 |
| En lämplig illustration till texten nedan kan ju vara Peps Perssons 'bedevise' som finns på Spotify. Den handlar om att det minsann inte är så lätt att skörda sockerbetor för hand ... |
Skulle 'mer folk i jordbruket' vara en lösning på problemet med brist på arbete? Man kan ju tänka sig att en massa människor lika gärna skulle kunna arbeta i 'modernäringen' som att vara arbetslösa eller undersysselsatta. En debattartikel i Ny Teknik stör dock den bilden. (Obs, debattartikel alltså, partsinlaga - men med intressanta synpunkter.) Jag saxar några meningar som just handlar om arbete, om hur mänskligt arbete kan ersättas med maskiner:
I Danmark testas robotar som rensar ogräs mellan sådda rader med en precision på 2,5 centimeter. ...
Även Sverige ligger långt fram. Smartplanes förarlösa flygplan kan kartlägga klorofyllhalt. Medins Maskin och Gårdshjälp har en helikopter som dokumenterar dränering. ... Gothia Redskaps maskin kan rensa ogräs genom sidkorrigering utifrån kameror som ser de gröna plantorna.
Redan i början av 1900-talet var det upprörda känslor med rasistiska övertoner när storbönderna tog in utländska arbetare (från Galizien i nuvarande Polen/Ukraina) för att arbeta på fälten i Sydsverige. Delar av arbetarrörelsen ville ha bort utlänningarna, andra ville ha samarbete mot den gemensamme motståndaren. Hur det har låtit på senare år vet vi. Ibland hittar man en bonndj-l som gömmer några polacker i en lada. Samtidigt verkar svenskens ambition att förstöra ryggen genom att streta på åkrar och i trädgårdsland inte vara över sig.
Är lösningen att de gamla manuella jobben av typen handrensning och handplockning mekaniseras? Kan små robot-lantarbetare kan göra att även mindre områden kan bli lönsamma att utnyttja, att man kan få 'mosaiklandskap' där skogar, ängar, åkrar, våtmarker, betesmarker, bostäder etc. kan vara mer hoprörda med varandra än vad som är möjligt med storskalig maskindrift? (Kan man göra små robotdammsugare som sköter sig själv och eventuellt kan rymma kanske det går att göra små maskiner för jordberedning, sådd och skörd som också kan sköta sig helt själva och vara förbunda till yttervärlden genom 'sakernas internet'.) - Jag har en känsla av att det kan fungera, men inte enligt kapitalistiska värderingar. Men vill man ha en levande landsbygd, bättre krisberedskap och mindre tryck mot storstadsområdena, kan det här vara något att fundera på. Folk behöver inte slita ut sig på att rensa ogräs - annat än kanske i det egna trädgårdslandet. De kan sätta sig med termos och smörgås vid åkerkanten och koppla av medan flitiga maskiner kilar runt och gör jobbet.
10 kommentarer:
Visst kan mindre arealer bli lönsamma. Fick av någon höra om landsbygdsutvecklingen, det finns färre och färre "bönder", alltså bönder som vi minns dem från förr. De som har traktorer, skördetröskor och ladugårdar. Jordbruket har arbetsdelats och outsourcats/specialiserats mer och mer. Idag om du har en markplätt kan du hyra in folk som specialiserar sig på en viss maskin inom jordbruket. Du ringer killen med plogen på våren, sedan kommer snubben med harven dit och harvar, sedan kopplar du in snubben med såmaskinen och efter odlingssäsong med några besök av besprutningskillen, så kommer killen med skördaren, skörden körs till spannmålshanteringsbolaget. Då har du som bonde arbetat hårt med de moderna jordbruksredskapen, telefon och EU-bidragsansökan. Sedan ägnar du dig åt markägarens vintersyssla, räkna pengar.
Själv känner jag till bönder som importerat åtminstone 5 personer från Rumänien som arbetskraft åt sig. Faktum är att de till och med slår ut den ene bondens egen son, som i stället går arbetslös och uppbär bidrag.
Martin: Maskinstationer som åker till bönder och ex v sår eller ensilerar har funnits i många år vid det är laget.
Lasse,
men kan det vara en anledning till att Centern blivit irrelevant? Att ett gammalt fokus på lantbrukaren som glesbygdsfokus inte längre är relevant utan att det är andra grupper på landsbygden man måste fokuser på som glesbygdsparti. Ett allt större glesbygdsproletariat som kör de där traktorerna, om de har tur. (Allt större är väl kanske fel att säga för urbaniseringen går i rasande fart, men klassklyftorna på landsbygden är allt tydligare.)
Finns det folk som formellt är företagare med F-skattesedel, men i praktiken fungerar som daglönare utrustade med någon maskin, och är mer eller mindre utlämnade till böndernas godtycke? En så illa klämd grupp kommer väl knappast att ha 'stureplanscentern' som första alternativ att rösta på.
martin: Det gamla Bondeförbundet bytte namn 1957, och för drygt 40 år sedan kunde Cp samla bortåt 25-30% av väljarkåren i opinionsmätningar och riksdagsval. Centern hade säkert kunnat leva som något sorts "icke-socialistiskt" alternativ, i Finland har man 15% av rösterna och ledande oppositionspartiet Venstre i Danmark är det gamla jordbrukarpartiet.
Apropos mekaniseringen av jordbruket och 1970-talet så var kaliforniska jordgubbsbönder på väg att mekanisera bort jordgubbsplockarna vid den tiden (jordgubbar är extremt känsliga, människohänderna har inte ersatts av mekanik än även om det idag vore betydligt lättare än på 70-talet att ta fram sådan teknik). Men runt 1980 började arbetslösa mexikaner dyka upp, och de var billigare att hålla sig med deras händer än maskinkostnaderna. Tyvärr får man säga att det var Jimmy Carters administration som tog fram mängder med forskningsprogram vi skulle kunna ha nytta av idag (solpanelsutveckling, bränslesnåla motorer m.m.), Reagan skrotade det mesta av dessa program när man knappt hade hunnit starta upp eller kommit halvvägs in i projekten. Mycket utvecklingsarbete för ett resurssnålt samhälle stannade upp för en generation, speciellt eftersom USA vid den tiden var det enda landet som hade kunnat hålla igång sådana satsningar (nu börjar det dyka upp konkurrenter för all del).
Arbetskostnader är viktiga. Läste för många år sedan att England var väldigt tidigt ute med industrirobotar. Har för mig att ett exempel var att lägga chokladbitar i kartonger. Men det var billigare att låta underbetalda vanliga knegare göra jobbet.
Undrar om inte centern för 30-40 år sedan kunde tjäna en del röster på att stora delar av stadsbefolkningen ännu var ganska färsk som stadsbor betraktad? Man hade ännu starka band ut i bondbygderna och visste ungefär hur läget var där (i och för sig ett skäl till att man flyttade till stan, men viss nostalgi kan väl ha hängt kvar). Nu är vi nästan två generationer senare, och då är de personliga banden svagare och ett parti med lantlig profil har svårt att nå fram i städerna. Och så har vi ju en massa invandrare som aldrig haft något med svensk lantlig mylla att göra.
Björn,
kan det inte förklara centerpartiets interna utveckling? Sommarstugeägaren har inte samma vision för landsbygden som den bofaste. Centerns fokus på turism under Maud, är väl ganska typiskt för de som kommer till landsbygden som turister.
Martin, det är tänkbart. Och turisten/sommarstugeägaren vill inte ha en massa bönder som stör med maskinbuller och illaluktande gödsling när hen sitter på verandan och skall njuta av naturen och aftongroggen! Så bort med bönderna!
Det förekommer en hel del protester mot den här utvecklingen, se t.ex. http://www.naturbrukskonferensen.se/
Problemet är att naturbruk inte har några stordriftsfördelar. Ökning av produktionen sänker inte priset per enhet som den gör inom industrin, den ökar det. Tillkommer att bönder lever under perfekt konkurrens - alla säljer likadana produkter, oftast till stora monopol.
Självklart blir avkastningen låg.
Man kan tänka sig olika strategier för att komma ur det här järngreppet. T.ex. sälja direkt till konsumenterna, eller förädla produkterna mer. Detta är sådant man diskuterar på naturbrukskonferensen.
Därtill kommer att det blir nödvändigt att ersätta maskiner med människor när oljan blir mer svåråtkomlig. Förhoppningsvis kan man hitta på smartare sätt än att plocka upp sockerbetor ur lerjord för hand - det är ju inte heller särskilt nyttigt med socker...
Skicka en kommentar