän och spanjorer hade över de inre områdena kan man undra. 1803 sålde Napoleon hela Louisianaterritoriet till USA.

En intressant detalj i den nordamerikanska historien är att de franska kolonisatörerna verkade ha lättare att komma överens med urbefolkningen än engelsmännen. Franska pälsjägare var pionjärer när det gällde att ta sig från kusten i öster och långt in på kontinenten.

Nåväl, i och med striden i Nebraska stoppades den spanska expansionen österut. Jag antar att spanjorerna att svårt att kontrollera de områden man redan hade, så det var nog ingen förlust. Jag läste för några tiotal år sedan att det fanns samhällen i Colorado som åberopade privilegier utfärdade av spanske kungen på 1700-talet i tvister.

Men fantasin kan ju få sitt i alla fall, i form av lite så kallad kontrafaktisk historieskrivning. Det innebär att man utgår från en verklig situation, men sedan fortsätter att resonera som om något annat hände än det som verkligen hände. Ett tanke-experiment alltså. Min favorit i det avseendet är om nordbornas bosättningar i Nordamerika hade kunnat fortleva, och att kontakterna över Atlanten därmed hade kunnat utvecklas på ett annat sätt än vad som verkligen skedde.

Men låt oss anta att spanjorerna inte fått stryk i Nebraska, utan att de hade kunnat ta över i stort sett hela området väster om Mississippi. Notera också att de kontrollerade nästan hela kusten omkring Mexikanska bukten - Florida var spanskt! Man kan göra ett antagande till, nämligen att fransmännen hade lyckats behålla Kanada. Då hade de brittiska kolonierna i Nordamerika varit spärrade för vidare expansion över Mississippi, samt låsta i norr och i söder. Hade det i det läget över huvud taget varit aktuellt för de brittiska kolonisterna att försöka bli självständiga? Vad hade det betytt för världshistoriens vidare utveckling?

Man kan ju tillägga (nu är vi tillbaka i den verkliga världen) att på 1720-talet var den ryska expansionen i Sibirien framme vid Stilla havet, och inte långt senare började ryssarna (och de människor som arbetade för dem, vilket innefattade svenskar) att ta sig över Berings sund till Alaska.

6 kommentarer:

Jan Wiklund sa...

Man kan också fråga sig vad som hade hänt om de kanadensiska kolonierna också hade gjort uppror på 1780-talet. Skulle slavplantagerna i syd ha varit möjliga? Skulle det ha blivit något amerikanskt inbördeskrig, med den krigsprofitörekonomi som dominerade resten av 1800-talet och som vi alla lider av än i dag?

Björn Nilsson sa...

Detta kanske hände ... i ett parallelluniversum! Ett annat alternativ hade ju kunnat vara att engelsmännen fått med sig sydstaterna och kunnat slå ner yankee-upprorsmännen. Inget USA då heller.

martin sa...

Ojojojoj, hade en liberal läst det där hade hen fått frispel. I brist på liberaler här får jag spekulera i deras ställe utifrån deras premisser.

En utebliven amerikansk revolution hade inte försvagat monarkins ställning i världen och därmed hade du plockat potatis åt greve von Vidarsle idag istället för att knåpa på din blogg. För liberaler anser, med rätta, att den amerikanska revolutionen var en oerhört viktig händelse i världshistorien. Utan den ingen fransk revolution, inga andra koloniers frigörelser hade varit möjliga, ingen demokrati utan ett feodalt kaos hade fortfarande behärskat världen. Ingen bolsjevikrevolution och ingen nationalism, vi hade alla varit egendom som hade bytt ägare efter kungligheters godtycke och vinster/förluster i krig.

Jag gillar inte USA, men man kan inte förneka att den amerikanska revolutionen var en oerhört viktig händelse och man skall inte missunna amerikanerna stolthet över det.

Björn Nilsson sa...

Nja, det var väl jag som skulle bli greve ... När något har hänt så är det oåterkallerligt eftersom tiden inte kan köras baklänges, men så länge det inte har hänt är det endast en möjlighet. Spänningarna i England mot slutet av 1700-talet kunde ha fått revolutionen att starta där i stället, för att ta ett exempel. Eller något som vi inte ens noterar idag kunde ha blivit oerhört viktigt i en annan historisk process än den som verkligen skedde. Om Indien hade varit mindre splittrat när europeerna började komma, exempelvis. Om kineserna hade fört en aktiv utrikespolitik. Etc etc.

martin sa...

Självfallet. Det som centerpartiet använde som ursäkt var ju tidsandan. Den amerikanska revolutionen var ett uttryck för en tidsanda. Den liberala tesen att den amerikanska revolutionen var det som skapade demokrati och det moderna samhället håller inte vatten, de var först ut på banan i denna tidsanda.

Men då dessa revolutioner var borgliga, så kan vi titta på de olika borgerskapen som fanns i denna tidsanda. Fanns det progressivare borgerskap som hade drivit en annan tonsättande revolution annan än det amerikanska borgerskapet?

Hämmade den amerikanska revolutionen den demokratiska utvecklingen? Revolutionen skedde i den nya världen och var ett varningsskott för den gamla och då mäktigaste världens monarker. Det som hände i kolonierna kanske gjorde att monarkerna i den gamla världen var mer vaksamma och effektivare i att stävja demokratiska revolutioner i den gamla värden. En revolution i England hade varit ett oerhört slag emot monarkin och hade då spritt värderingarna till jordens alla hörn, hur hade en demokratisk republik handskats med kolonierna runt om i världen i hundra år, vad hade de spritt för värderingar?

Jan Wiklund sa...

Om man ska lyfta fram någon särskilt kanske det var de haitiska slavarna. För om inte de hade gjort revolution, inspirerade av franska nationalförsamlingens snack om frihet, jämlikhet och broderskap, så hade inte det franska borgerskapet gått i konkurs (de hade investerat hårt i sockerplantager), och då hade inte Paris' hantverkare fått hegemoni i rörelsen och kunnat driva den mycket längre än advokaterna i nationalförsamlingen hade tänkt sig. De var ju mest inspirerade av den engelska statskuppen 1688.

Å andra sidan, teorin att det inte spelar nån roll vad man gör för det är ändå tidsandan som bestämmer är bara en ursäkt för lättja. Jag tror att det är initiativ som skapar historien, och att den faktiskt skulle ha sett helt annorlunda ut om inte. Hur annorlunda kan vi förstås inte veta. Men som Thomas Piketty säger - http://www.hup.harvard.edu/catalog.php?isbn=9780674430006 - är utvecklingen mot allt större jämlikhet ca 1900-1980 en anomali som går på tvärs mot kapitalismens grundkonstruktion. den inträffade på grund av en serie initiativ som skulle ha kunnat vara helt annorlunda.