Meta-frimärken med dyrgripar

Jag gissar att frimärkssamlande inte är riktigt lika stort som förr  i tiden, bland annat för att frimärken idag inte används lika flitigt. Man behöver ju inte klistra dit ett sådant på sina e-brev! Dessutom tror jag massutgivning av märken, mer syftande till inkomster för postverken än för att frankera kuvert, har bidragit till att minska intresset en del. Men när det begav sig kunde en ung samlare lära sig mycket om olika förhållanden i världen genom att titta på frimärken och bläddra i de stora frimärkskatalogerna.

Nu ställs det som påstås vara världens mest sällsynta frimärke ut i New York. Det är det berömda postbåtsfrimärket från Brittiska Guyana. Bara ett exemplar är känt. Således är det en riktig dyrgrip. Här har den självständiga republiken Guyana gjort ett nytt frimärke där motivet är den gamla rariteten. Ett frimärke på ett frimärke - det kan man kanske kalla för ett meta-frimärke?

Som synes är det ingen skönhet direkt, utan en rödbetsfärgad blaffa med suddig text. Men hur är det med "världens mest sällsynta frimärke"? - Här är ett annat som också bara finns i ett känt exemplar, nämligen det svenska tre skilling banco gul. Det har också placerats på ett modernt frimärke:

Ganska blekt det också, men lite tydligare tryck. Men hur mycket glädje har man av att äga en sådan dyrbarhet? Den måste ju vara inlåst i något supersäkert bankvalv hela tiden.