Världspoesidagen!

 

Idag är det världspoesidagen säger UNESCO, varifrån jag lånade ovanstående bild. Poesi finns överallt. I stora delar av världen är poesin inte en subkultur som i Sverige och de mer obildade delarna av västerlandet numera, utan stor och mäktig och respekterad. (Undrar hur många av de där rappar-tomtarna som begriper att det är en sorts poesi de håller på med?)


Vad är poeten annat än observatören av de inre och yttre rymderna, vars rön sedan rapporteras i ett mer eller mindre pompöst språk? Låt oss försöka, detta är något från morgonpromenaden uttryckt i fri vers:

Tallkronorna sprakar i vindkasten
Nu känns blåsten med ens ljummen
Bofinkarna låter självsäkra tonsäkra,
de har sjungit upp sig senaste veckan
Våren blåser in över världen!

 Eller om vi kör en stavelseräknad haiku:

Tallkronor brusar
Bofinkarna sjunger starkt
Vårblåst i Stockholm!

Eller varför inte ett försök med stavrim? 

Bofinkar bröstar av
bullriga drillar.

Vinden vänder
sinnet mot vår.

Blåsten bänder
vintern bort!

Och till slut lite gammaldags hederliga slutrim:

Vi trodde att vintern i landet var låst
Men nu kommer våren med ljummen blåst
som larmar och brusar i tallarnas toppar -
det finns ingen makt som våren stoppar!

Det finns olika grenar inom poesin. Det jag skrivit här ovan ligger nog närmast lyriken där det handlar om att försöka fånga ett ögonblick och frysa det i tiden - göra det tidlöst.

Jag hoppas att alla verkliga finsmakare inom poesin har noterat länken till Björnpoesi också! (Förmodligen en av Sveriges minst lästa bloggar, om man skall vara ärlig.)